Forskning med hjÀlp av mikroskopi har med tiden stÀllt merspecialicerade krav pÄ utrustning som anvÀnds. Utrustningenhar blivit mer bÀttre men samtidigt ocksÄ dyrare. Enhög kostnad innebÀr att avancerad mikroskopi inte kan anvÀndassom ett utbildningsverktyg inom grundutbildning.Dagens studenter tvingas pÄ sÄ sÀtt förberedas för framtidensforskning genom att anvÀnda gÄrdagens utrustning.I detta arbete visar vi hur virtuell mikroskopi kan anvÀndasför utbildning och forskning. Virtuell mikroskopi kananvÀndas som komplement, eller möjligtvis ersÀttning, förbefintlig undervisning. Vi har demonstrerat detta genomatt utveckla en pilotapplikation som simulerar de tvÄ metodernaFLIP och FRAP.

Ett beteende Àr resultat av samspelet mellan individen och omgivningen. Ett visst beteende hos en person som lider av demens kan vara symtom pÄ sjÀlva sjukdomen men ocksÄ ett sÀtt att uttrycka sig. Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka om vÄrdpersonal med sitt förhÄllningssÀtt kan framkalla förÀndringar i beteende hos en person som lider av demens. Författarna gjorde en litteraturstudie utifrÄn tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att om vÄrdpersonal stÀller för höga krav pÄ en person med demens, anvÀnder makt utifrÄn sin position och har ett bristfÀlligt sÀtt att kommunicera med patienten uppkommer störande beteende i olika form.

Syftet med studien Àr att kartlÀgga hur kunskap, attityd och beteende samverkar kring begreppet jÀmstÀlldhet. En enkÀtundersökning genomfördes till ett specifikt utvald organisation. EnkÀten Àr bÄde kvantitativ och kvalitativ. Resultatet visar att det inom denna organisation finns en kunskapsbrist av ett jÀmstÀlldhetsarbete, det gÄr Àven att se en koppling mellan attityder och den befintliga kunskapen. Kopplingen mellan attityd och beteende Àr dock svag.

Forskning med hjÀlp av mikroskopi har med tiden stÀllt merspecialicerade krav pÄ utrustning som anvÀnds. Utrustningenhar blivit mer bÀttre men samtidigt ocksÄ dyrare. Enhög kostnad innebÀr att avancerad mikroskopi inte kan anvÀndassom ett utbildningsverktyg inom grundutbildning.Dagens studenter tvingas pÄ sÄ sÀtt förberedas för framtidensforskning genom att anvÀnda gÄrdagens utrustning.I detta arbete visar vi hur virtuell mikroskopi kan anvÀndasför utbildning och forskning. Virtuell mikroskopi kananvÀndas som komplement, eller möjligtvis ersÀttning, förbefintlig undervisning. Vi har demonstrerat detta genomatt utveckla en pilotapplikation som simulerar de tvÄ metodernaFLIP och FRAP.

Syftet med den hÀr litteraturstudien Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar aggressionsnivÄn hos grupphÄllna suggor och vilka konsekvenser aggressivt beteende kan fÄ för produktionsresultaten. Aggressivt beteende hos suggor pÄverkas av mÄnga olika faktorer, t.ex. boxstorlek, boxutformning, utfodringssystem, tillgÄng pÄ strömedel, djurhantering och avel. Behandling med lugnande preparat eller maskeringslukter har dÀremot ingen betydande effekt pÄ förekomsten av aggressivt beteende. SÄdana preparat förskjuter förekomst av aggression och resulterar ofta i en kraftig stressrespons, vilket pekar pÄ försÀmrad djurvÀlfÀrd.

Det har blivit allt mer populÀrt pÄ senare tid med inredning av hemmet, och det finns idag stora möjligheter med virtuell 3D, vilket gör projektet relevant för tiden vi lever i. Projektet handlar om att skapa en första prototyp av en möblerbar 3D-miljö med tillhörande anvÀndarvÀnligt grÀnssnitt som ska kunna anvÀndas i Mios varuhus. Prototypen bygger pÄ tvÄ demofilmer av applikationen dÀr grÀnssnittet och anvÀndarens interaktionsmöjligheter har visualiserats i en vanlig skÀrm, och 3D-miljön i en 3D-skÀrm, dessa har sedan synkats med varandra för att ge ett helhetsintryck av applikationen. GrÀnssnittet skulle vara sÄ pass anvÀndarvÀnligt att Mios kunder sjÀlva skulle kunna anvÀnda applikationen och med hjÀlp av speciella 3D-skÀrmar och renderingstekniker skulle miljön framstÄ som verklig. Projektet startade med en förstudie, med intervjuer och research.

En undersökning angÄende turisters beteende gÀllande vattenförbrukningen..

Please see attached files for summaries in English and Swedish..

BakgrundI kapitlet bakgrund ger vi en beskrivning av barn med ett inagerande beteende ochpedagogernas betydelse för dessa barn. Vi redogör ocksÄ för lekens, samspelets,kommunikationens och förÀldrasamverkans betydelse för barn med ett inagerande beteende. I bakgrunden redogörs Àven relevant forskning.SyfteVÄrt syfte med undersökningen Àr att ta del av pedagogers beskrivning av förskolebarn med ett inagerande beteende samt pedagogernas arbetetssÀtt/metoder med att fÄ dessa barn att samspela, kommunicera och bli delaktiga i lek och aktiviteter.MetodI vÄr undersökning utgick vi ifrÄn ett hermeneutiskt synsÀtt. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod dÀr intervju var vÄrt redskap. Vi intervjuade sex pedagoger som Àr verksamma inom förskolan.

Syftet med min studie Àr att kartlÀgga och granska möjliga konkreta ÄtgÀrder i klassrumssituationen kring elever i ett problemskapande beteende. Fokus riktas framförallt mot elever i Äk 1-6. Specialpedagogens syn pÄ problemskapande beteende, förebyggande insatser och de ÄtgÀrder som kan nÀmnas i ett ÄtgÀrdsprogram gÀllande en elev i ett problemskapande beteende lyfts fram. Studien ger en vid översikt kring elever i ett problemskapande beteende, dels vad som kan lÀggas i detta begrepp och dels vilka ÄtgÀrder som Àr möjliga att anvÀnda i mötet med ett problemskapande beteende.En kvalitativ intervjustudie har genomförts pÄ fem utbildade specialpedagoger. Sammanfattningsvis pekar studien pÄ att nÄgra fÄ ord kan ringa in det som behövs för att förebygga och bemöta ett problemskapande beteende. Det handlar om tid för samtal med eleven, tid för att möta elevens nÀtverk och tid för att kompetensutveckla och reflektera kring förhÄllningssÀtt och strategier i mötet med eleven.

Ragnarök Online en plats pĂ„ nĂ€tet, ett online-spel, dĂ€r mĂ€nniskor frĂ„n hela vĂ€rlden möts och samverkar. Det Ă€r i detta möte personer emellan som den virtuella miljön Ragnarök Online skapas. MĂ„let med denna uppsats Ă€r att visa pĂ„ hur mĂ€nniskor interagerar i, och skapar denna plats pĂ„ nĂ€tet. Varför spenderar folk tid i virtuella miljöer? Är det annorlunda att agera i en virtuell miljö? Dessa Ă€r nĂ„gra av de frĂ„gor vi kommer att möta i texten.

Syftet med studien Àr att kartlÀgga hur kunskap, attityd och beteende samverkar kring begreppet jÀmstÀlldhet. En enkÀtundersökning genomfördes till ett specifikt utvald organisation. EnkÀten Àr bÄde kvantitativ och kvalitativ. Resultatet visar att det inom denna organisation finns en kunskapsbrist av ett jÀmstÀlldhetsarbete, det gÄr Àven att se en koppling mellan attityder och den befintliga kunskapen. Kopplingen mellan attityd och beteende Àr dock svag.

Uppsatsens problematik grundar sig i en ökad hybridisering av offentliga platser och hur denna process pÄverkar vÄra kroppar samt virtualitetens förvÀntade riktning, frÄn fysisk till virtuell, och förvÀntad laddning av manlighet. Cosplay Àr en subkultur dÀr utövaren Äterskapar animerade och mÄnga gÄnger virtuella kroppar. Uppsatsen ser dÀrför till hur cosplay kan förstÄs som en virtuell-fysisk praktik vilken gÄr frÄn det virtuella till det fysiska och vilka rum som skapas i denna process. Syftet bestÄr i att undersöka och beskriva konventet som en hybrid miljö och cosplay som en virtuell-fysisk praktik. Uppsatsen avgrÀnsar sig sitt en svensk cosplay- och konventskultur.

Att föra en dialog med en virtuell karaktÀr blir ett allt vanligare fenomen, till exempel som interaktiv kundtjÀnst pÄ en hemsida, att testa agentens grÀnser och vara otrevlig och förolÀmpa den virtuella agenten Àr en förekommande hÀndelse likasÄ. Virtuella karaktÀrer blir ofta representanter för könsstereotyper, i vÀrsta fall kopplas den förolÀmpning som ges till agenten ocksÄ till stereotypens motsvarighet i det verkliga livet. Denna uppsats har som syfte att ta reda pÄ om virtuella agenter med olika visuella genus blir behandlade olika. Loggade chatdialoger mellan högstadielever och virtuella agenter analyserades, resultaten pekar pÄ att ju fler feminina drag en virtuell agent har desto mer förolÀmpningar fÄr agenten. Detta visar att det Àr viktigt att ta hÀnsyn till virtuella agenters genus vid design av dessa agenter, dÄ förolÀmpning uppstÄr i olika mÀngder trots att agenterna i övrigt Àr identiska..

Marknaden för datalager har sedan mitten pÄ 1990 talet expanderat kraftigt. Det finns emellertid forskare och utvecklare vid företag som menar att dessa datalager Àr allt för passiva. Med det menar de att alla uppgifter som Àr relaterade till analys av data mÄste göras manuellt. Det finns dock hjÀlp att fÄ nÀr det gÀller detta. Lösningen heter aktiva datalager, dessa datalager har ett sÄ kallat aktivt beteende.