The purpose with this essay is to examine and create an understanding for what meaning graffiti and street art has for those who practice it. Furthermore, the practice of graffiti and street art is seen in relation to how urban space is produced. Five semi-structured interviews and one group interview has been made to answer the questions "What meaning does graffiti and street art has for those who practice it? Can it be seen as a way to construct identity?" "How do the artists relate to existing ideals about public space?" and "Does the artists see graffiti and street art as a resistance against the normative representation of the city, in that case, how?" The theoretical framework consists of Mitchell's ideas about public space, Tonkiss' definition of social order, Lefebvre's spatial triad, de Certeau's concept of strategy and tactics, the concept of appropriation and Castell's theory about collective identity. The results showed that the practice of graffiti and street art can be understood as a more complex practice than earlier research has shown.

Den offentliga sektorn Àr en viktig arbetsplats och utgör en funktion i att stÀrka vÀlfÀrden.För att verksamheterna ska fortsÀtta att utvecklas Àr det av största vikt att vÀlfÀrdssektornarbetar för att stÀrka och utveckla ledarskapet. VÄr uppfattning Àr att delar av de problemsom den offentliga sektorn idag kÀmpar med grundar sig i att den inte aktivt förvaltar ocharbetar med identiteten. Det Àr ett arbete som innebÀr att pÄ ett effektivt sÀtt förhÄlla sigtill sina intressenter. Syfte med denna uppsats Àr att belysa komplexiteten i ledarskapet,utifrÄn valda teorier kring struktur, kultur, identitet och kommunikation vill vi vidareförsöka identifiera eventuella likheter och skillnader mellan olika verksamheter i enkommun som kan hjÀlpa till att beskriva komplexiteten. VÄr förhoppning Àr att dettaperspektiv kan bli ett bidrag för ledarnas fortsatta arbete med utvecklingen av denoffentliga sektorn.

Syftet med studien var att se om det förelÄg skillnad i empati inom yrken i den offentliga sektorn, mÀtt pÄ tvÄ yrkeskategorier, som har för uppgift att hjÀlpa mÀnniskor i samhÀllet. 344 deltagare deltog i studien (n=180, kvinnor, n =162, mÀn, n=2, okÀnt kön). Fördelade i tre olika grupper, polis (n=154), sjuksköterska/undersköterska (n=119) och kontrollgrupp (n=71). Deltagarna var mellan 22-64 Är gamla. Signifikant skillnad pÄvisades i empati som mÀter emotionell förstÄelse, sympatisk fysiologisk affekt, altruism och bedömning av ett kÀnslomÀssigt tillstÄnd.

Syftet med denna uppsats var att undersöka ungdomars och fÀltassistenters syn pÄ den offentliga nÀrmiljön. Studien Àr begrÀnsad till stadsdelen Bagarmossen i Stockholms stad. Vi har tagit reda pÄ vad killar i högstadieÄldern gör pÄ sin fritid och hur fÀltassistenterna arbetar. Vi har undersökt om och hur relationer och kontroll skapas och hur det pÄverkar killarna och fÀltassistenterna. En ytterligare aspekt som tagits upp i uppsatsen Àr vad killarna och fÀltassistenterna har för tankar om trygghet och syn pÄ medias roll.

Under de senaste decennierna har managamentidéerna som sammanfattas i New Public Management, fÄtt ett allt starkare fÀste inom den offentliga sektorn. Detta har möjliggjort skapandet av hybridorganisationer. Hybridorgansationer Àr, i denna uppsats, definierat som organisationer som befinner sig i spektret mellan offentlig och privat sektor. Detta spektrum Àr  i  denna  uppsats  benÀmnt  som  offentlighetsgraden.  Organisationer  med  en  högre offentlighetsgrad  kÀnnetecknas  av  egenskaper  som  oftast  associeras  till  den  offentliga sektorn  medan  organisationer  med  en  lÀgre  offentlighetsgrad  frÀmst  kÀnnetecknas  av egenskaper  frÄn  den  privata  sektorn.  UtifrÄn  teorin  har  interna  och  externa  faktorer identifierats och anvÀnts för att klassificera en hybridorganisations offentlighetsgrad. New Public Management tillÀt organisationer inom den offentliga sektorn att decentralisera de byrÄkratiska    och    hierarkiska    strukturerna,    vilket    möjliggjorde    utvecklandet    av entreprenörskap inom denna sektor.Uppsatsens syfte Àr att förklara hur hybridorganisationens offentlighetsgrad pÄverkar dess entreprenörskap.

Bakgrund: Med tanke pÄ de förÀndringar som har skett i den kommunala sektorn det senaste trettio Ären har Àven ekonomrollen förÀndrats och anpassats. Faktorer som har haft en inverkan i organisationsförÀndringen Àr bland annat globalisering och utveckling i teknologin samt decentralisering. En av förklaringarna till organisationsförÀndringen och dÀrmed ocksÄ ekonomers roll i den offentliga sektorn var New public management vars syfte var att effektivisera den offentliga sektorn. Den traditionella rollen som "Bean counter" har utvecklats till att det idag tas mer hÀnsyn till informella faktorer. Otydligheten kring ekonomens roll och en svag tidigare forskning gör detta till ett intressant omrÄde att undersöka.

Under de senaste Ärtionden har styrningen av den offentliga sektorn alltmer börjat likna den styrning som anvÀnds inom den privata sektorn, förÀndringen kallas New Public Management (NPM). NPM bestÄr av en samling idéer som Àr lÄnade frÄn nÀringslivet och de privata företagens metoder att styra sina organisationer. En av de styrmodeller som har blivit alltmer vanlig i svenska kommuner Àr resultatenheter, trots att anvÀndandet av resultatenheter i kommuner Àr relativt vanligt samt att det har anvÀnts i Ärtionden sÄ finns det ingen omfattande forskning om resultatenheter i kommuner. UtifrÄn att privata och offentliga organisationer skiljer sig Ät i sin karaktÀr sÄ Àr syftet att beskriva och kartlÀgga hur kommuner anvÀnder sig av resultatenheter samt förklara varför anvÀndandet av resultatenheter i kommuner ser ut som det gör.I den teoretiska referensramen förklaras hur litteraturen definierar resultatenheter samt de teorier som Àr kopplade till omrÄdet. I den teoretiska referensramen presenteras Àven tidigare forskning om resultatenheter i kommuner, skillnader pÄ offentliga och privata organisationer beskrivs och institutionell teori förklaras.

För att uppnÄ ett lÄngsiktigt hÄllbart samhÀlle stÀlls idag höga krav pÄ en miljömÀssigt och ekonomiskt hÄllbar utveckling. SamhÀllets expansion i form av nybyggnation Àr en stor del i detta. Genom att planera och bygga mer lÄngsiktigt hÄllbara byggnader sÄ kan dessa krav uppfyllas. Att skapa flexibla byggnader, som kan anpassas efter samhÀllets framtida behov, leder till en effektivisering av lokalutnyttjandet och genererar mer lÄngsiktigt hÄllbara byggnader. I Sverige Àr kommunerna landets största byggherrar och de har dÀrför ett stort ansvar att förse samhÀllet med fastigheter och dÄ framförallt offentliga lokaler.

?Base of the Pyramid? (BOP) beskriver de fyra miljarder ma?nniskor som lever i extrem fattigdom. A?ven om de a?r fattiga har de tillsammans stark konsumentkraft, vilket go?r BOP till en marknad som inte ska fo?rbises. Fo?retaget Emerging Cooking Solutions (ECS) tillverkar pellets av o?verbliven biomassa i Zambia som kan anva?ndas som bra?nsle i matlagningsspisar de sa?ljer.

Som den svenska asylprocessen sĂ„g ut innan 2006, var den omdiskuterad och hĂ„rt kritiserad. Processen sades sakna insyn och ansĂ„gs dĂ€rför alltför öppen för beslut tagna baserat pĂ„ politiska, snarare Ă€n juridiska, grunder. År 2005 skapades en ny UtlĂ€nningslag. Även asylprocessen reformerades och den nya ordningen innebĂ€r bland annat möjligheten för asylsökande att fĂ„ sin sak prövad i sĂ€rskilda domstolar; Migrationsdomstolar.DĂ„ mĂ„let med reformerna var att skapa en öppnare process offentliggjordes Ă€ven Migrationsverkets databas för landinformation. De offentliga bitrĂ€dena och ombuden som Migrationsverket tilldelar asylsökande fick utvidgade arbetsuppgifter.

Ekonomisk styrning Àr ett av de centrala begreppen inom företagsekonomin. Styrning handlar om att pÄverka beteendet i en organisation i den riktning som de styrande önskar. Styrningen pÄverkas bland annat av organisationens struktur, kultur, Àgandeform, mÄl och syfte. Styreffekten beror ytterst pÄ mÀnniskorna i organisationen. Dessa ska bÄde styra och bli styrda pÄ ett sÄdant sÀtt att de frÀmjar verksamhetens helhet.

Dagens globala samhÀlle utövar ett tryck pÄ organisationerna, vilket gör att mÄnga organisationer mÄste genomgÄ organisationsförÀndringar för att bÀttre kunna möta de nya kraven. Syftet med vÄr undersökning var att undersöka om förÀndringsrelaterad kommunikation skiljer sig Ät mellan privata och offentliga organisationer. Undersökningen utformades som en komparativ fallstudie. DÄ skriftlig information angÄende organisationsförÀndring ibland Àr det första som nÄr medarbetarna valdes dokumentanalys som metod. I analysen har vi utgÄtt frÄn tre perspektiv pÄ organisationsförÀndring, nÀmligen det strukturella perspektivet, HR-perspektivet och det symboliska perspektivet, samt Kotter och Cohens normativa Ättastegsmodell.

Den la?rande organisationen ka?nnetecknas av parallella processer, samarbete o?ver gruppgra?nserna och kollektivt la?rarande. La?randet har visat sig vara en stor konkurrensfo?rdel. Den kunskapsbaserade organisationens ka?rna a?r de ma?nniskor som arbetar i den och deras samlade kompetens.

Syftet med denna studie Àr att förstÄ den erfarenhet och kunskap om samverkan som deltagarna i MÄ bra pÄ Àldre dar - projektet fÄtt i det hÀlsofrÀmjande samverkansprojektet. Studien fokuserar pÄ framgÄngsfaktorer och hinder för samverkansprocessen, hur projektet pÄverkat maktförhÄllandena mellan de ideella och offentliga organisationerna, deltagarnas organisatoriska erfarenheter av samverkan, deras uppfattning av arbetsklimatet och upplevelse av KASAM i projektet. Forskning kring hÀlsofrÀmjande samverkan bland Àldre Àr sparsam. En kvalitativ ansats anvÀndes med fokusgrupper som datainsamlingsmetod. 11 fokusgrupper genomfördes med 62 deltagare.

Ho?sten 2011 fa?lldes den flera hundra a?r gamla skyddsva?rdesklassade ek, kallad TV-eken, som stod pa? Oxenstiernsgatan pa? O?stermalm i Stockholm. I samband med fa?llningsbeslutet ? ett pa? papperet tekniskt beslut om att fa?lla ett risktra?d, men som av protesterande ma?nniskor tolkades som ett helt annat beslut ? uppstod en konflikt mellan ansvariga beslutsfattare och personer som ville bevara eken. Syftet med denna studie a?r att fo?rsta? vilka ha?ndelser och processer som ledde fram till den konflikt som uppstod i samband med beslutet om fa?llningen av TV-eken.