Bakgrund: Sexualitet innefattar en mĂ€nniskas behov av intima och emotionella relationer och sexuell njutning. Ämnet Ă€r kĂ€nsligt att tala om men för de flesta personer uppfattas sexualiteten som en vĂ€rdefull del av livet. En stomi har visat sig kunna leda till minskad sexuell lust och en kĂ€nsla av att vara oattraktiv. Personer med stomi ansĂ„g det vara viktigt att tala med en sjuksköterska om sin sexualitet men att de var missnöjda med möjligheten att tala om detta inom vĂ„rden.Syfte: Syftet med denna översiktsstudie Ă€r att beskriva hur en persons sexualitet pĂ„verkas av att erhĂ„lla en stomi.Metod: Översiktsstudie baserad pĂ„ sju vetenskapliga artiklar varav fyra Ă€r kvalitativa och tre Ă€r kvantitativa. Artiklarna har sökts fram genom sĂ„vĂ€l databassökning med relevanta sökord samt med manuell sekundĂ€rsökning med utgĂ„ngspunkt i funna artiklars referenslistor.

UtifrÄn en kvalitativ och rÀttsdogmatisk metod stÀllde vi oss frÄgande till hur och utifrÄn vilka faktorer kuratorer pÄ ungdomsmottagningar bygger sina bedömningar pÄ. I sexualbrottslagstiftningen framgÄr det pÄ flera stÀllen att ett barn under 15 Är som utsÀtts eller deltar i sexuella handlingar Àr brottsutsatt. Vilket ledde till funderingar hur kuratorerna tillÀmpade lag och/eller förhöll sig till lag i praktiken. I denna uppsats har vi undersökt hur kuratorer pÄ olika ungdomsmottagningar i Stockholms lÀn, förhÄller sig till förÀndringen i sexualbrottslagstiftningen (BrB 6:4-6:5) som trÀdde i kraft 1 april 2005, samt om den fÄtt nÄgon praktisk betydelse för kuratorerna i deras arbete. Vidare har vi undersökt kuratorernas beslutsprocess samt hur kuratorerna kommer fram till för motiv till beslut att anmÀla enligt SoL 14:1.

Barnmisshandel Àr ett globalt folkhÀlsoproblem som existerar vÀrlden över, oavsett kultur, etniskt ursprung, samhÀllsklass, utbildningsgrad och inkomst. Det bedrivs forskning bÄde nationellt och internationellt i Àmnet. Det har dock gjorts fÄ kvalitativa studier. Syftet med denna studie har varit att belysa unga vuxnas tankar, kÀnslor och attityder kring barnmisshandel.Datamaterialet var frÄn den nationella kartlÀggningen som genomfördes av Kommittén mot barnmisshandel Är 2000. Man genomförde en enkÀtundersökning om uppvÀxtförhÄllanden som sÀndes ut till 2 500 slumpmÀssigt utvalda tjugoÄringar i Sverige.

SAMMANFATTNINGÄggstockscancer Ă€r den femte vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige och orsakar varje Ă„r fler dödsfall Ă€n nĂ„gon annan gynekologisk cancerform. Äggstockscancer Ă€r till stor del Ă€rftligt men kan Ă€ven orsakas av andra faktorer. För att upptĂ€cka Ă€ggstockscancer görs frĂ€mst en gynekologisk undersökning. De vanligaste behandlingsmetoderna Ă€r kirurgiska ingrepp, cytostatikabehandling, strĂ„lbehandling samt hormonbehandling. Äggstockscancer kan pĂ„verka individens livskvalitet negativt.

Studien avsÄg att undersöka ungdomars definitioner och förestÀllningar kringvÄldtÀkt. Huvudsyftet var att se hur ungdomarna talade om det manligavÄldtÀktsoffret och den kvinnliga förövaren.VÄldtÀkt beskrivs som varande ett vÄldsbrott och refereras ofta till i medierna,frÀmst med den manliga förövaren och det kvinnliga offret som utgÄngspunkt.DÄ ungdomars förestÀllningar kring begreppet vÄldtÀkt tidigare undersökts, dÀrmed en heteronormativ utgÄngspunkt, Àr det av intresse att införliva ocksÄandra aspekter kring Àmnet.Metod för insamlandet av empiri var fokusgrupper, dÀr analysen, utförd medGrounded Theory och sedan Diskursanalys, sedermera pÄvisar att de ungainformanterna Àr medvetna om det manliga vÄldtÀktsoffret och den kvinnligavÄldtÀktsförövaren. I inledningsskedet av varje intervjusession förklaras allaindivider som varande möjliga offer eller förövare. Uppfattningarna förÀndrasdock nÀr diskussionen kommer att behandla vem som Àr vem, avseende offeroch förövare i vÄldtÀktssituationen.Det manliga vÄldtÀktsoffret definieras som ?svagt?, dÄ han ?förvÀntas? fysisktkunna försvara sig sjÀlv.

Denna studies syfte a?r att underso?ka vilka aspekter av ett fo?retags arbetsgivarvaruma?rke som va?rderas ho?gst av arbetsso?kande och da?rfo?r a?r viktigast fo?r fo?retag att kommunicera till ma?lgruppen genom employer branding-arbete. Uppsatsen bygger pa? fyra fra?gesta?llningar: Vilka av aspekterna i ett arbetsgivarvaruma?rke a?r viktigast att kommunicera till arbetsso?kande fo?r att bli en arbetsgivare som arbetsso?kande dras till? Vidare: Vilka aspekter av ett arbetsgivarvaruma?rke va?rderar studenter ho?gst na?r de va?ljer arbetsgivare? Finns det en skillnad mellan ma?n och kvinnor i vad man va?rderar ho?gst respektive la?gst? Finns det en skillnad mellan vad man va?rderar ho?gst respektive la?gst beroende pa? studietid?Underso?kningen baseras pa? en kvantitativ studie och genomfo?rdes med hja?lp av en enka?tstudie. Enka?tstudien baseras pa? en modell fo?r corporate social performance som kommer fra?n ett offentligt index av Kinder, Lydenberg, Domini & Co.

Den hÀr uppsatsen handlar om unga mÀnniskor som pÄ ett eller annat vis har att göra med tvÄ kulturer, det vill sÀga hÀrstammar frÄn ett land men har vÀxt upp i Sverige och dÀr mitt syfte med denna studie har varit att belysa hur bl a religiös moralism kontra vÀsterlÀndsk liberalism kan ge upphov till emotionella konflikter hos ungdomar som lever med dubbla kulturer. Syftet har ocksÄ varit en strÀvan att möjliggöra ökade kunskaper och förstÄelse för dessa unga mÀniskor. Den frÄga som jag med denna studie har avsett att svara pÄ Àr vilken betydelse religiös moral har hos förÀldragenerationen för de sociala relationer som deras barn utvecklar i det nya hemlandet under ungdomsÄren.LevnadsberÀttelserna speglar deras vardagsliv dÀr lÀsaren inbjuds till att ta del av det allra mest privata sÄsom kÀnslor, syn pÄ moral, sociala relationer och framtidstankar. Jag har anvÀnt mig utav Dorothy Smith?s institutionella etnografi som en vetenskaplig ansats.

Bakgrund: Flera studier visar att sjuksköterskor inte tillgodoser patientgruppers behov av att tala om sexualitet och sexuell hÀlsa. Barnmorskors samtal om sexualitet Àr ett nÀstan helt outforskat omrÄde. Syfte: Syftet Àr att undersöka barnmorskors syn pÄ och erfarenhet av samtal om sexualitet pÄ barnmorskemottagningen. Metod: Semistrukturerade intervjuer utfördes med nio barnmorskor pÄ sju olika mottagningar i SkÄne. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys genom identifiering av kodord, kategorier och teman.

Kvinnor och mĂ€ns sexuella relationer innebĂ€r ofta att kvinnor blir gravida och barn föds och dĂ€rmed Ă€ven till att parterna ingĂ„r Ă€ktenskap. I de flesta samhĂ€llen Ă€r Ă€ktenskapet en social institution som fyller olika funktioner för familjelivet. Äktenskap innebĂ€r Ă€ven, enligt samhĂ€llssynen, tillĂ„tet sexuellt umgĂ€nge som i mĂ„nga fall leder till olika sĂ€tt att se pĂ„ kvinnokroppen, gemensamt boende, familjebildning med barnuppfostran. Det innebĂ€r Ă€ven att man anser vissa sjukdomar som typiskt kvinnliga. Historiskt sett har kvinnorna tillhört det underordnade könet i samhĂ€llet, kvinnorna vĂ€rderades lĂ€gre Ă€n mĂ€nnen, kvinnor relaterade sig till mĂ€nnen, dessa erfarenheter har prĂ€glat deras behov som kvinna.Syftet med undersökningen Ă€r först och frĂ€mst sĂ„ lĂ„ngt kĂ€llmaterialet tillĂ„ter jĂ€mföra skillnaden mellan andelen utomĂ€ktenskapligt födda barn i GĂ€vle och OvanĂ„ker under Ă„ren 1850 - 1855 och följa dessa utomĂ€ktenskapligt födda barn fram till 1860.

Introduktion: VÄld i nÀra relationer Àr ett folkhÀlsoproblem. 12 422 fall av inomhusmisshandel i nÀra relation riktat mot kvinnor över 18 Är anmÀldes under 2010. I medeltal dör 30 kvinnor Ärligen i Sverige pÄ grund av fysiskt vÄld. 17 av dessa dödas av sin nuvarande eller tidigare partner. Psykiskt vÄld kan utgöras av hot, kontroll samt trakasserier och kan vara svÄrt att identifiera.

Bakgrund: Sexualitet Àr vÀsentligt för mÀnniskans identitet, relationer och upplevelser; ett komplext livsomrÄde. StrÄlbehandling som ges till kvinnors bÀckenregion pÄverkar hennes sexuella förmÄga genom biverkningar till hud och slemhinnor som ger smÀrta och obehag samt minskad komfort i underlivet. Ofta ges inte den adekvata information som patienten har rÀtt till pÄ grund av fördomar och okunskap. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur kvinnors sexualitet pÄverkas av strÄlbehandling mot bÀckenmaligniteter och kvinnornas behov av information. Metod: Uppsatsen Àr en litteraturöversikt utifrÄn 10 artiklar som söktes i databaserna CINAHL och PubMed.

Diskriminering, trakasserier och vÄld Àr nÄgot som homo, bi- och transsexuella fÄr utstÄ i stora delar av vÀrlden. Hbt-personer löper stor risk att försÀttas i fattigdom och stÀllas utanför samhÀllet pÄ grund av deras sexuella lÀggning. Fram tills nu har hbt-frÄgor varit i stort sett osynliga i internationellt utvecklingssamarbete, Àven dÄ vissa positiva framsteg kan skönjas. Till exempel  upprÀttade Är 2011 FN en resolution som enkelt uttryckt innebÀr att alla mÀnniskor ska ha lika vÀrde och rÀttigheter oavsett sexuell lÀggning eller könsidentitet. Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka hur hbt-perspektivet inkluderas i det svenska utvecklingssamarbetet. Inom det svenska utvecklingssamarbetet finns sedan 2006 en policy och en handlingsplan över hur hbt-personers rÀttigheter ska inkluderas inom alla arbetsomrÄden.

Bakgrund: Sexuell h?lsa ?r avg?rande f?r v?lbefinnandet samt att relationer med en ?ppen kommunikation om sexualitet ?r n?dv?ndig f?r att fr?mja den. Efter barnaf?dande st?r kvinnor ofta inf?r fysiska och k?nslom?ssiga utmaningar, vilket kan p?verka sexuell lust och ofta leda till f?r?ndringar i sexlivet. Lust, ursprungligen kopplad till ?verlevnadsinstinkten, varierar ?ver tid och p?verkas av olika faktorer.

Homo- och bisexuella, transpersoner och queerpersoner (HBTQ) har historiskt sett stigmatiserats och negligerats bÄde globalt och i Sverige nationellt. Individer som inte tillrÀknats heteronormativet har diskriminerats av samhÀllet generellt, men Àven inom sjukvÄrd och forskning. Ett resultat av heteronormen Àr att andra sexuella lÀggningar och könsidentiteter blir betraktade som onormala. I omvÄrdnadsarbetet möter allmÀnsjuksköterskan personer som tillhör HBTQ- gruppen i sitt dagliga arbete, och har dÀrmed ett behov av kunskaper i bemötandet av denna patientgrupp. Syftet med denna studie Àr att undersöka upplevelser som HBTQ-personer haft i samband med kontakt med hÀlso- och sjukvÄrdspersonal i Sverige.

Syftet och frÄgestÀllningarna med uppsatsen Àr att fastsÀlla vilka de betydelsebÀrande skillnaderna Àr i filmerna 13 Ghosts (1960) och Thir13en Ghosts (2001) gÀllande hur kvinnor framstÀlls i aspekterna vÄld, scener med övernaturligt innehÄll samt sexualitet. Syftet Àr Àven att ta reda pÄ hur övernaturlighet och vÄldsscener skiljer sig frÄn varandra mellan filmerna utan att vÀga in ett genusperspektiv, samt vad det finns för stora skillnader i hur kvinnor framstÀlls i förhÄllande till mÀnnen med betoning pÄ remaken.Teorier hÀmtas frÄn Karen Boyle och Göran Bolins teorier om vÄld i film och feministisk filmteoretisk forskning med namn som Marianne Kleberg, Elisabeth Cowie, Laura Mulvey och Shohini Chaudhuri, dÀr sexualitet och objektifiering av kvinnokroppen stÄr i centrum. Vidare behandlas teorier av Emely D. Edwards, Carrol F. Fry, Marina Warner samt Tom Ruffles angÄende populÀrkultur och andlighet.Metoden som anvÀnds i denna studie Àr en semiotisk analys, dÀr Roland Barthes beteckningar denotation, konnotation och myt agerat grundpelare.Resultat pÄvisar att filmerna skiljer sig till stor del inom alla aspekter och att kvinnor i remaken oftare Àr mer stereotypa i sina framstÀllningar.