Syfte: Syftet med denna systematiska ?versiktsartikel ?r att unders?ka om spirulinaintag har en effekt p? blodlipidniv?er hos vuxna m?nniskor, oavsett h?lsostatus. Metod: En systematisk litteraturs?kning utf?rdes i databaserna Scopus och PubMed. S?kningen organiserades enligt tre block: ett spirulinablock, ett lipidblock och ett RCT-block. Inklusionskriterierna var: studier p? vuxna m?nniskor, med spirulina som interventionsbehandling och placebo som kontrollbehandling; studier publicerade 2018 eller senare, p? svenska eller engelska, som unders?ker effektm?tten HDL-, LDL-, totalkolesterol och triglycerider; samt interventionsduration om minst ?tta veckor.

Vi hade en skissuppgift i bo?rjan av kandidatprojektet, da?r vi skulle fundera o?ver va?r passion till arkitekturen. Min passion kan vara minnet av en byggnad, ett rum, da?r jag ka?nt ett sug i magen. Jag inspireras av film, teater, foto och konst.

Avsikten med denna uppsats var att i stora drag beskriva den offentliga upphandlingens rĂ€ttsliga styrning samtidigt som en granskning av dess samhĂ€lleliga konsekvenser kom till stĂ„nd. För att nĂ„ denna avsikt har EG ? rĂ€tt, aktuell lagstiftning och uppkommen praxis belysts. SamhĂ€lleliga konsekvenser som uppmĂ€rksammats har diskuterats utifrĂ„n de rĂ€ttsliga ramar och handlingsmönster som den offentliga upphandlingen skapar. Även andra samtida och i viss mĂ„n samverkande faktorer har diskuterats och belysts för att nĂ„ en högre validitet i arbetet.

Syftet men uppsatsen Àr att göra en kartlÀggning av perspektiv pÄ graffiti i det offentliga rummet. Detta görs genom kvalitativa intervjuer av semi-strukturell karaktÀr med sju olika aktörer som pÄ olika sÀtt spelar en roll i konflikten om graffitins existens i det offentliga. Uppsatsen prÀglas av ett humanistgeografisk perspektiv och undersöker Àven hur dessa sju aktörer upplever det offentliga rummet. Det teoretisk ramverket för uppsatsen Àr Doreen MasseyŽs Sense of place. Som ocksÄ utgör det huvudsakliga kÀllmaterialet.

Den offentliga sfÀren Àr ett begrepp som genom historien har definierats pÄ en rad olika sÀtt. Detta har medfört att litteraturen om den europeiska offentliga sfÀren (EPS) har antagit en rad olika utgÄngspunkter. Vilket tidigare studier visar pÄ finns det inom litteraturen pÄ detta omrÄde ett antal brister i sÄ vÀl operationaliseringar som konceptualiseringar. Denna kandidatexamen syftar till att, genom en litteraturstudie, utforska dessa olika konceptualiseringar kring EPS och Àven till att utreda huruvida forskningsfÀltet har förbÀttrats inom de olika omrÄdena. VÄrat resultat visar pÄ att mÄnga metodologiska och konceptuella problem ÄterstÄr inom forskningen om EPS och Àven att det finns en generell avsaknad av diskussion och kritik mot forskningens egna tillvÀgagÄngssÀtt. Vi vill ocksÄ hÀvda att det Habermasiska perspektivet, och Àven forskning med fokus pÄ massmedia och ett empiriskt perspektiv, Àr allt för dominerande..

BakgrundGenom livet a?r bero?ring betydelsefullt fo?r ma?nniskans va?lbefinnande. Vid bero?ring frisa?tts hormonet oxytocin som bland annat bidrar till sa?nkning av blodtryck och puls. Att fa? bero?ring i vardagen kan vara en sja?lvklarhet fo?r vissa men ju a?ldre en person blir desto fler ma?nniskor i dess na?rhet fo?rsvinner.

Det förs idag en aktiv debatt kring hur lÄngtgÄende möjligheter upphandlande myndigheter har att ta sociala hÀnsyn i offentliga upphandlingar, med syfte att uppnÄ samhÀlleliga sociala ambitioner. Den offentliga upphandlingens storlek och betydelse pÄ marknaden i stort motiverar en sÄdan diskussion. NÄgot som diskuterats sÀrskilt Àr möjligheten att stÀlla krav pÄ kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor. Uppsatsen Àr Àgnad att utreda och analysera upphandlande myndigheters möjligheter att stÀlla nÀmnda krav i offentliga upphandlingar. UtgÄngspunkt tas i respektive kravs syfte vilket Àr Àgnat att belysa de viktiga skillnader som finns mellan kraven, framförallt vad gÀller ett etablerat kontroll- och efterlevnadssystem som enbart följer ett krav pÄ kollektivavtal.I uppsatsen redogörs för den rÀttsliga ram som omgÀrdar den offentliga upphandlingen pÄ EU-nivÄ och pÄ svensk nationell nivÄ, med fokus pÄ sociala hÀnsyn.

Hunden Àr en stor del av mÄnga mÀnniskors liv. Det bör dÀrför rimligen finnas gott om offentliga ytor i vÄra stÀder som erbjuder umgÀnge och rekreation för hundar och hundÀgare. Huvudfokus i detta arbete ligger i att fÄ fram hur vi planerar för hundar i vÄra stadsmiljöer och varför vi behöver göra det. Uppsatsen bestÄr av litteraturstudier och intervjuer med efterföljande reflektioner som tillsammans ska förtydliga behovet av hundars integrering i vÄra offentliga miljöer. En specifik studie angÄende hundrastgÄrdar presenteras, dÄ rastgÄrdarna ofta Àr de enda omrÄdena i stÀder som specifikt Àr utformade för hundarna.

Syfte: Uppsatsen syftar till att unders?ka hur m?lstyrning fungerar i offentliga kulturbolag p? regional niv?, och specifikt de komplexa mots?ttningar som p?verkar denna process. Genom att analysera tre offentliga kulturbolag utforskas vilka typer av m?l som finns, vem som formulerar dem, och hur m?len f?ljs upp. Teori: Studiens teoretiska referensram ?r inspirerad av Max Webers teori om idealtyper.

Electronic Data Interchange (EDI) ingÄr i det mer omfattande begreppet elektronisk handel. EDI innebÀr elektroniskt utbyte av strukturerad information och genom att anvÀnda sig av EDI kan företag kombinera överföring och lagring av information, vilket innebÀr att manuella arbetsuppgifter kan reduceras. Vid elektroniska affÀrer mellan företag anses EDI vara det medel som har störst potential att sÀnka företagens kostnader samt leda till ökad kundservice. Den ökade mÀngden information i samhÀllet stÀller krav pÄ snabb, kostnadseffektiv och automatisk informationsöverföring mellan handelspartner. Det finns ett antal hinder som bromsar utvecklingen för elektronisk handel.

Uppsatsen Àr en kvalitativ intervjustudie, med barnperspektiv som metodologisk utgÄngspunkt. Syftet Àr att infoga nÄgra barns röster, angÄende vem som stör(s) i det offentliga rummet.Intervjuerna genomfördes vÄren 2008 i StockholmsomrÄdet, med ett urval av fyra barn i nioÄrsÄldern. Gruppintervjuerna skedde vid tvÄ tillfÀllen och formen var halvstrukturerad.Olika teorier tillÀmpas utifrÄn en problematisering av vuxenmakt, dÀr barnens reflektioner relateras med positioneringar och normer. Teoretiska begrepp frÄn queer- och maskulinitetsteori anvÀnds för att se till maktdynamiken, mellan barn och vuxna. Det framkommer att de intervjuade barnen anvÀnder sig av olika motstÄndsstrategier, för att handskas med rÄdande vuxenmakt i det offentliga rummet.

Uppsatsen Kampen om staden - En prövning av grÀnser undersöker relationen mellan den olagliga fasadkonsten och den lagliga fasadkonsten samt konstinstitutioner i Malmös centrala delar. Studien bygger pÄ en icke-deltagande observation dÀr mÄlpunkter för de tre enheterna identifieras och kartlÀggs. Stadsvandringen mellan mÄlpunkterna Àr slumpmÀssig för att pröva om graffiti uppstÄr utanför sina mÄlpunkter. Detta för att undersöka om graffitin prövar de andra enheterna i det offentliga rummet. Diskussion av resultatet belyses genom teori kring offentliga rum, territorium skapande i staden, stadens rytm och process samt planerarens och arkitektens roll i skapandet av offentliga rum.

Denna uppsats handlar om hur privata företag och offentliga organisationer arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare. Syftet Àr att undersöka hur de arbetar internt och externt för att se om det finns nÄgra skillnader eller likheter. Den teoretiska referensramen Àr uppbyggd i följande tre delar. Första delen redogör kort om privata och offentliga organisationer för att fÄ en överblick över dess skillnader i rekrytering. Andra delen redogör för Àmnet attraktiva arbetsgivare och hur organisationer internt arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare.

Detta Àr en kvalitativ studie som behandlar relationen mellan sociala medier och rekrytering, sÄ kallad social rekrytering. Vi har genomfört intervjuer med personer frÄn företag och offentliga organisationer kring deras anvÀndande av social rekrytering. Vi har Àven intervjuat fyra professionella aktörer som arbetar med sociala medier, kommunikation och human resources, med avsikten att fÄ en djupare inblick i hur sociala medier bör och kan anvÀndas i rekryteringssammanhang. Vi kopplade vÄra intervjuresultat till teorier kring bland annat rekrytering, sociala medier och employer branding.Studiens frÄgestÀllningar berörde hur företagen och de offentliga organisationerna möter social rekrytering samt hur de anvÀnder social rekrytering idag. De professionella aktörerna besvarade frÄgor kring hur de ser pÄ samspelet mellan rekrytering och sociala medier.

Det pÄgÄr stora förÀndringar i vÀrlden gÀllande begreppet design och rapporter har kommit bÄde iSverige och Europa om hur design kan lösa samhÀllsproblem. Design kan anvÀndas som ettverktyg för problemlösning i en arbetsprocess eller som konkurrensfördel i en strategi för attutveckla produkter och tjÀnster utifrÄn anvÀndarens behov.Forskning finns om hur privata vinstdrivna företag anvÀnder design som konkurrensmedel.Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur vi med hjÀlp av design kan skapa en strategi för enorganisation i den offentliga sektorn som kan lösa kommunikationsproblem med fokus pÄkundtillfredsstÀllelse. Undersökningen syftar till att svara pÄ hur den offentliga sektorn arbetarmed design och hur en designstrategi inom den offentliga sektorn kan se ut, samt om det finnsnÄgra hinder vid implementering av design.Studien baseras pÄ en kvalitativ metod i form av djupintervjuer, samt en kvantitativenkÀtundersökning utifrÄn en fallstudie pÄ Arbetsförmedlingen. Datainsamling av det empiriskamaterialet har gjorts pÄ fallföretaget samt pÄ tre ytterligare tjÀnsteorienterade organisationer somÀr finansierade av staten och ett produktorienterat företag. Empirin har analyserats utifrÄnföretagsekonomiska teorier samt designteorier och den privata sektorn har stÀllts mot denoffentliga sektorn för att hitta likheter och skillnader dem emellan.Resultatet av studien visar pÄ att design anvÀnds inom den offentliga sektorn och resultatet visaratt det inte finns nÄgra hinder för den offentliga sektorn att jobba med design, men att det iblandkan vara mer svÄrimplementerat pÄ grund av komplexa organisationer och en mÄlgrupp som Àrhela den svenska befolkningen.