Sökresultat:
3433 Uppsatser om Mänskliga aktiviteter - Sida 40 av 229
Barns behov av en lugn stund i förskolan
Examensarbetets titel Àr Barns behov av en lugn stund i förskolan. Författare Àr Cecilia
Cederholm och Sofia Gullwi.
Syftet Àr att undersöka barns behov av lugna aktiviteter i förskolan. Vi avser att
synliggöra barnens tankar om viloplatsen genom frÄgestÀllningen:
· Hur vill barnen som Àr mellan tre och fem Är att platsen dÀr de vill vara för
sig sjÀlva ska utformas för att de ska trivas bra dÀr?
Genom intervjuer med pedagoger, studiebesök och kursdeltagande har vi fokuserat
pÄ vilans effekter och barnens delaktighet i verksamheten. Detta ska belysas genom
frÄgestÀllningarna:
· Vilken betydelse har vilan för barnens vÀlbefinnande?
· Hur pÄverkas barnens inlÀrningsförmÄga av vilan?
Teoretiska utgÄngspunkter Àr valda delar av Freinet-, Waldorf-,
Montessoripedagogiken, Vygotskij samt aktuell forskning och facklitteratur.
Stadsliv och stormarknader - En fallstudie över Sandvikens centrum
Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka
stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika
karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och
mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets
framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom
vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns
plats fo?r i centrala la?gen.
Kom allesammans, sÄ leker vi!: En studie kring pedagogers upplevelser av sin delaktighet i barns fria lekar i förskolans utomhusmiljö
Arbetsterapeutens uppgift Àr att frÀmja delaktighet i aktiviteter i dagliga livet [ADL]. Forskning visar att personer över 65 Är och som bor i ordinÀrt boende, kommer att öka i framtiden. Arbetsterapeuten behöver dÀrför följa med i den utveckling som sker för att tillgodose behovet av innovativ vÀlfÀrdsteknologi, för att frÀmja aktiviteter för Àldre personer i ordinÀrt boende. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva och ge en översikt över innovativ vÀlfÀrdsteknologi som kan anvÀndas som intervention för att frÀmja delaktighet i aktivitet för Àldre personer i ordinÀrt boende. Datainsamling genomfördes genom sökningar i databaser tillgÀngliga via LuleÄ tekniska universitetsbibliotek.
Skolors preventiva arbete för att reducera stress bland skolungdomar : En intervjustudie med skolsköterskor
Introduktion: Idag rapporterar unga vuxna och ungdomar allt mer stressrelaterad ohÀlsa. LÄnga perioder med stress kan orsaka bland annat nedsatt prestationsförmÄga, kronisk trötthet, olust, nedstÀmdhet, minnesstörningar, sömnproblem, domningar och diffusa muskelsmÀrtor. Ungdomar anser att kunskap om stress och stresshantering i skolan Àr viktigt för att stÄ emot stress. I en studie av Svensk Idrottsforskning framgick det att 77 % av flickorna och 63 % av pojkarna ansÄg att skolan Àr den frÀmsta orsaken till stressen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur skolor arbetade/arbetar preventivt för att reducera stress bland skolungdomar.
Barns möten med matematik i förskolan
Studiens syfte har varit att fÄ syn pÄ hur barn möter och anvÀnder matematik i förskolan samt
hur pedagogerna i förskolan arbetar med och förhÄller sig till Àmnet. BÄde i de ickestyrda
aktiviteterna och i de styrda. Jag har undersökt pedagogernas syn pÄ matematik i förskolan
samt vad de har för redskap till hands för att kunna arbeta med Àmnet. Vilka teorier som
ligger till grund för arbetet med matematik i förskolan samt hur dessa tolkas. I PISA
undersökningen som genomfördes 2012 visade det sig att Sverige aldrig hade legat sÄ lÄgt
kunskapsmÀssigt inom matematik.
"Rörelse Àr bland det viktigaste vi gör pÄ förskolan" : En undersökning om de planerade rörelseaktiviteternas utstrÀckning i förskolan samt pÄ vilket sÀtt pedagogerna Àr aktiva i dessa
VÄrt syfte var att undersöka i vilken utstrÀckning pedagoger genomför planerade rörelseaktiviteter i förskolan samt pÄ vilket sÀtt pedagogerna upplever sig aktiva under dessa aktiviteter. Inledningsvis presenteras ett sammandrag av hur vi tolkat lÀroplanen för förskolan gÀllande rörelseaktiviteter. DÀrefter beskrivs forskaren Jean Piagets kognitivistiska utvecklingsteori vilken kan kopplas till den forskning och den litteratur vi tagit del av. Vidare redogörs för olika forskares och författares uppfattningar pÄ vilka sÀtt fysiska aktiviteter pÄverkar och har betydelse för barns totala utveckling, exempelvis motorisk, perceptuell och sensorisk utveckling, samt deras synsÀtt pÄ rörelseaktiviteters betydelse för barns lÀrande, sjÀlvkÀnsla och hÀlsa. Avslutningsvis beskrivs förskolans respektive pedagogens uppdrag gÀllande planerade rörelseaktiviteter.
Trivsamma lektioner : eller vÀgar mot ett gott arbetsklimat i skolan
Studiens syfte Àr att ta reda pÄ vad ett trivsamt arbetsklimat pÄ lektionerna kan innebÀra för gymnasieelever och dÀrmed finna underlag för att klarlÀgga vÀgar mot det samt lÀrarens betydelse i sammanhanget. I ett teoretiskt perspektiv behandlar studien eleven som den vÀxande mÀnniskans upplevelser av ett gott arbetsklimat i flera vÀlkÀnda filosofier. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer som meningsbearbetats.För att nÄ mÄlet om den meningsfyllda lektionen som en trivsam mötesplats bör innehÄllet och formerna i första hand inrikta sig pÄ flera urskiljda arbetsförhÄllanden som tillsammans bildar flera tillstÄnd av trivsel. Den röda trÄden löper frÄn grundlÀggande mÀnskliga behov till gemensamma aktiviteter som stimulerar inhÀmtande av det nödvÀndiga och delvis pÄverkbara Àmnesstoffet.En generöst vÀlkomnande attityd i kommunikationen med ungdomarna vitaliserar lektionerna. Begrepp som motivation och lustfyllt lÀrande uppstÄr ur lektionernas vardag och aktiviteter.
Strategi för kunskapsöverföring : Om att utnyttja lÀrprocesser som sker vid kunskapsöverföring
Den hÀr uppsatsen handlar om hur ett teknikkonsultföretag, dÀr majoriteten av tjÀnsterna sker i form av projekt, kan utnyttja kunskapsöverföring för att skapa konkurrenskraft. HÀr studeras hur kunskapsöverföring, genom att ta hÀnsyn till tre olika lÀrprocesser, kan bidra till ekonomisk fördel för företaget. Efter identifiering av vilka verktyg/aktiviteter som anvÀnds för kunskapsöverföring pÄ fallföretaget analyserades vilka lÀrprocesser som Àr möjliga med respektive verktyg/aktivitet enligt dagens teori och medarbetares upplevelser. Empirisk data samlades in frÄn olika delar av organisationen i form av intervjuer och enkÀtundersökning. UtifrÄn analysen sammanfattades vilka lÀrprocesser som utnyttjas och med vilka verktyg/aktiviteter samt vilka som kan utnyttjas bÀttre för att skapa ekonomiska fördelar för företaget, och dÀrmed ocksÄ konkurrenskraft.
Yttre kreativitetsfaktorer : den geografiska omgivningens betydelse för företag inom modebranschen
Att vara kreativ Àr idag en realitet företagen möter och som de mÄste konfrontera för att kunna hantera globala förÀndringar. I strÀvan efter att ta del av kreativitet bör företag placera sig dÀr de kan fÄ tillgÄng till kreativa medarbetare. VÄr studie syftar till att undersöka hur kreativa medarbetare pÄverkas av den geografiska omgivningen och dÀrmed vilken betydelse den har för företaget. De yttre faktorer som kan ha en inverkan pÄ kreativiteten i företag finns i företagens lokala nÀrmiljö och i staden. Studien har, genom semistrukturerade intervjuer, gjorts pÄ tre Stockholmsbaserade företag inom modebranschen. Av resultatet framgÄr det att de kreativa medarbetarna blir motiverade till att vara kreativa genom personliga möten och den inspiration som kan hÀmtas frÄn den kreativa staden.
Att trivas i orkestern : En fallstudie om gemenskap och sammanhÄllning i en ungdomsblÄsorkester
I denna studie undersöks hur gemenskap och sammanhĂ„llning i en ungdomsblĂ„sorkester ser ut och hanteras bĂ„de utifrĂ„n orkesterledarens och de deltagande ungdomarnas synvinkel. Ăven betydelsen av gemenskap och sammanhĂ„llning och hur den tar sin form Ă€r frĂ„gor som besvaras i uppsatsen. Datamaterialet bestĂ„r av intervjuer med olika grupper av ungdomar ur den studerade ungdomsorkestern samt en intervju med orkesterns ledare. Den studerade orkestern kommer frĂ„n en stad i mellersta Sverige. I resultatet visas att det Ă€r viktigt med en orkestergemenskap och att gemenskapen fĂ„s och visar sig i bĂ„de sociala och musikaliska aktiviteter som bland annat resor, lĂ€ger, fikastunder, repetitioner och konserter.
Patienters kunskap och upplevelser av angina pectoris.
Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ hur fysisk aktivitet pÄverkar individer med diagnosen fibromyalgi nÀr det gÀller upplevelsen av smÀrtsymptom, upplevelsen av sin förmÄga att utföra vardagliga aktiviteter samt upplevelsen av deras humör. Studiens frÄgestÀllningar var följande: Hur upplever individer med diagnosen fibromyalgi att fysisk aktivitet kan pÄverka deras;SmÀrtsymptom FörmÄga att utföra vardagliga aktiviteter Humör Uppsatsen byggdes pÄ telefonintervjuer med sju kvinnor som alla Àr medlemmar i fibromyalgiförbund runt om i Sverige. Intervjuerna var semistrukturerade, vilket innebar att samma frÄgor stÀlldes till intervjupersonerna. FrÄgorna hade öppna svarsmöjligheter och gav individerna lika chans att uttrycka sin Äsikt. Kriterier för att stÀlla upp som intervjuperson var att de skulle haft diagnosen fibromyalgi i minst tvÄ Är och upplevt symptom av sjukdomen under minst en femÄrsperiod.
Faktorer som p?verkar operationsteamets icke-tekniska f?rdigheter
Bakgrund: Icke-tekniska f?rdigheter har stor betydelse f?r hur operationsteamet fungerar
tillsammans p? operationssalen. Att kunna hantera dessa f?rdigheter kan f? en p?verkan p?
patients?kerheten och s?ledes operationsutfallet. Operationssalen definieras som en
h?griskmilj? med m?nga utmaningar.
Pedagogers syn pÄ de yngsta barnens bild- och formskapande
Syftet med vÄr studie Àr att fÄ ökad kunskap om hur pedagoger tÀnker och arbetar med bild- och formskapande med de yngsta barnen i förskolan. Bakgrunden ger en litteraturgenomgÄng om de omrÄden som Àr relevanta för att det ska ske ett positivt skapande med barn och för att frÀmja deras utveckling. Det har gjorts fem kvalitativa intervjuer med utbildade förskollÀrare som arbetar med bild- och formskapande med barn i förskolan. Detta har gjorts för att fÄ kunskap om pedagogers uppfattning om detta Àmne. Resultatet visar att samtliga respondenter anser att de yngre barnen i förskolan Àr kapabla att delta i bild- och formskapande aktiviteter och att det Àr viktigt att börja med skapandet redan med de yngsta barnen.
Leva livet : Livskvalitet för Àldre pÄ sÀrskilt boende
Antalet Àldre i vÀrlden ökar och den Àldre befolkningen blir allt friskare. Trots detta Àr det sÀllsynt att Àldre klarar sig sjÀlva till livets slut. DÄ det inte Àr möjligt att tillgodose de Àldres behov i hemmet har samhÀllet ansvar att erbjuda plats pÄ sÀrskilt boende. Beroende av andra innebÀr inte att de Àldres livskvalitet behöver reduceras och det har pÄvisats att ökad Älder och lÄg livskvalitet inte Àr sammankopplade med varandra. Syftet med studien var att beskriva vad livskvalitet Àr för Àldre pÄ sÀrskilt boende.
Klimat i landskap : om att accentuera förÀndring pÄ en urban plats
I detta examensarbete har jag utgÄtt frÄn teorier om klimat och
mÀnniska och den energi som jag tror finns i grÀnssnittet mellan
mÀnskliga aktiviteter och naturliga processer.
Jag har utgÄtt frÄn att bÄde mÀnskliga aktiviteter och naturliga
cykler pÄverkar klimatet och att det Àr den sammanlagda
pÄverkan som utgör resultatet.
Jag har gÄtt vidare frÄn denna teori till att arbeta med utformningen
av en plats, för att undersöka om man kan pÄvisa detta
genom landskapsarkitektur. - Om landskapet kan utgöra en
plattform för en frÄga som berör natur, men som vanligtvis skildras
i helt andra kontexter och i ett hav av svÄrlÀslig information.
Jag har strÀvat efter att lyfta/skildra klimatet och dess förÀnderlighet
som ett intresse - inte som ett hot.
Jag har med hjÀlp av referensstudier reflekterat över vad jag
tycker om pÄ olika platser och lÄtit mig inspireras inför kommande
gestaltningsutmaning.
Jag har arbetat med en plats i en urban kontext för att den skall
vara tillgÀnglig för fler Àn de som vanligtvis intresserar sig för
natur eller miljöfrÄgor.
MÄlet Àr att parkgestaltningen som verktyg kan verka som en
strategi för att angripa utmaningen att lyfta bÄde mÀnsklig och
naturlig pÄverkan i klimatet.
Platsen jag arbetat med Àr belÀgen pÄ MöllevÄngen i Malmö
och har de kvaliteter i form av skala och lÀge, som jag ansett
vara nödvÀndiga för mitt projekt. Jag valde Àven platsen för att
jag tror att en parkgestaltning i detta omrÄde som har stor brist
pÄ grönytor, kan svara till fler intressen Àn de som jag sjÀlv har
utvecklat genom detta arbete.
Det konceptuella programmeringsförslaget blev konturerna av
ett skÄnskt Äkerlandskap, utrullat pÄ platsen. Ett nÀt av lappar
att fylla med olika aktiviteter beroende pÄ brukarnas önskemÄl.
En av lapparna lyfts upp och fungerar som en ?reagerande
vÀder- och rörelse-indikator?, en plats vars mikroklimat pÄverkas
av förÀndring i pÄverkan frÄn bÄde mÀnniska och natur.