Antal individer som söker sig till vidareutbildning pÄ akademisk nivÄ har ökat under den senaste finanskrisen. Studier pÄ landets lÀrosÀten Àr oftast en mÄngÄrig process och krÀver bÄde motivation och tro pÄ egen förmÄga. Deltagarna i denna studie kommer frÄn olika högskolor och studieinriktningar och har i mÄnga fall lÀmnat en trygg inkomstkÀlla i valet att vidareutbilda sig. För att undersöka betydelsen av en individs arbetslivserfarenhets i valet av utbildning anvÀndes mÀtinstrumentet AMS för att mÀta motivation och GSE för att mÀta grad av self-efficacy. Resultatet visade att det föreligger en statistisk signifikant skillnad pÄ arbetslivserfarenhet och grad av self-efficacy samt att individer som saknar arbetslivserfarenhet upplever mer amotivation gentemot sina studier.

Syftet med detta arbete Àr att genom kvalitativa forskningsintervjuer undersöka nÄgra komvuxelevers instÀllning till att lÀra sig matematik och dessa elevers uppfattningar om lÀrarens roll för att utveckla elevernas intresse för matematikinlÀrningen. Studien bygger pÄ teorier om inre och yttre motivation, interaktiv motivation och Pygmalioneffekten.Undersökningen visar att eleverna i studien har ett ganska lÄgt intresse för matematikinlÀrningen. Det kan vara en del i förklaringen varför matematikresultaten i svenska skolor fortsÀtter att försÀmras. UtifrÄn studien kan man se att motivationen har en stor inverkan pÄ dessa elevers matematikinlÀrning och de tre viktigaste faktorerna som pÄverkar dem till att motivera sig till matematikinlÀrningen Àr enligt eleverna 1) lÀrarens kompetens, instÀllning och förmÄga; 2) lÀroböckers innehÄll och skoluppgifters svÄrighet; 3) elevernas mÄl med matematikinlÀrningen.Studien visar att för att öka dessa elevers glÀdje, lust och intresse för matematik har lÀraren Ätminstone fyra uppdrag: 1) att förstÄ sina elever och kunna sÀtta sig in i deras situation; 2) att skapa en bra relation till sina elever och kunna fÄ dem att kÀnna sig sedda och uppskattade; 3) att ge sina elever ett tydligt, konkret och lÀmpligt mÄl i matematikinlÀrningen; 4) att finna skoluppgifter med ?lagom Àr bÀst? intentionen Ät sina elever sÄ att de kÀnner lusten och motivationen för matematik..

The purpose of this study is to investigate the managers? perspective on leadership in relation to the motivation of the employees by an example of a manning and recruitment agencies. This is implemented by framing of two questions; What kind of leadership can be identified by middle managers to motivate their employees? Which motivation factors are relevant to employees based on the perspective of the managers? To answer the question and identify leadership strategies and motivational factors and the relationship in between, we have conducted eight interviews with persons who hold a middle management position. Through a qualitative investigation we have been able to go into depth and had access to these managers reflections, thoughts and experiences.

Syftet med studien var att underso?ka hur kla?desaffa?rer kan skapa en mer positiv syn pa? second hand kla?der bland konsumenter. Underso?kningen utfo?rdes genom att anva?nda Tricomponent Attitude modellen och erka?nda strategier fo?r attitydfo?ra?ndring. Tricomponent Attitude modellen utgo?rs av den kognitiva, affektiva samt konativa delen medan attitydstrategierna utgo?rs av tillva?gaga?ngssa?tt fo?r att fo?ra?ndra attityden.

SyfteSom matematiklÀrare Àr det viktigt att vara uppmÀrksam pÄ bland annat olika motivationsgrad inför matematikÀmnet bland eleverna och hur pedagogerna kan pÄverka detta. Syftet med denna studie var att undersöka motivationen till matematik bland elever i Ärskurs 6 och Ärskurs 9. Jag ville ocksÄ undersöka hur eleverna uppfattade matematiklÀrarnas undervisningsmetoder och hur dessa eventuellt pÄverkade elevernas motivation. FrÄgestÀllningar? Hur motiverade Àr de tillfrÄgade eleverna i Ärskurs 6 och Ärskurs 9 inför Àmnet matematik?? Finns det skillnader i motivation till Àmnet matematik bland de tillfrÄgade eleverna i Ärskurs 6 respektive 9?? Hur uppfattar de tillfrÄgade eleverna i Ärskurs 6 och Ärskurs 9 att deras lÀrare undervisar i matematik?? Hur ser sambandet ut mellan de tillfrÄgade elevernas motivation och deras uppfattning av lÀrarens arbetssÀtt i Àmnet matematik? MetodJag ville undersöka om det förelÄg nÄgra skillnader mellan elevers motivation i Ärskurs 6 och Ärskurs 9.

I detta examensarbete har vi gjort en undersökning av attityder och förvÀntningar kring lÀrande i fysik och matematik hos en grupp gymnasieelever pÄ NV-programmet. Vi har sökt sammanlÀnka dessa attityder och förvÀntningar med elevernas motivation sÄ som vi tolkar den utifrÄn en specifik teori som benÀmns ?self determination theory?. Detta Àr en teori inom psykologin som beskriver olika typer av motivation och hur dessa Àr knutna till vÀlbefinnande och kreativitet hos individer. Vi har samlat in data i form av intervjuer och enkÀtsvar. Dessa data har vi analyserat pÄ tre olika sÀtt.

Syftet med studien var att undersöka hur elever pÄ gymnasiet i Ärskurs 1-3 anser sig bli motiverade till att delta i Àmnet idrott och hÀlsa. Visionen med Àmnet i skolan Àr att fÄ eleverna till ett livslÄngt fysiskt aktivt liv. Vi ville undersöka om de blev motiverade med inre eller yttre faktorer av lÀrarna. Tidigare forskning visar att eleverna anser att betygen Àr till för andra Àn de sjÀlva. De ansÄg att lÀrarna snarare anvÀnde betygen för att kontrollera eleverna och informera förÀldrarna.

Skuggor har lÀnge fascinerat mig och varit en viktig del i mitt konstnÀrliga arbete. Skuggor av glas berÀttar inte bara om den yttre formen utan förmedlar Àven nÄgot frÄn glasets inre. Mötet mellan det yttre och det inre, mellan det materiella och det immateriella Àr ett tema för detta arbete. Konsten och konsthantverket har en unik möjlighet att utforska och förmedla erfarenheter och kunskaper som finns i vÄra kroppar. Kunskap som vi Ànnu inte greppat med vÄrt intellekt.

Organisationskultur Àr ett konkurrensmedel som Àr svÄrt att kopiera och som har fÄtt betydande vikt i organisationers strÀvan mot bÀttre resultat. Att driva en kulturell förÀndring leder till problem, inte minst pÄ grund av att organisationskulturbegreppet Àr abstrakt. Min studie Àr inriktad pÄ att undersöka hur ledningen pÄ If Industri, med utgÄngspunkt frÄn nuvarande kultur, ska lyckas skapa motivation till en planerad förÀndring av organisationskulturen. Syftet med studien Àr dÀrav att kartlÀgga nuvarande organisationskultur utifrÄn utarbetad idealkultur. Dessutom ska studien undersöka hur medarbetarna upplever att motivation kan skapas. Inom studiens ramar problematiseras begreppet kultur och möjligheterna att medvetet förÀndra en organisationskultur. Ett resonemang drivs Àven kring behovet av att skapa motivation för att kunna implementera idealkulturen. Studien har en teoretisk problemanalys kring begreppen kultur, förÀndring samt motstÄnd och motivation. En kombinerad problemanalysmodell har skapats av dessa begrepp.

Uppsatsen Àr en kvalitativ studie i form av intervjuer med Ätta huvudtrÀnare inom svensk elitfotboll. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva vad som karaktÀriserar en framgÄngsrik ledare inom svensk herrfotboll pÄ elitnivÄ. FrÄgestÀllningarna var: vilka yttre och inre resurser samt förutsÀttningar krÀvs för att lyckas som ledare, vad Àr det som karaktÀriserar en framgÄngsrik ledare pÄ elitnivÄ och slutligen vad driver dessa ledare att vÀlja detta yrke? Essensen av undersökningen Àr de Ätta ledarnas kÀrlek till fotbollen som gÄr som en röd trÄd genom alla fyra inbördeskategorierna: passionen till fotbollen, ledarskapets kÀrna, ledarskapets olika ansikten, och ledarens utsatthet. KÀrleken till fotbollen Àr en gemensam nÀmnare i ledarnas beskrivning av framgÄngsrikt ledarskap pÄ elitnivÄ.

Arbetsmotivation Àr ett fenomen som Àr vÀl omtalat i massmedia men som kan vara svÄrt att fÄ ett ordentligt grepp om och dÀrför ville vi undersöka detta fenomen djupare. Syftet med denna studie var frÄn början att undersöka vad som motiverar mÀnniskor till arbete men detta syfte preciserades med tiden och blev slutligen hur mÀnniskor kan motivera andra till arbete, hur vÀgledare pedagogiskt arbetar med att motivera nÄgon. Vi har valt en hermeneutisk ansats dÀr vi utgÄtt ifrÄn den framstÄende teorin om sjÀlvbestÀmmande. I uppsatsen presenteras vÄr hermeneutiska vÀg frÄn det preliminÀra syftet till det slutgiltiga resultatet med tillhörande diskussion.  För att kunna genomföra vÄr studie tog vi hjÀlp av en verksamhet vid namn AMA som jobbar med bland annat motivationsarbete. Sammanlagt utfördes intervjuer med 12 anstÀllda frÄn AMA:s sex avdelningar dÀr tvÄ personer frÄn varje avdelning intervjuades.

Uppsatsens syfte var att undersöka vilken betydelse yttre pÄverkan och inre drivkrafter har haft i fyra individers karriÀrutvecklingsprocess inom en hÄrt konkurrensutsatt bransch, samt hur dessa har hanterat denna. Datainsamlingen genomfördes med hjÀlp av semistrukturerade mailenkÀter, och det insamlade materialet bearbetades med hjÀlp av deduktiv tematisk analys. De teman som ligger till grund för analysen Àr: studie- och yrkesvÀgledning, cooling down, empowerment, informationsteorier, forskningslitteratur samt karriÀrvalsteorin SCCT. Studien visar att samtliga respondenter har utsatts för dÀmpande pÄverkan, cooling down, under sin uppvÀxt, bÄde frÄn skolpersonal, och den egna familjen, men ocksÄ att de erhÄllit empowerment frÄn andra hÄll. Respondenterna har hanterat denna yttre negativa pÄverkan pÄ olika sÀtt, men gemensamt för dem alla Àr att de visat pÄ en inre drivkraft, som trots den nÀmnda negativa pÄverkan gjort att de nÄtt framgÄng inom sitt gebit.

Studien handlar om svenska gymnasieelevers motivation för att studera matematikÀmnet. Den teoretiska grunden hÀmtas ifrÄn Self-Determination Theory (Deci & Ryan, 1985). Studiens syfte Àr att undersöka hur vÀl gymnasieelevers egen uppfattning om sin motivationsnivÄ kan prediceras genom de fyra ingÄende motivationsorienteringarna i Self-Determination Theory: (1) external regulation; (2) introjected regulation; (3) identified regulation; och (4) intrinsic motivation. Deltagarna (n = 132), 44 pojkar, 84 flickor och fyra som valde att inte specificera kön, studerar vid tvÄ gymnasieskolor i Falu kommun. Deltagarna fick via en webbsida besvara en enkÀt som mÀtte variablerna: upplevd motivationsnivÄ, external regulation, introjected regulation, identified regulation och intrinsic motivation.

Syfte: Att identifiera metoder för projektledare att anvÀnda motivation för att minimera negativ stress. Metod: Kvalitativa djupintervjuer Slutsatser: Vi har definierat tre metoder som bidrar till att en internaliseringskedja pÄbörjas. Internalisering ökar den inre motivationen bÄde hos projektledare och hos projektdeltagare och kan bidra till att minska negativ stress. Den första metoden handlar om att utveckla en modell gÀllande vilken information projektledare behöver frÄn bestÀllare nÀr projekt bestÀlls. Den andra metoden handlar ocksÄ om behovet av ökad bestÀllarkompetens, och innebÀr att utbilda bestÀllarna. Den tredje metoden innebÀr att tydliggöra grÀnsen mellan projektledarens och projektdeltagarnas ordinarie chefs ansvar nÀr det kommer till motivations- och stressfrÄgor gÀllande projektmedlemmarna.

Den Àldre mÀnniskans upplevelse av hÀlsa och livskvalitet pÄverkas av tillgÀngliga resurser samt förmÄgan att tillvarata dem. OmvÄrdnad utifrÄn ett salutogent perspektiv söker efter faktorer som skapar hÀlsa. Att betona den Àldre mÀnniskans resurser Àr av stor betydelse för ett gott Äldrande. Syftet med litteraturstudien var att med ett salutogent perspektiv, med relevans för sjuksköterskans hÀlsofrÀmjande arbete, belysa resurser som för den Àldre mÀnniskan frÀmjar och bevarar ett gott Äldrande. I litteraturstudien bearbetades 14 vetenskapliga artiklar utifrÄn en deduktiv ansats, med grund i den salutogena teorin.