Den rÄdande diskursen kring tidigt uppvisat normbrytande beteende som ökad risk för fortsatt antisocialt beteende i vuxen Älder, öppnar för en viktig diskussion gÀllande brottsprevention - vart ska fokus för brottsprevention ligga? Fokus i denna studie ligger vid just interventioner mot normbrytande beteende pÄ förskolenivÄ för att avvÀrja eventuell utveckling av antisocialt beteende senare i livet. Studien syftar till att presentera tidigare social preventiva projekt som utförts pÄ förskolenivÄ, utvÀrdera dessa projekt för att generera kunskap kring vilka de vÀsentliga delarna i ett dylikt projekt Àr samt presentera hur ett socialt brottspreventivt projekt pÄ förskolenivÄ bör utformas framöver. Genom en litteraturöversikt av tidigare projekt som utförts pÄ förskolenivÄ resulterar denna studie i tre huvudsakliga tabeller innehÄllandes Älder pÄ interventionssubjekten, programmets intensitet, riktning och typ av intervention samt huvudsakliga resultat. Studien pÄvisar vikten av tidig intervention, redan pÄ förskolenivÄ.

Entreprenörer Àr viktiga för Sveriges ekonomiska tillvÀxt och företagens konkurrenskraft blir alltmer beroende av entreprenörens förmÄga att tillgodogöra sig och anvÀnda sig av ny kunskap. MÄlet med denna studie var att undersöka hur entreprenörers erfarenhetsutbyte kan stödjas av IT. För att veta hur IT kan stödja erfarenhetsutbytet har entreprenörernas behov av erfarenhetsutbyte identifierats. Studien har visat att entreprenörernas erfarenhetsutbyte kan stödjas av en mÀngd olika IT-lösningar. Exempelvis skulle behovet av möten för att diskutera kunna tillgodoses av nÀtbaserade diskussionsforum, chatt och blogg.

Unga med normbrytande beteende löper en relativt hög risk för en lÄngvarig negativ utveckling. För att förhindra detta krÀvs tidiga effektiva insatser som i sin tur krÀver tillförlitliga bedömningsinstrument som identifierar risker och behov hos unga med, eller i riskzonen för normbrytande beteende. Just detta Àr syftet med ESTER-bedömning. Föreliggande studies syfte var att undersöka interbedömarreliabiliteten av ESTER-bedömning inklusive en ny kandidatskala för riskfaktorerna . TvÄ oberoende bedömare genomförde ESTER-bedömningar pÄ journalmaterial tillhörande 30 tvÄngsomhÀndertagna flickor, 15-20 Är.

?NÀsta generations band till skogsmaskiner?, Àr ett examensarbete som undersöker behovet av en ny typ av band till skogsmaskiner. En produktutvecklingsprocess frÄn idé till virtuell prototyp blev resultatet av examensarbetet. Företaget har sett fördelar med prototypen och kommer att fortsÀtta utveckla den..

I uppsatsen undersöker vi om individers tandvÄrdsprevention pÄverkas av ekonomisk riskaversion, hÀlsoriskaversion samt av deras ekonomiska situation. Med enkÀtdata frÄn 1834 personer insamlad i Kalmar lÀn 2005 som underlag testas detta med en probit modell. De huvudsakliga slutsatserna Àr att vid de tandvÄrdsbeteenden dÀr signifikanta resultat pÄtrÀffas Àr det större sannolikhet att en individ med hög ekonomisk riskaversion eller hög hÀlsoriskaversion har ett preventivt beteende Àn en individ med lÀgre riskaversion. Sambandet Àr dock svagare vid hÀlsoriskaversion. En hög inkomst ökar ofta sannolikheten för ett preventivt beteende, vilket tyder pÄ att inkomsteffekten dominerar.

Digitala lÀromedel blir ett vanligare inslag i skolgÄngen dÄ ny teknologi erbjuder tidigare okÀnda pedagogiska möjligheter. Denna uppsats undersöker hur elever som anvÀnder ett digitalt lÀromedel i form av en virtuell lÀrmiljö för matematiklÀrande upplever denna lÀrmiljö. Dessutom undersöks elevernas prestation i lÀrmiljöns matematiska uppgifter. Skillnader mellan elever i olika Ärskurser samt elever som Àr matematiskt lÄg- eller högpresterande studeras. Matematisk prestation beskrivs utifrÄn Goods (1981) passivitetsmodell som innebÀr att lÄgpresterande elever Àr mindre risktagande i klassrumsmiljön.Elevernas upplevelse av digitala lÀromedel studerades i en virtuell lÀrmiljö bestÄende av tvÄ moduler, en spelmodul och en modul för skriven dialog.

Studien Àr en kvalitativ intervjustudie som genomfördes i samarbete med Scania CV AB. Syftet Àr att kartlÀgga hur man resonerar kring begreppet sÀkerhet i förhÄllande till Organizational Behavioral Management (OBM). Studien presenterar OBMs beteendeanalys ABC-modellen för att beskriva hur ett beteende kan aktiveras samt vilka konsekvenser det har. Den avser Àven att introducera DCOM och Beteendebaserad sÀkerhet (BBS) som kompletterande verktyg att arbeta med. MÄlgruppen i studien Àr truckförare pÄ Chassi.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka upplevelser unga vuxna har betrĂ€ffande den virtuella gemenskapen pĂ„ Internet communities och hur det pĂ„verkar deras hĂ€lsa och lĂ€rande. Studien grundar sig pĂ„ folkhĂ€lsopedagogiskt perspektiv och bygger pĂ„ en kvalitativ studie. Under genomförandet av arbetet har Ă„tta individer deltagit i individuella intervjuer. I bakgrunden belyser jag hur den teknologiska utvecklingen förĂ€ndrar det sociala samspelet i samhĂ€llet. Ökande kommunikation via Internet communities har bidragit till att mĂ€nniskor kan ha större sociala nĂ€tvĂ€rk utan fysiska hinder.

Mitt syfte med uppsatsen var att undersöka vilka sociala och personliga förhÄllanden som bidrar till utvecklingen av ett kriminellt beteende bland unga mÀn. Jag har genomfört intervjuer med ett antal unga mÀn i 18-19Ärs Äldern ur samma vÀnskapskrets för att fÄ en inblick i deras förklaringar till sitt kriminella beteende. Uppsatsen bygger pÄ deras berÀttelser och funderingar kring sin situation.Uppsatsens material har samlats in genom kvalitativa intervjuer som analyserats ur socialpsykologiska perspektiv. Resultatet visar bl.a. att ungdomar uppger att de begÄr brott av rationella skÀl för att fÄ snabba pengar och saker de vill ha.

Opportunism och opportunistiska beteenden framstÀlls som negativa beteenden som Àr svÄra att identifiera. Det leder till risk och osÀkerhet i relationer samt transaktioner. OsÀkra förutsÀttningar skapar misstro och tar sig uttryck i transaktionskostnader för att styra opportunism. Personliga relationer och förtroenden uppfattas som alternativa metoder för att styra opportunism och opportunistiska beteenden. För att styra personliga relationer med avsikt att hantera opportunism Àr medvetenhet och erfarenhet centrala begrepp.

Denna uppsats behandlar lÀrares perspektiv pÄ högre undervisning med Second Life som undervisningsplattform. Second Life (SL) Àr en virtuell vÀrld dÀr olika lÀrosÀten vÀrlden runt har egna ?öar? och bedriver olika former av undervisning. Inledningsvis beskrivs vad SL Àr och hur det kan anvÀndas i undervisningssyfte.HÀr presenteras Àven de frÄgestÀllningar som behandlades, vilka var:?Vilka positiva och negativa aspekter kan lÀrare uppleva vid anvÀndandet av SL som undervisningsplattform?? samt"Hur upplever man som lÀrare i Second Life skillnaderna i förutsÀttningar gentemot traditionell klassrumsundervisning??För att belysa problematiken gjordes litteraturstudier om olika pedagogiska modeller och teorier för undervisning i virtuella vÀrldar, undervisningsformer, bedömning samt olika typer av problem som kan uppstÄ.

LÀrare ska enligt styrdokumenten förmedla de grundlÀggande demokratiska vÀrderingarna som det svenska samhÀllet vilar pÄ. Om elever med aktivt okoncentrerat beteende oftare fÄr positiv uppmÀrksamhet av lÀrare Àn elever med passivt okoncentrerat beteende kan det leda till att elever kÀnner sig orÀttvist behandlade. Det innebÀr att elever inte fÄr rÀtt bild av det svenska samhÀllets demokratiska vÀrderingar som skolans ska förmedla. UtifrÄn tidigare erfarenheter upplever vi att elever inte fÄr lika mycket positiv uppmÀrksamhet av lÀrare nÀr de beter sig okoncentrerat, det vill sÀga elever med aktivt okoncentrerat beteende fÄr oftare positiv uppmÀrksamhet av lÀrare Àn elever med passivt okoncentrerat beteende. Elever saknar förklaring till varför lÀrare frÄngÄr det vanliga hjÀlpsystemet och vÀljer att uppmÀrksamma vissa elever oftare Àn andra.

Att ha lojala kunder Àr nÄgot att strÀva efter. Men vad gör en kund lojal? Den har studien försöker att ta reda pÄ det genom att intervjua tio olika svenska personer för att fÄ deras syn pÄ lojalitet som fenomen och vad det innebÀr att vara en lojalkund för dem. Slutsatsen Àr att kundlojalitet Àr en relevant term men nÀr det kom till att vara lojal visade det sig att de flesta av respondenterna inte var lojala, Àven om de hade ett lojalt beteende. En av de viktigaste faktorerna för deras köpbeteende var den geografiska platsen affÀren lÄg pÄ i förhÄllande till deras eget boende.

Det Àr vanligt att djur i fÄngenskap utvecklar stereotypa beteenden i form av till exempel krubbitning, cirkulering eller vÀvning. Dessa typer av beteenden Àr vanliga hos zoo-djur, försöksdjur och produktionsdjur men kan Àven ses hos sÀllskapsdjur. Stereotypier kan leda till problem bÄde för djuret sjÀlv men Àven för Àgaren. MÄnga studier har genomförts dÀr det fokuserats pÄ vilken effekt miljön har, bÄde pÄ uppkomsten av beteendet men Àven pÄ om omgivningen kan anvÀndas för att minska ett redan utvecklat stereotypt beteende. Denna litteraturstudie kommer ta upp dels miljöns pÄverkan, men ocksÄ genetiska förutsÀttningar, vÀlfÀrd och om avel mot ett stereotypt beteende Àr att rekommendera.

Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att undersöka elevers upplevelse av en virtuell laboration i matematik och av laborationens inverkan pĂ„ deras motivation att lĂ€ra och intresse för Ă€mnet, pĂ„ deras förstĂ„else av stoffet och möjligheten till meningsfullt lĂ€rande och slutligen pĂ„ deras skicklighet och arbetssĂ€tt. Även omfattningen av elevernas anvĂ€ndning av dator och internet för skolarbete undersöktes för att ge en bakgrundsbild. En serie laborativa uppgifter placerades i följd pĂ„ en webbsida. Uppgifterna tog början i det just behandlade momentet rĂ€ta linjens ekvation och gick sedan steg för steg vidare till derivatans definition. Eleverna genomförde laborationen inom ramen för ordinarie matematikkurs. I en enkĂ€t efter laborationen besvarade eleverna frĂ„gor om hur de upplevde sitt lĂ€rande.