VÀtskor kÀnns sjÀlvklara och naturliga i vÄr vardag men de kan vara ganska komplexa och svÄr att simulera i exempelvis ett datorspel. Ett verklighetstroget vattenstÀnk i ett spel kan absolut ge en ökad realism i spelet och ge en förhöjd spelupplevelse.Detta arbete undersöker en teknik för att fÄ en mer verklighetstrogen rörelse/beteende hos en vÀtska. Metoden bygger pÄ att lösa Navier-Stokes algoritm som beskriver vÀtskors beteende pÄ molekylÀr nivÄ, och berÀkna en interaktion mellan partiklarna som representerar vÀtskan.Resultaten visar att en mer realistisk rörelse gÄr att fÄ fram jÀmfört med vad man kan fÄ med ett enklare partikelsystem, men att antalet partiklar blir mycket begrÀnsade. Prestanda hos datorer ökar stÀndigt och inom en snar framtid genom en utveckling av teknikern och nÀrliggande metoder sÄ kan den bli helt klart aktuell i nÀsta generations datorspel..

Syftet med studien Àr att studera förhÄllandet mellan fysisk aktivitet pÄ arbete och fritid. En tvÀrsnittsstudie genomfördes för att jÀmföra personer med ett mer fysiskt aktivt arbete (undersköteskor) med personer som har ett mindre fysiskt arbete (kontorsarbetare) i Kalmar 2013. Deltagarna (n=37) delades efter yrke in i grupperna kontorsarbetare och undersökterskor. Varje deltagare bar en accelerometer under 7 dagar för att mÀta den fysiska aktivitetsnivÄn. MÀtningarna utfördes under arbetsdagar och icke arbetsdagar.

Bakgrund: Rationalitetsteorin har tvĂ„ separata preciseringar för individer som agerar rationellt, baserat pĂ„ om handlingen Ă€r av enkel eller komplicerad karaktĂ€r. Är handlingen enkel kan individen, som dĂ„ kallas Homo Oeconomicus, utan svĂ„righeter identifiera nĂ€r nyttan Ă€r större Ă€n kostnaden och utifrĂ„n individens egenintresse fattas beslut som gagnar henne/honom sjĂ€lv. Det finns dock faktorer sĂ„som exempelvis osĂ€kerhet som begrĂ€nsar handlingsmöjligheterna och försvĂ„rar beslutstagandet, vilket gör handlingen komplicerad. Det som inom den förstnĂ€mnda definitionen anses vara ett irrationellt beteende kan ses som rationellt inom den andra. BĂ„da begreppen anvĂ€nds vid analyser av ekonomiskt beteende, vilket vi har gjort i denna undersökning dĂ€r vi valt att studera ett visst beteende, att skicka julkort.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka och fÄ förstÄelse för 16-Äriga tjejers erfarenheter av och tankar kring sociala kontakter pÄ den virtuella arenan. FrÄgestÀllningarna vi utgÄtt ifrÄn handlar om vilka erfarenheter unga tjejer har av sociala kontakter pÄ Internet, vilken betydelse dessa kontakter tillskrivs samt om tjejerna framstÀller sig pÄ olika sÀtt pÄ den virtuella arenan, och i sÄ fall hur. Empirin samlades in med hjÀlp av tvÄ fokusgruppsintervjuer med totalt 12 tjejer i 16-Ärs Älder. Fokusgrupperna genomfördes med elever frÄn en friskola i Göteborgs centrala delar. VÄra teoretiska utgÄngspunkter för analys av den insamlade empirin var Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv och Al Coopers teoretiska modell The Triple-A-Engine, vilken sedan utvecklades till modellen The Quin-A-Engine.

Syftet med arbetet har varit att undersöka tendenser till förekomsten av olika lÀrarstrategier för att undvika och komma till rÀtta med olÀmpligt elevbeteende. Med olÀmpligt beteende menar jag dÄ eleven agerar utÄt och hindrar lÀraren att göra det som den tÀnkt göra för sin egen eller elevernas skull, och med strategier menar jag det lÀraren gör eller försöker göra för att undvika eller komma till rÀtta med olÀmpligt elevbeteende.Uppsatsen börjar med styrdokument om vilka direktiv som gÀller för lÀrare och sedan en beskrivning av olika ledarstilar frÄn olika psykologiska perspektiv. UtifrÄn ledarstilarna har jag sedan beskrivit ett antal strategier lÀrare kan anvÀnda sig av för att i förebyggande syfte undvika olÀmpligt beteende och strategier som kan anvÀndas i sjÀlva situationen för att komma till rÀtta med beteendet. DÀrefter har jag med kvantitativ metod i form av enkÀter undersökt strategier hos lÀrare i Är 4-6 pÄ olika skolor i olika kommuner. 77 grundskollÀrare som arbetar pÄ olika skolor i olika omrÄden och kommuner har svarat pÄ enkÀterna.Resultatet visar sig att lÀrare anvÀnder sig av olika strategier i sitt arbete att undvika och komma till rÀtta med olÀmpligt beteende.

The aim of this study was to examine if biological early maturing girls and girls that percieved that boys treated them as older than they actually where drank more alcohol, were more delinquent, had more romantic relationships and sexual intercourse. Our data was collected from seven schools in Sweden. Significant relationships where found between early maturation and all four dependent variables. Significant relationships could also bee seen between how girls perceived that boys treated them and alcohol use, romantic relationships and sexual intercourse. For two of our dependent measures we found week interaction effects, for girls biological maturation and there perception of how boys treated them according to there age.

I denna studie undersöks det ifall karaktÀrer med psykopatiskt beteende uppfattas mindre skrÀmmande och mer lÀttsamt i animerad form Àn i icke-animerad form. En litteraturstudie har genomförts som till stor del fokuserar pÄ psykopater i film och de extrema personligheter och beteende som Àr frekventa i animerade verk. TvÄ klipp har skapats utifrÄn tvÄ icke-animerade referensklipp innehÄllandes psykopatiska karaktÀrer spelade av skÄdespelare med identisk handling, karaktÀrsbeteende och miljö fast i animerad form. Dessa animerade klipp utvÀrderas genom strukturerade kvalitativa intervjuer med en fokusgrupp inriktad pÄ förÀldrar med barn som Àr 7-9 Är gamla. Undersökningen visar att de animerade karaktÀrerna upplevs som mindre skrÀmmande och mer lÀttsamma Àn sina icke-animerade motsvarigheter..

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur chefer uppfattar, vad vi vÀljer att kalla, otillÄtet beteende. Vi har valt att definiera otillÄtet beteende enligt Karlssons (2008:132) definition av organisatorisk olydnad vilken lyder: ?Allt som anstÀllda gör, tÀnker och Àr som överordnade inte vill att de ska göra, tÀnka och vara?. Uppsatsen grundar sig i en förförstÄelse om att otillÄtet beteende finns i alla organisationer och att chefer inte bara anvisar tillÄtet beteende utan ocksÄ definierar vad som Àr otillÄtet (Ackroyd och Thompson (1999:12). Vi har arbetat utifrÄn frÄgestÀllningarna: Vad uppfattas av chefer som otillÄtet beteende? Hur pÄverkar anstÀlldas grad av autonomi chefers uppfattning av otillÄtet beteende? Hur hanterar och bemöter chefer anstÀlldas otillÄtna beteende? Hur kan chefers syn pÄ otillÄtet beteende kategoriseras?Tidigare forskning vi tagit del av Àr bland annat av vedertagna motstÄndsforskare sÄsom Ackroyd och Thompson (1999) vilka skriver ur anstÀlldas perspektiv och Vardi och Weitz (2004) som framförallt skriver utifrÄn ett ledningsperspektiv.

Syfte: Uppsatsen syfte Àr att studera huruvida den transformation som sker nÀr den fysiska vÀrdekedjan omvandlas till en virtuell kan orsaka förÀndringar för produkten musik och distributionen av densamma. Genom att studera musikindustrin vill jag undersöka om en liknande förÀndring kan appliceras pÄ andra branscher med liknande strukturer. Metod: Den huvudsakliga metoden har varit en kvalitativ undersökning. En utförlig litteraturstudie rörande musikindustrin samt vÀrdekedjorna har genomförts. Vidare har djupintervjuer med nyckelpersoner pÄ olika företag inom den svenska musikindustrin genomförts för att uppfylla syftet.

BarnavÄrdslagstiftningen har utvecklats under hela 1900-talet. Den 1 juni 1991 trÀdde den nu gÀllande tvÄngsvÄrdslagen, lagen med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga (LVU), i kraft. Gunnar BramstÄng har funnit tvÄ riktlinjer som prÀglat barnavÄrdslagstiftningen under 1900-talet, dels rÀttsstatstanken, dels tanken om individens rÀtt att fÄ skydd och vÄrd av staten. Dessa tvÄ grundtankar ligger Àven till grund för denna uppsats dÀr syftet Àr att undersöka 3 § LVU och rekvisitet annat socialt nedbrytande beteenden ur ett rÀttssÀkerhets- och rÀttighetsperspektiv. I uppsatsen undersöks vad som kan anses vara ett annat socialt nedbrytande beteende utifrÄn en rÀttsdogmatiskt metod.

Att förmÄ medarbetare att följa sÀkerhetsföreskrifter och bete sig sÀkert har enligt forskning visat sig vara mycket viktigt för att minska mÀngden olyckor pÄ arbetsplatser. En metod för att arbeta med mÀnniskors beteende pÄ arbetsplatsen Àr beteendebaserad sÀkerhet (BBS), vilken har visat pÄ god effekt utomlands. Syftet med föreliggande arbete Àr att undersöka hur det gÄr att applicera den metoden i Sverige. En nio veckors intervention baserad pÄ BBS gjordes pÄ pappersmassfabriken Stora Enso ? Kvarnsveden för att praktiskt undersöka möjligheterna för beteendebaserat sÀkerhetsarbete.

I denna studie undersöks det ifall karaktÀrer med psykopatiskt beteende uppfattas mindre skrÀmmande och mer lÀttsamt i animerad form Àn i icke-animerad form. En litteraturstudie har genomförts som till stor del fokuserar pÄ psykopater i film och de extrema personligheter och beteende som Àr frekventa i animerade verk. TvÄ klipp har skapats utifrÄn tvÄ icke-animerade referensklipp innehÄllandes psykopatiska karaktÀrer spelade av skÄdespelare med identisk handling, karaktÀrsbeteende och miljö fast i animerad form. Dessa animerade klipp utvÀrderas genom strukturerade kvalitativa intervjuer med en fokusgrupp inriktad pÄ förÀldrar med barn som Àr 7-9 Är gamla. Undersökningen visar att de animerade karaktÀrerna upplevs som mindre skrÀmmande och mer lÀttsamma Àn sina icke-animerade motsvarigheter..

En litteraturstudie inom omrÄdet för operant betingning vid hÀsttrÀning har genomförts. Vid operant betingning lÀr man djuret att svara pÄ signaler genom att anvÀnda sig av förstÀrkningar eller bestraffningar. Den operanta betingningen anvÀnds ofta inom hÀsttrÀningen dÄ antingen negativ eller positiv förstÀrkning tillÀmpas. Framförallt Àr det den negativa förstÀrkningen som anvÀnds, mycket av kommunikationen vid uppsutten trÀning bygger pÄ denna metod. Grunden för förstÀrkningstrÀning Àr att det beteende som leder till en förstÀrkning ökar i frekvens.

Earlier research has shown the difficulty of defining insulting behaviour in the workplace. It has been noted that the individual and subjective definition is connected to the specific situation in which the potentially insulting incidence occurred. In this study we designed a quantitative questionnaire in order to hopefully elucidate the comprehension of insulting behaviour and furthermore enable a more in-depth investigation on how important the contextual meaning is. This study examined 140 (n=140) working adult?s attitudes towards insulting behaviour in the workplace and the importance of the contextual variables.

Alltmedan antalet konsumenter ökar som uppger att de vill köpa etiskt mĂ€rkta varor, uppvisar resultat frĂ„n ett flertal studier ett gap mellan konsumenters attityd och beteende i frĂ„ga om etiska köp. Åtskilliga försök har gjorts till att förklara ?gapet? mellan attityd och beteende men i flera fall har en förenklad bild av relationen mellan dessa tillĂ€mpats.FrĂ„gan Ă€r dĂ€rför om ?gapet? skulle Ă„terfinnas om hĂ€nsyn tas till de beteendevetenskapliga teorier som ligger till grund för detta gap. I denna studie undersöks om attityden mot köp av etiskt mĂ€rkta varor Ă€r bĂ€ttre pĂ„ att förutsĂ€ga individens köpbeteende Ă€n attityden mot etiskt mĂ€rkta varor i allmĂ€nhet. Detta syfte undersöktes genom semistrukturerade intervjuer med nio konsumenter.