Vi har genom friluftslivets individualisering sett en allt större efterfrågan på fysiska aktiviteter kopplade till hälsa och träning. Vi har gått mot ett mer upplevelsebaserat samhälle där vi köper livsstilar i form av de känslor och erfarenheter de ger oss och vi söker hela tiden efter nya utmaningar. Syftet med vår uppsats var att undersöka vad som ligger till grund för hur vi genom träning och hälsa inom resande går mot ett allt större individualiserande där det egna intresset är centralt samt granska trenden träningsresors förutsättningar för att bli en trend som står sig stark i framtiden. För att besvara syfte och frågeställningar har vi använt oss av en litteraturundersökning för att undersöka hur trenden hälsa och träning sett ut genom historien samt en kvantitativ enkätundersökning där vi har ställt frågor kopplade till träningsresor och fysiska aktiviteter utomlands. De resultat vi kommit fram till i vår enkätundersökning visar att trenden träningsresor har potential att växa även i framtiden, även om den kan tvingas förändras något för att möta nya efterfrågningar. Genom vår litteraturundersökning har vi kunnat se att individualisering och det egna intresset blir allt viktigare genom historien, vilket vi även kan se en fortsatt efterfrågan på i vår enkätundersökning, i form av eget bestämmande över både tid, pengar och aktiviteter..

Utvecklingen av elrullstolar har öppnat upp mängder av möjligheter för personer med funktionshinder som påverkar deras förflyttningsförmåga. Hjälpmedel kan underlätta för en person att vara delaktig i meningsfulla aktiviteter. Genom delaktighet skapar vi relationer och hittar mål och mening med livet. Delaktighet förändras med åldern. Syftet med studien var att undersöka hur elrullstolsanvändare upplever ökad delaktighet i vardagliga aktiviteter sedan de börjat använda elrullstol ? en jämförelse mellan yngre och äldre användare.

Avsikten med vårt arbete är att undersöka vilka aktiviteter som en förvaltningsorganisation utför på sina IT-system och om det finns några skillnader i dessa beroende på om organisationen förvaltar åt sig själva eller om det utförs för kunds räkning. Detta som ett led i att ge de som arbetar med, eller kommer att arbeta med, systemförvaltning en inblick i eventuella skillnader mellan förvaltning av egna system och förvaltning av en eller flera kunders system. De slutsatser vi dragit ur denna undersökning är att det inte förekommer skillnader i vilka aktiviteter som ingår i förvaltningsarbetet, däremot varierar det i vilken utsträckning man väljer att utföra dem..

Denna studie har som syfte att undersöka lärandet på fritidshemmet. Bakgrunden till att jag vill undersöka detta är att jag upplever att fritidshemmet kommer lite i skymundan. Min uppfattning är att många personer anser att det är i skolan som eleverna lär sig och att de bara leker på fritidshemmet. För att undersöka lärandet på fritidshemmet så har jag använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Jag har intervjuat sex stycken pedagoger som alla är verksamma i fritidshem.

Närstående är en viktig resurs för personer som insjuknat i stroke med nedsatt insikt. I samband med insjuknande i stroke förändras ofta vardagen för hela familjen. Den närståendes behov av stödinsatser uppmärksammas inte fullt ut då deras behov ofta hamnar i bakgrunden i förhållande till personen med stroke. Syftet med studien var att beskriva närståendes erfarenheter av förändringar i vardagsaktiviteter till följd av nedsatt insikt efter stroke. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod.

Den här kvalitativa studien syftar till att ge en bild av vilka uppgifter lärare utför mellan sina lektioner. Lärare tillbringar inte hela sin arbetsdag i klassrummet, utan en stor del ägnas åt andra aktiviteter än undervisning. Denna del av arbetet är dold för många utomstående och får därför inte samma uppmärksamhet som lektionstiden med eleverna. För att samla in material har åtta gymnasielärare ombetts föra loggböcker över sina aktiviteter utanför klassrummet under två veckor. Resultatet visar på en stor variation när det gäller olika uppgifters karaktär och frekvens.

Syftet med studien var att beskriva vilka åtgärder arbetsterapeuter utför inom palliativ vård. Metoden som användes var forskningsöversikt. Sökning gjordes via databaser och manuell sökning. 14 studier uppfyllde inklusionskriterierna och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Redskapet vid analysen var Mosey´s tre behandlingskategorier vilka bygger på att hjälpa individen i processen att dö.

I vårt tolkningsarbete ser vi att vårt fallföretag, genom sina sociala aktiviteter, stimulerar till en ökad sammanhållning och som uppmuntrar till mångfald och interna stridigheterna, tävlingar, karriärstegar och konkurrens, mellan medarbetarna. Det framkommer tydligt för medarbetarna att det naturliga urvalet, de starkaste och mest kompetenta, ska ligga till grund för vem eller vilka som ska leda framtidens �byslagsmål� om marknadsandelarna. Genom de sociala aktiviteterna främjar ledningen på ett naturligt sätt såväl framväxandet av och acceptansen för hierarkier och normerande strukturer inom företaget samtidigt som de garanterar tillväxten och bereder vägen för de nya ledarna.

Sko?nlitteraturens psykologi a?r ett fa?lt som behandlar effekterna av att la?sa sko?nlitteratur pa? det ma?nskliga psyket. Inom detta fa?lt har en, fra?mst nordamerikansk, forskning fokuserat pa? korrelationen mellan ett la?sande av sko?nlitteratur och en o?kad empati. I fo?religgande text har vi fo?rso?kt sammansta?lla denna forskning och med hja?lp av en grupp yrkesverksamma pedagoger pa? en ho?gstadieskola i Malmo? diskuterat, dels hur undervisningen med sko?nlitteratur och empati ser ut idag och dels vilket sto?d det finns fo?r ett empatiarbete med hja?lp av fiktion, ba?de fra?n skolans ledning och i styr- och ma?ldokumenten.

Vårt syfte med studien är att undersöka och analysera samtalsämnen som kommer upp under bildskapande aktiviteter i förskolan, samt relationen mellan barn-bildmaterial och förskollärare-bildmaterial inspirerade av ett sociomateriellt perspektiv. Då den forskning vi läst mest handlar om den färdiga produkten inom bildskapande aktiviteter vill vi inrikta oss på samtal under bildskapande aktiviteter. Detta gör vi inspirerade av ett sociomateriellt perspektiv då vi inte sett detta tidigare. För att analysera använder vi oss förutom det sociomateriella perspektivet även av begreppen relationell materialism och aktörsskap. Vi använder oss av kvalitativ metod i vår observation då vi har intresse för olika innebörder, tolkningar och meningsskapande som människor i ett specifikt sammanhang är aktörer i.

I detta arbete ligger fokus på upplevelseutbildning, mer specifikt de äventyrliga aktiviteter som erbjuds vid företaget ?Naturlig Utveckling? vid Borgen och dess betydelse för deltagarnas sociala identitetsutveckling.Fritiden står idag för ett begrepp som kopplas samman med utveckling. Företag har skapat ett allt större intresse för människors fria tid, då forskning visar att arbete och fritid påverkar varandra och utgör en helhet i människors sociala liv.Syftet med den här undersökningen är att med kvalitativa metoder belysa om ett eventföretag som Borgen med dess aktiviteter bidrar till social identitetsutveckling bland deltagarna. I arbetet utgår vi från begrepp som identitetsutveckling, rolltagande, giltighetsanspråk samt rörelser mellan olika livssfärer. Arbetet är kvalitativt till sin art och bygger på kvalitativa undersökningar med intervjuer och observationer som huvudsakliga analysinstrument.Teoretiker som vi valt att lyfta fram är framförallt George-Herbert Mead (1995), Erving Goffman (2000) och Jürgen Habermas (1996).

Ett branschanpassat affärssystem är avsett för organisationer verksamma inom samma bransch. Syftet med denna typ av affärssystem är att ge högre passform än standardiserade affärssystem och vara billigare än skräddarsydda affärssystem. Det råder dock brist på kunskap om hur dessa ska utvecklas. Genom vår litteraturstudie presenteras en kravinsamlingsmodell med utgångspunkt i Requirements Engineering som ska ge stöd för utvecklare vid insamling av krav för branschanpassade affärssystem. Utöver det identifierades ett flertal aktiviteter relaterade till modellen.

I detta arbete har jag undersökt hur Funktionsinriktad MusikTerapi (FMT) kan beskrivas som en utvecklande aktivitet ur ett sociokulturellt perspektiv, vilket inte är gjort tidigare. För att kunna göra detta har jag beskrivit både FMT-metoden och det sociokulturella perspektivet, där jag koncentrerat mig på kännetecken för utvecklande aktiviteter. Jag har även beskrivit mitt arbete med två pojkar som båda har diagnosen Fragil X.Min slutsats är att det går att beskriva FMT som en utvecklande aktivitet ur ett sociokulturellt perspektiv genom att utgå från de fyra kännetecken på utvecklande aktiviteter som Strandberg (2006 s. 10ff) beskriver..

Kan man utveckla barns emotionella intelligens med hjälp av samtal och aktiviteter? Jag valde att i detta arbete låta begreppet emotionell intelligens motsvara hur barnen uttrycker sina känslor och tankar, hur de samarbetar och hur de tänker om regler. I mitt utvecklingsarbete jobbade jag genom samtal och olika aktiviteter, såsom målningar. Barngruppen bestod av elva barn (sex pojkar och fem flickor) i åldern 4-5 år. Jag har med intervjuer och observationer studerat om mitt utvecklingsarbete utvecklade barnens emotionella intelligens.

En enkätstudie genomförd med en urvalsgrupp av alla föräldrar som hade ett barn inskrivet i Region Gotlands fritidshemsverksamhet i årskurs tre vårterminen 2012 gällande deras tankar för valet av att ha fritidshemsplats i årskurs fyra. Studien har genomförts med en digital enkät i verktyget Google docs och det är 467 respondenter som fått möjlighet att svara på denna enkät. Av dessa inkom det 132 svar. Frågorna i enkäten rör personal, aktiviteter samt övriga aspekter som kan vara av betydelse för valet att ha kvar eller säga upp sin fritidshemsplats till inför övergången till årskurs fyra höstterminen 2012.Studien visar på att det som föreligger att ha störst betydelse för att man skall ha kvar sin plats är personalens bemötande, personalens engagemang, meningsfulla aktiviteter samt att barnen själv vill gå kvar. Det som visar sig ha minst betydelse för valet att både ha kvar eller säga upp sin plats på fritidshemmet i årskurs fyra är avgiftens storlek..