VĂ„rt syfte med undersökningen Ă€r att undersöka hur de diskursiva praktikerna ser ut för terrorrapporteringen pĂ„ 1970, 1980 och 2000-talet, vi kommer sĂ€rskilt att fokusera pĂ„ beroendeförhĂ„llandet mellan terrorism och massmedier. Vi har valt ut tre terrordĂ„d, MĂŒnchen 1972, Lockerbie 1988 samt World Trade Center 2001. Vid varje terrordĂ„d har vi tagit tvĂ„ artiklar vardera frĂ„n tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska dagbladet. Det blir totalt arton artiklar som vi har anvĂ€nt oss av. Terrorism lever i ett beroendeförhĂ„llande till massmedia.

MÄnga hÀvdar att terrordÄden i USA den 11 september 2001 förÀndrade vÀrlden. Efter dessahÀndelser har det i Sverige förts en debatt om hotet frÄn terrorism och hur detta hot kan förstÄsoch hanteras. Av debatten kan man tolka att samhÀllet i mÄnga stycken verkar ha en bristandeberedskap och förmÄga att hantera detta hot och att de politiska ÄtgÀrderna visar tecken pÄ bÄdeutredning, traditionell retorik och solidaritet med USA och det övriga vÀrldssamfundet i desskamp mot terrorismen. Kan en kamp mot terrorismen vinnas eller föder kampen i sig bara nyterrorism? Den hÀr uppsatsen undersöker vilka sÀkerhetspolitiska mÄl och medel som Sverigeinom ramen för EU har formulerat efter den 11 september 2001.

Jag har valt att studera fyra olika samtida sa?tt att fa?nga upp ma?nskliga fo?rva?ntningar i staden. Jag studerar varje angrepps- sa?tt genom att utfo?ra litteraturstudier, studera ett exempel och intervjua en person. Syftet a?r att fo?ra en diskussion. De fyra angreppssa?tten a?r inte en definition av ?Stadsplanering med fokus pa? ma?nniskan? utan fyra nedslag i en diskussion kring hur man kan fo?regripa ma?nskliga fo?rva?ntningar inom a?mnet fysisk planering.

Koranbr?nningar som en form av offentlig demonstration har varit ett hett ?mne i Sverige de senaste ?ren. ?ven om de tidiga debatterna kring br?nningen av koraner fr?mst kretsade kring huruvida det kunde ses som hets mot folkgrupp eller uppvigling mot etniska grupper, har debatten skiftat de senaste dagarna. ?r 2023 rapporterade S?kerhetspolisen att hotet fr?n terrorism mot Sverige hade ?kat, delvis som en reaktion p? br?nningen av koraner.

The terror attack in New York year 2001 was a turning point in international politics. New policies were reformed in both USA and EU to secure their citizens from terrorism. The power of the institutions has developed and the question is; how does the new security policy affect people?s freedom? Is it the agencies new policies that are restricting the freedom or the actions of a terrorist? The purpose of this study is to examine if the security policies in USA and EU are protecting their citizen?s freedom. Many individuals are not aware of how much the security policies are affecting their lives.

Almost 10 years after the attack on World Trade Center Sept. 11 2001, Osama bin Laden was shot and killed on May 2 2011 in Pakistan. How was this event framed by the media with regards to the global war on terror? This study compares two different American newspapers ? the New York Times and the New York Daily News ? and how they framed the war on terrorism in the Middle East from May 2 to May 15 2011. By analyzing the framing in a perspective of the four functions of framing theory: define problems, diagnose causes, make moral judgments and suggest remedies, we found considerable differences in each papers frames.

En förutsÀttning för att kunna förhindra att terrorattacker utförs Àr kunskap om de bakomliggande motiven och drivkrafterna. Om vi kÀnner till de bakomliggande motiven och drivkrafterna finns det möjlighet att kunna pÄverka dessa faktorer och dÀrigenom minska risken för nya terrorattacker. I den hÀr studien undersöker jag omcollective action frames och rational choice teorin var för sig eller tillsammans kan förklara orsakerna till terrorism. Fram till idag har den strategiska modellen varit den mest anvÀnda teorin för att förklara orsaker till terrorism. Modellen utgÄr frÄn rational choice teorin men har avgrÀnsats till att enbart hantera politiska faktorer, vilket har kritiserats.Kritikerna menar att mÀnniskors kÀnslor har en betydelse för deras handlingar.

Diplomatiska försÀkringars legalitet behandlas utifrÄn gÀllande internationell och nationell rÀtt..

Denna uppsats har sin utgÄngspunkt i de dramatiska hÀndelserna i USA den 11 september 2001.Det amerikanska samhÀllet och hela den vÀsterlÀndska vÀrlden togs pÄ sÀngen av en terrorattack vars resultat och konsekvenser sÀllan har skÄdats. Den genomfördes pÄ ett sÀtt som det ameri-kanska luftförsvaret inte var förberett pÄ att möta. De vÀsterlÀndska försvarsmakterna Àr upp-byggda för att möta konventionella hot. SÄ Àr Àven det svenska luftförsvaret som baserar sin upp-byggnad pÄ en hotbild frÄn det kalla kriget. Med asymmetri som teoretiskt ramverk beskriver denna uppsats de nya hotbilder som storskalig terrorism utgör.

Denna studie unders?ker hur generativ AI (GAI) anv?nds inom HR i svenska organisationer med s?rskilt fokus p? kompetensutveckling (upskilling) och livsl?ngt l?rande. Genom kvalitativa intervjuer med fem HR-personal unders?ks hur GAI uppfattas och implementeras i olika organisatoriska sammanhang. Resultaten visar att GAI betraktas som ett effektivt verktyg f?r att st?dja livsl?ngt l?rande och f?rb?ttra HR:s strategiska roll.

Uppsatsen handlar om ungdomars anvĂ€ndande av grovt talsprĂ„k. Varför anvĂ€nder sig ungdomar av grovt talsprĂ„k och nĂ€r gör de det? Vilket Ă€r skolans uppdrag, nĂ€r det gĂ€ller att försöka motverka det grova talsprĂ„ket? Syftet med undersökningen Ă€r att undersöka orsakerna till ungdomars anvĂ€ndande av grovt talsprĂ„k och samtidigt ge en inblick i vad pedagoger i skolans vĂ€rld kan göra och bör tĂ€nka pĂ„ för att försöka motverka detta.I litteraturdelen redogörs för teorier om hur grupptillhörighet, slang och attityder till sprĂ„ket kan pĂ„verka ungdomars talsprĂ„k. Även skolans roll som samhĂ€llsfostrare tas upp. Undersökningen grundar sig pĂ„ intervjuer med tolv elever i Ă„r sex och tolv elever i Ă„r nio.

The purpose of this study was to describe and analyze IntimatePartner Violence (IPV). How does contemporary science illustrate men as victimsand women as perpetrators in these relationships? Ten articles were presentedand analyzed in a systematic literature study. The results show that men beingabused by their female intimate partner, do exist and that they in many ways doconform to abused women. There are many underlying causes to the violence inclose relationships.

AbstraktTitel: ?Jag tÀnkte bara: ?Inte hÀr, inte hÀr, inte hÀr?? - En kvalitativ studie om upplevelsen av sjÀlvmordsbombningen i Stockholm 2010Författare: Irene Danielsson och Sandra WÄgerKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap CTermin: VÄren 2011Handledare: Ulrika OlaussonSyfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om och hur publiken minns, kÀnner och pÄverkas av sjÀlvmordsbombningen i Stockholm i december 2010 samt vilken roll medierna har spelat för formandet av respondenternas uppfattningar.Metod: Kvalitativ metod, fokusgruppsintervjuerTeorier: Fruktanskultur, terrorism kopplat till religion och ?vi och dom?.Huvudresultat: Respondenternas tolkningar och upplevelser av hÀndelsen lÄter sig inte summeras pÄ nÄgot enkelt sÀtt, men fem av de mest förekommande kÀnslouttrycken var: ?Oro/rÀdsla?, ?MedkÀnsla/sympati?, ?Distansering/likgiltighet?, ?Ilska? och ?LÀttnad?. Resultatet visar att det skapas ett ?vi och dom? genom att respondenterna sÀtter in sig sjÀlva i sammanhanget ?nationen Sverige? dÀr det egna landet beskrivs som tryggt, gulligt och oskyldigt. PÄ samma sÀtt tar de avstÄnd frÄn ett utlÀndskt ?dem? och de inbillade egenskaper som kommer med dem.

Many theories describe failed states as potential threats to international security due to the breeding ground they constitute for transnational terrorism. Ken Menkhaus believes however that transnational terrorists are dependent on a state for their own protection in order to be able to operate.This essay seeks out the relevance in Ken Menkhaus? theory which states that transnational terrorists rather exploit corrupted states than operate in countries where there is a state collapse. His theory will be applied on a case study on post-Libya after Gadhafi?s fall.

I denna kandidatuppsats ville vi undersöka hur Anders Behring Breivik framstÀlls av Aftonbladet och Dagens Nyheter pÄ Ärsdagarna av massakern pÄ Utöya som har varit, det vill sÀga den 22 juli 2012, 2013 och 2014. I frÄgestÀllningarna studerade vi vilka teman som Äterkommer i beskrivningarna av Breivik och texten och bildernas samspel. Materialet bestÄr av tio artiklar och teorierna som vi har anvÀnt handlar om medier, terrorism och sorgeritualer. Vi har genomfört en diskursanalys för att undersöka texterna och en semiotisk analys nÀr vi analyserade bilderna. Det vi har kommit fram till Àr att Breivik frekvent framstÀlls som fascist och islamofob.