Forskning kring kvinnligt chefskap visar på både svårigheter och möjligheter kopplat till arbetsrollen. Samtidigt som aktiva yrken som chefskapet tidigare har visat sig ha en positiv inverkan på individens hälsa visar senare studier att kvinnliga chefer ligger i riskzonen för utbrändhet. Förklaringen till denna utveckling kan tänkas ligga i svårigheterna med att hantera de allt högre krav som ställs på tillgänglighet. I förlängningen kan detta leda till andra negativa aspekter såsom rollöverbelastning då individen upplever multipla, motstridiga förväntningar från olika håll. Detta i sin tur kan ge upphov till svårigheter för kvinnliga chefer att balansera sitt arbete med sin fritid.

Problemet som den här uppsatsen belyser är att olika grupper, till exempel lärare, politiker och fackförbund för en diskussion om läraryrkets status, utan att beskriva vad de menar med begreppet status. Syftet med den aktuella studien är att belysa vad en grupp gymnasielärare respektive representanter från Lärarnas Riksförbund lägger i begreppet yrkesstatus och ta reda på vilka faktorer de anser påverka yrkesstatusen. Vidare är syftet att ställa resultaten mot relevant forskning på området och ge förslag på hur diskussionen om lärares yrkesstatus kan sättas in i ett större perspektiv kopplat till skolutveckling. Undersökningen bygger på en textanalys av debattartiklar från Lärarnas Riksförbunds hemsida och en enkät som gymnasielärare svarat på. Både textanalysen och enkäten har en kvantitativ och en kvalitativ del.

I dagens konsumtionssamhälle är det en tuff konkurrens bland företagen för att attrahera konsumenterna så pass mycket att de köper just deras produkter. För att göra detta måste företagen besitta information om kunderna (Kotler et al., 2002). Syftet med vår uppsats är att beskriva vad det är som påverkar konsumenten till att välja ett varumärke framför ett annat i samma produktkategori. Uppsatsen är konstruerad efter en deduktiv ansats, är kvalitativ och utgår ifrån modellen ?Konsumentens beslutsprocess? (Kotler et al., 2002, s.215).Under teorikapitlet beskrivs symbolisk konsumtion, faktorer som påverkar konsumtionen och konsumentens beslutsprocess närmre.

Stretching används dagligen efter fysisk aktivitet av allt från motionärer till elitidrottare i syfte att öka muskellängden eller minska träningsvärk. Stretching kan utföras med flera olika tekniker, en avslappnad muskel kan genom stretching förlängas upp till 130 % av sin ?normala? längd i viloläge. Det finns ett flertal olika teorier kring vad som händer med muskeln vid stretching, både sensoriska och mekaniska teorier där man tror att det sker en förändring av perceptionen, toleransen eller i muskelns komponenter. Mycket forskning är gjord inom området, men huruvida muskeln förlängs eller ej framgår inte i litteraturen, samt vilka stretchingen faktiska effekter är.

Bakgrund och Syfte: I dagens samhälle präglas många marknader av överetablering ochmättnad. Det har skapat en situation där företagen måste agera för att differentiera sig,vilket de gör genom att komplettera sina varuprodukter med tjänster. Det finns däremottendenser på marknaden som tyder på att det verkar vara mer komplicerat att säljavaruprodukter med kompletterande tjänster, än att endast sälja enskilda varuprodukter.Vårt syfte med uppsatsen var att skapa en större förståelse för vad som inträffar idistributionsledet när ett företag väljer att genomgå ett skifte enligt ovan, för att öka sindifferentiering gentemot sina konkurrenter.Design och metod: För att öka förståelsen i enlighet med vårt syfte har vi genomfört enkvalitativ studie kring fenomenet där vi valt att designa den som en fallstudie. Vi hargenomfört en empirisk studie där vi har utgått ifrån RingUp som är en stor kedja påtelekommarknaden. RingUp är en aktör som har genomfört ovanstående skifte och somupplever en situation där försäljningen av de nya kompletterande tjänsterna inte haruppnått det resultat som de hade hoppats på.Resultat och slutsats: Efter att ha genomfört intervjuer med säljare från olikaåterförsäljare inom RingUp-kedjan, bearbetades den informationen med relevant teori.

SammanfattningDetta examensarbete grundar sig i en videoobservationsstudie där vi använt oss av stimulated recall som kompletterande metod. Detta innebär att flera lektionstillfällen videofilmats och ur detta material utformades en intervju. Informanten (läraren som blivit videoobserverad), och forskarna ser på utvalda sekvenser från observationstillfällena ihop och diskuterar händelserna på lektionen utifrån detta. Observationerna och stimulated recall intervjun i denna uppsats syftar till att belysa en lärares bemötande av elever och hur hens olika bemötande befäster eller reproducerar stereotypa könsmönster samt genussystem.   Tidigare forskning tar upp att det görs skillnader på pojkar och flickor i undervisningen i idrott och hälsa. Forskningen visar också på att lärare ofta för vidare samhällets ideal och mönster in i klassrummet och att förväntningar på elever är olika beroende på deras kön.

Denna uppsats bygger på en undersökning av bank- och handelsverksamhet i Kalmar stad.Undersökningen har utgått från följande frågeställningar:- Hur upplever den anställde sin arbetsmiljö?- Hur upplever den anställde att hans eller hennes hälsa påverkas av arbetsmiljön?- Skiljer det sig åt mellan de undersökta verksamheterna vad gäller satsningen på personalens hälsa och arbetsmiljö och i så fall hur?Syftet med denna uppsats är att ur en anställds synvinkel undersöka hur denne upplever sin arbetsmiljö samt hur individen uppfattar att hälsan påverkas av arbetsmiljön. Vi vill även undersöka om satsningen på personalens hälsa och arbetsmiljö skiljer sig åt mellan de undersökta verksamheterna och i så fall hur.Denna undersökning tillämpar en kvalitativ metod med motivering av att forskarna ämnar göra tolkande analyser. Vidare tillämpas en induktiv ansats, då undersökningen har realiteten som ursprung och har gått från empiri till teori.Slutsatsen av denna undersökning är att intervjupersonerna upplever sig ha en god psykisk respektive fysisk arbetsmiljö. I den psykiska arbetsmiljön upplevs den viktigaste faktorn vara gemenskapen och arbetskamraterna.

Träning och hälsa har under senare år fått ett allt starkare fotfäste på sociala medier, inte minst på sociala plattformar såsom Facebook och Instagram. Det blir allt vanligare att man efter, till exempel, en löparrunda eller ett gympass väljer att dela med sig av sin träningserfarenhet på dessa plattformar i form av bilder, text och data från olika träningsapplikationer.Syftet med denna studie är att undersöka förhållandet mellan sändare och mottagare av träningsrelaterade statusuppdateringar på Facebook, i synnerhet när det gäller de båda parternas olika tolkningar av statusuppdateringen. För att undersöka detta genomfördes dels en enkätundersökning samt en kvalitativ gruppstudie. Gruppstudien gick ut på att låta en mindre grupp använda det sociala nätverket Facebook som forum för att posta träningsrelaterade inlägg samt reflektera över de andra deltagarnas inlägg.Resultaten visar att det finns en tydlig skillnad mellan hur träningsrelaterade statusuppdateringar mottas i det allmänna flödet gentemot i en sluten grupp på Facebook. Vilken typ av data träningsrelaterade inlägg innehåller visade sig också ha en betydande roll för hur de mottas.

Min första frågeställning fokuserar på föräldrarna för att förstå vilka som är Babydramas publik och varför dessa har valt att ta med sig sina barn till föreställningen. Jag undersöker om habitus och kulturellt kapital kan användas som förklaringsvariabler genom att kartlägga föräldrarnas socioekonomiska status, kulturintresse och barnsyn, samt undersöker om det finns fog för att säga att spädbarn har habitus. Metoden är intervjuenkät med kvantitativa och kvalitativa inslag samt observationer. Det kulturella kapitalet hos föräldrarna är den avgörande faktorn till varför man har sett Babydrama. Habitus är ett förkroppsligat kulturellt kapital, vilket är den urvalsmekanism som gjort att dessa personer har valt att se Babydrama.

Vi människor har under hela vår existens kommunicerat med varandra på ett eller annat sätt. Kommunikation är en ständigt fortgående social företeelse som inrymmer mycket mer än bara ord. Såväl kroppsspråk som blickar, klädsel, ljud och gester sänder ut mängder av kommunikativa budskap och att veta exakt hur var och en av oss tolkar olika kombinationer av dessa är omöjligt. Kanske är det just vad som har lockat människor i alla tider till att försöka behärska konsten att kommunicera effektivt och skapa nya kommunikativa förbindelser.I moderna organisationer har kommunikation blivit en viktig framgångsfaktor för konkurrens och fortlevnad. Traditionellt har fokus legat på den externa kommunikationen, med parter utanför den egna organisationen.

Dagens samhälle orsakar en stor belastning på miljön, och för att minska denna belastning krävs att både politiker, myndigheter, företag och enskilda personer hjälps åt. Verksamheter kan minska sin miljöpåverkan med hjälp av ett miljöledningssystem, som ISO 14001 eller EMAS. Den som arbetar mest aktivt med miljöledningssystemet i företaget har vanligtvis titeln miljösamordnare. Miljösamordnarens situation kan dock seolika ut i olika verksamheter, och ett företags miljöpåverkan kan antas bero på hur mycket miljösamordnaren har att säga till om i verksamheten. Denna studie har med intervjuer och enkäter undersökt miljösamordnarens möjligheter att påverka företagets strategiska miljöarbete, samt vilka faktorer som påverkar detta.

 Syftet med denna studie är att undersöka vilka olika uppfattningar rektorer har om samverkansformer i skolan för att skapa förutsättningar för en inkluderande skola. Syftet är även att få svar på vilka åtgärder och lösningar som rektorer anser är av betydelse för att kunna inkludera elever som uppvisar beteendeproblem i skolan. Vi väljer att inrikta oss på samverkansformer för inkludering av elever som övergår från särskild undervisningsgrupp, men även de elever som redan går i ordinarie skola. Fyra intervjuer har genomförts utifrån en kvalitativ metod. Den kvalitativa metoden passar väl eftersom studien baseras på människors egna uppfattningar.

Forskning visar att läraren ses som den viktigaste faktorn i elevers prestation. Den senaste PISA-mätningen visar att svenska elevers kunskapsresultat har försämrats. Syftet med uppsatsen är att undersöka lärarnas upplevelser av hur lärrarollen har förändrats, vilken inverkan lärarens roll har på elevers prestationer samt vilka bakomliggande orsaker kan anses ha bidragit till svenska elevers försämrade resultat. För att kunna besvara vårt syfte så har vi valt att utföra vår undersökning genom att göra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer samt med tidigare forskning relaterad till vårt ämne. För att kunna besvara vårt syfte blir frågeställningarna följande: På vilket sätt upplever lärarna att deras roll har förändrats i klassrummet? Vad för inverkan anser lärarna att deras roll har på elevers prestationer? Vad anses enligt lärarna vara bakomliggande orsaker till svenska elevers försämrade resultat? Teorier som vi behandlat är det dramaturgiska perspektivet, idealroller såsom chefen, handledaren, coachen samt den monokratiska byråkratin.

Denna C ? uppsats i sociologi syftar till att undersöka varifrån förstagångsväljare får sin påverkan till ett ställningstagande inför riksdagsvalet år 2006. Studien belyser även förstagångsväljarnas syn på vikten av att rösta. Våra frågeställningar är således; Varifrån kommer påverkan till störst del ifrån för förstagångsväljare till riksdagsvalet år 2006? Anser förstagångsväljaren att det är viktigt att rösta? Begrepp som socialisation och könssocialisation visar att påverkan hemifrån är av stor betydelse för förstagångsväljaren.

I en tid då vi blir fler och fler människor på jorden talas det mycket om hållbar utveckling. Det täta stadsidealet förespråkas av många men i spåret av stadsförtätning försvinner många grönytor. För att främja växt- och djurliv i städerna finns det olika planeringsverktyg. Ett av dom kallas för grönytefaktorn och användes för första gången i Sverige till bomässan Bo01 i Malmö. Vid anläggandet av Bo01 ställde man många krav på utemiljön. Ett av kraven var att alla gårdar skulle uppnå 0.5 i grönytefaktor. Det fanns dock inga möjligheter att ge påföljder till de som inte levde upp till kraven.