Romerska aristokrater vars dryckenskap redan var omtalad under samtiden stÄr i fokus för denna uppsats. Banketter var viktiga sociala evenemang, starkt förankrade i romersk ideologi och moral. Enligt moralisternas uppfatning skulle eliten ledas av anstÀndighet, korrekthet i beteende samt mÄtfullhet.Korresponderade verkligheten med ideologin? Inte alltid. Med frustrerad ton refererar antika kÀllor om Roms aristokraters ostentativa banketter, vÄldsamma berusningar, tÀvlingar i drickandet.

Honlig reproduktion Ă€r ett brett och komplicerat Ă€mne. I detta arbete analyseras lĂ€ror och teorier om honan och hennes reproduktion i ett försök att se nĂ€rmare pĂ„ de detaljer som pĂ„verkar olika aspekter pĂ„ att vara hona. Arbetet delas upp i olika avsnitt som fokuserar pĂ„ de olika faktorerna genetik, fysiologi och beteende. Även embryonal utveckling kommer att belysas, dĂ„ tillvĂ€xten och omhĂ€ndertagandet av avkomman pĂ„visar tyngden av samverkan mellan de ovan nĂ€mnda faktorerna. Trots att vĂ€ldigt fĂ„ konkreta svar existerar i nulĂ€get Ă€r de mĂ„nga teorierna en utmĂ€rkt utgĂ„ngspunkt för att förstĂ„ vikten av beteenden, strategier, fysiologi och genetik inom olika arter för deras framgĂ„ng under utvecklingen..

Syftet med denna studie var att med kvantitativ data undersöka om de deltagare som upplevde respektive inte upplevde en attitydförÀndring Àven erfarit att vanorna förÀndrats vid vissa specifika aktiviteter efter ett hÄllbarhetsprogram. Studien syftade Àven till att med kvalitativ data urskilja uppkomsten till den eventuella förÀndringen. Datainsamling har skett via tvÄ enkÀter som skickats ut via e-post till 1187 deltagare. Svarsfrekvensen var 477 respektive 200. Deltagarna var kvinnor och mÀn i Äldern 25-66.

MÄlet med vÄr uppsats Àr att undersöka och analysera hur en individ presenterar sig pÄ den virtuella arenan Facebook. UtifrÄn intervjuer och deltagande observation ska vi beskriva hur identitetsskapande uttrycks i förhÄllande till en social omgivning. Vidare ska vi visa hur vÀrderingar och normer i samhÀllet pÄverkar aktiviteter pÄ Facebook. För att förklara detta utgÄr vi frÄn valda delar av interaktionismen samt teorier om det postmoderna samhÀllet. De begrepp vi anvÀnder oss av för att uppnÄ vÄrt syfte Àr roller och identiteter i anknytning till den virtuella vÀrlden samt att dessa formas och omformas i relation till ett socialt sammanhang.

Hawk Turbine AB tillverkar mindre jetmotorer som ofta anvÀnds i smÄ obemannade och radiostyrda flygplan. I flygplansmodellen Lockheed T-33 Shooting Star Àr motorn monterad inuti planet varför luften mÄste ledas ut till atmosfÀren. För bÀsta möjliga prestanda mÄste ejektorn och utblÄsröret som leder luften dimensioneras efter motor och flyghastighet.En 3-dimensionell CAD modell av flygplanets installation skapades och dÀrefter simulerats i en virtuell vindtunnel med hjÀlp av datorprogrammet SolidWorks Flow Simulation. Flera olika utblÄsrör i varierande storlekar samt olika former har testats för att avgöra om Àndringar kan förbÀttra prestandan ytterligare.Simulationsresultat visar att det gÄr att förbÀttra nuvarande konfiguration med 5,99 % om diametern pÄ utblÄsröret minskas frÄn 75 mm till 70 mm med en bibehÄllen form pÄ utblÄsröret..

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur konkreta och abstrakta uppdrag pÄverkar konsumenters köpbeteende i livsmedelsbutiker. Genom en kvantitativ studie pÄ Ica Maxi i Karlstad undersöktes hur uppdragets karaktÀr pÄverkar faktorer som antal observationer, spenderad tid i butiken samt antal produkter i varukorgen. Resultatet visade pÄ en skillnad i hur konkreta och abstrakta uppgifter pÄverkar konsumenters beteende. Respondenter med ett konkret uppdrag gjorde fler observationer samt tog lÀngre tid pÄ sig för att ta sitt beslut. Studien fann Àven att konsumenters beteende frÄn ett uppdrag inte pÄverkade beteendet i kommande uppdrag.

Enligt svensk lag mÄste alla katter vara minst 12 veckor vid försÀljning. I bl.a. Storbritannien kan kattungar dock sÀljas vid 8 veckors Älder. Med utgÄngspunkt frÄn detta har jag stÀllt upp de tvÄ frÄgestÀllningarna ?hur pÄverkas kattens beteende om avvÀnjningen frÄn modern sker före 12 veckors Älder?, och ?vilka problem kan man som djurÀgare fÄ med sin katt om den avvÀnjs för tidigt?. Med begreppet beteendeproblem menas beteenden som anses oacceptabla av djurÀgaren, som ?wool-sucking? eller överdriven vokalisering.

Sammanfattning: MÀns vÄld mot kvinnor Àr ett stort socialt problem. VÄrt syfte med denna uppsats var att undersöka vilken hjÀlp det finns för mÀn som har problem med vÄldsamt beteende i dagens samhÀlle. Vi undersökte om hjÀlp finns och vad för behandlingsmetoder som Àr relevanta för dessa individer. Dessutom har vi studerat hur vÄldsamt beteende förklaras i litteraturen. Vi försökte ge en bild av hur mÀnnen sjÀlva talar om sitt vÄldsamma beteende i olika diskussionsforum.

Turismen som nÀring ökar hela tiden och för att bevara jordens resurser krÀvs det av sÄvÀl aktörer som konsumenter att de gör hÄllbara val för att minimera pÄverkan, vilket allt fler svenska konsumenter gör idag. Vi har i denna uppsats valt att fokusera pÄ konsumenten och har dÀrför som syfte att kartlÀgga vad specifikt miljömedvetna konsumenter har för kunskap och beteende nÀr det handlar om hÄllbar turism. För att ta reda pÄ det sÄ hade vi frÄgestÀllningar kring vad miljömedvetna konsumenter har för kÀnnedom om hÄllbar turism, hur de handlar utefter det i vardagen kontra resande samt hur de önskar att fÄ information om begreppet. Den metod vi anvÀnt oss av för att utreda detta Àr en kvantitativ metod i form av en enkÀtundersökning med 100 respondenter som vi analyserat med hjÀlp av teorier kring hÄllbar turism, den miljömedvetna konsumenten, skillnaden mellan attityd och beteende samt resebeteende.Det som framkom i denna undersökning var att de miljömedvetna konsumenterna har kÀnnedom om hÄllbar turism men inte sÄ mycket kunskap om att begreppet har tre dimensioner. Tydligt Àr ocksÄ att deras attityd till hÄllbarhet förÀndras nÀr de gÄr utanför vardagen, framförallt nÀr det gÀller hur viktigt de tycker det Àr i valet av matprodukter.

BAKGRUND: Studierna visar att vĂ„ldet har ökat med Ă„ren. Riskfaktorer och riskbeteenden har identifierats och orsakerna kan vara flera till att patienten upplever ohĂ€lsa. Forskningen inom detta fĂ€lt har hittills fokuserat pĂ„ bakomliggande orsaker till patientens aggressiva beteende och bedrivits under mĂ„nga Ă„r. Ökade kunskaper om sjuksköterskans upplevelse av att vĂ„rda patienter med aggressivt beteende inom psykiatrisk vĂ„rd kan bidra till att utveckla omvĂ„rdnad anpassad till situationen, i syfte att frĂ€mja hĂ€lsa.SYFTE: Studiens syfte Ă€r att utforska sjuksköterskans omvĂ„rdnad och upplevelse av att vĂ„rda patienter med aggressivt beteende inom psykiatrisk vĂ„rd.METOD: Litteraturstudie av kvalitativa och kvantitativa studier.RESULTAT: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och 12 underkategorier. Huvudteman som uppkom var;sjuksköterskan i interaktion med patienten, organisatoriska faktorer och personliga faktorer samt underkategorier som handlade om; avledning av hotfulla situationer, personligt utrymme, information och bedömning, grĂ€nssĂ€ttning, riskfaktorer kopplade till aggression, bristande support frĂ„n chefer, bemanning, personalsĂ€kerhet, erfarenhet och kommunikationsfĂ€rdigheter, lojalitet gentemot patienten och arbetet, hopplöshet och besvikelse samt coping.SLUTSATS: Resultatet visar att sjuksköterskor upplever vĂ„rdandet av patienter med aggressivt beteende inom psykiatrisk vĂ„rd pĂ„ olika sĂ€tt.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka pedagogers beteende och uppfattningar om genus i förskolans verksamhet. Vi har besökt tvÄ förskolor och observerat pedagogerna i tre olika situationer i deras vardag. Detta har vi gjort för att se om de gör nÄgon skillnad pÄ pojkar och flickor i det muntliga bemötandet samt vilka barn pedagogen hjÀlper mest. Det sammanstÀllda resultatet visade pÄ att pedagogerna vi observerade arbetade relativt jÀmstÀllt. Efter att observationerna Àgt rum intervjuade vi pedagogerna för att ta reda pÄ vilka uppfattningar de har om genus i förskolan.

Det förekommer allt mer vÄld och hot i vÄrt samhÀlle. VÄrdpersonal Àr den största gruppen i samhÀllet som utsÀtts för hot och vÄld i sin arbetsmiljö. Tidigare forskning pÄvisar att majoriteten av ambulanspersonal utsÀtts för hot och vÄld i sitt yrkesutövande. Bakomliggande orsaker till detta problem Àr till största del alkohol och droger som ökar i samhÀllet. Andra faktorer som kan leda till ett hotfullt beteende hos patienten kan vara psykisk ohÀlsa eller somatisk sjukdom.

Vi har kommit fram till att de flesta mĂ€nniskor Ă€r miljömedvetna och intresserade av att Ă„tervinna pantenheter och hjĂ€lpa till med vĂ€lgörenhet, men för att maximera deras goda gĂ€rningar krĂ€vs att de har full insyn i vart de insamlade pengarna tar vĂ€gen samt att de vill ha möjlighet att vĂ€lja till vilket Ă€ndamĂ„l pengarna ska skĂ€nkas. Vi har genom en enkĂ€t pĂ„ 19 frĂ„gor sammanstĂ€llt vĂ„ra respondenters svar och hĂ€rlett dessa svar till undersökta teorier. Undersökningen har gjorts med hjĂ€lp av en kvantitativ enkĂ€tundersökning med mĂ„let att se deras syn pĂ„ Ă„tervinning, miljö och vĂ€lgörenhet. Vi ville Ă€ven se om och vilka faktorer som kan pĂ„verka mĂ€nniskor för ökad medvetenhet och intresse att göra en god gĂ€rning. Till undersökningen valde vi att titta nĂ€rmare pĂ„ olika teorier inom Socialt beteende, PĂ„verkanstaktik, Miljö, Återvinning och VĂ€lgörenhet.

Studien syfte var att beskriva fotbollstrÀnares verbala beteende samt analysera vilka förutsÀttningar dessa beteenden skapar för utveckling av spelarnas exekutiva förmÄgor (EF) som, enligt Vestberg et al (2012) Àr en avgörande faktor att bli elitspelare. För att komma fram till resultatet av fotbollstrÀnarnas verbala beteende anvÀndes kvantitativ observation med inspiration frÄn observationsschemat Coach Analysis Intervention System (CAIS) (Cushion, Stephen, Bob & Lee, 2012). DÀrefter analyserades vilka förutsÀttningar resultatet skapar för utveckling av exekutiva funktioner hos spelarna genom kvalitativ bedömning utifrÄn Annerstedts (2001) teoretiska perspektiv och tidigare forskning (Jackson & Beilock, 2008; Pearson & Webb, 2006;Williams & Hodges, 2005). Resultatet visar att trÀnarna har högst frekvens pÄ instruktioner, lÀgst frekvens pÄ reflekterande feedback och fÄ divergenta frÄgor. Analysen visar att förutsÀttningarna för spelarna att utveckla EF Àr störande. Majoriteten av de verbala trÀnarbeteendena Àr störande för utvecklingen av EF medan minoriteten av trÀnarbeteendena Àr stimulerande för utvecklingen av EF. Nyckelord: exekutiva funktioner, trÀnare, verbal, beteende, instruktion, feedback, frÄgestÀllning, elit, fotboll..

Syftet med denna rapport Àr att pröva tesen om att ATK (Automatisk TrafiksÀkerhetskontroll) Àr ekonomiskt lönsam, men att antalet olyckor dÀremot inte minskar pÄ vÀgstrÀckor utrustade med ATK. Dvs. Àr ATK en kassako eller livrÀddare? Svaret Àr att ATK Àr bÄde kassako och livrÀddare. 880 trafiksÀkerhetskameror sparar cirka 20 liv och 60 svÄrt skadade i vÀgtrafikolyckor per Är i Sverige.