Syftet med studien Àr att fÄ en fördjupad kunskap i hur specialpedagoger ser pÄ sin roll som kvalificerade samtalspartners i pedagogisk kollegial handledning.Studien tar sin utgÄngspunkt i ett kommunikations- och sociokulturellt perspektiv. Vi har valt Dewey som teoretisk utgÄngspunkt dÄ hans teorier kring lÀrande och interaktion har relevans till vÄrt problemomrÄde. Vi vÀljer ocksÄ att luta oss mot Hatties forskning dÀr han fokuserar pÄ synligt lÀrande och kollegial utveckling.Studien vilar pÄ en hermeneutisk forskningsansats och Àr genomförd som en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av sex yrkesverksamma specialpedagoger i olika kommuner och skolstadier.Studien ger en samstÀmmig bild av den kollegiala pedagogiska handledningens möjligheter till utveckling och lÀrande. Den pekar ocksÄ pÄ att pedagogisk kollegial handledning kan vara ett kompetenshöjande verktyg att anvÀnda sig av i den vardagliga praktiken i det systematiska kvalitetsarbetet. Det fanns en enighet om vikten av struktur och en kvalificerad samtalspartner som ledare.

Genom denna studie vill jag belysa pedagogernas roll i konflikthantering och barns kÀnslor.Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka barns kÀnslor vid konflikthantering ochpedagogernas strategier kring konflikter och konflikthantering. Studiens metod Àr kvalitativmed en hermeneutisk forskningstradition. Studien utgÄr frÄn observationer och intervjuer medbarn och pedagoger. Resultatet av intervjuer och observationer kopplas dÀrefter till litteraturoch tidigare forskning. Resultatet visar att barn och pedagoger har bÄde viljan och kunskapenatt strÀva efter konstruktiv konflikthantering men att hanteringen ofta blir destruktiv.Resultatet visar hur svÄrt det Àr för pedagogerna att finna tiden för att stanna upp och tÀnkaefter och att de upplevde detta som ett problem.

Den hÀr uppsatsen Àr en ekokritisk analys av fyra noveller ur Anders Fagers Samlade svenska kulter: skrÀckberÀttelser. De undersökta novellerna Àr ?Furierna frÄn BorÄs?, ?NÀr döden kom till BodskÀr?, ?Leka med Liam? och ?Tre veckor av lycka?. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur förhÄllandet mellan natur och kultur, mÀnniska och natur samt mÀnniska och icke-mÀnniska skildras. Metoden som anvÀnts Àr nÀrlÀsning.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka vilka motiv som funnits till engelskÀmnets existens och funktion i tvÄ statliga utredningar. Som empiri tjÀnade SOU 1948:27, 1946 Ärs skolkommissions betÀnkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolvÀsendets utveckling och SOU 1992:94, Skola för bildning, pÄ vilka en kvalitativ textanalys med hermeneutisk tolkning genomfördes. Studien tog sina teoretiska utgÄngspunkter och analysverktyg i Anthony Giddens teori om moderniteten, Ulf P. Lundgrens teori om lÀroplanskoder och tre forskardiskurser om kultur i sprÄkundervisningen. Resultatet visade att engelskÀmnets existens inte var given för individen i SOU 1948:27, dÀremot för samha?llet dÄ fÄ samhÀllsresurser ansÄgs behövas för att ge individen relativt god fÀrdighet jÀmfört med de andra stora kultursprÄken, frÀmst tyska.

Background: A nurse who is working in the health care is expected to show the best side for other people. An emotional work demands a lot of the role of a nurse, when she has to deal with her feelings after the given situation to satisfy the patient.Aim: The purpose of the study is to seek understanding of what nurses perceive to be the essence of the emotional work in health care. The study also wants to understand what factors could affect the meeting both positively and negatively between nurse and patient in social interactionMethod: The study?s methodology is qualitative with phenomenological-hermeneutical approach to seek understanding of the six interviewed nurses lived experiences and the experiences of the emotional work.Results: The result has four main themes developed: Emotional management, to consider the patients existential needs, meeting the patient and to do something meaningful.Conclusion: The essence of the perceived emotional work for nurses is emotional transformation where the nurse changes her feelings by acting according to the situation in the meeting with the patient. It is important that nurses reflect in the work so they do not take their work home and become exhausted and burn out.Keywords: Emotional labour, emotional management, patient encounter, phenomenological-hermeneutical, existential needs, the essence, burn out.

Syftet med studien var att fÄ ny och fördjupad kunskap om faktorer som upplevts vara till hjÀlp respektive hinder för förÀldrar i kontakten med barn- och ungdomspsykiatrin. Kvalitativa djupintervjuer gjordes med Ätta förÀldrar till ungdomar som fÄtt bipolÀr- eller psykosdiagnos. Analysen av materialet skedde genom meningskategorisering enligt principerna för hermeneutisk tolkning. Fyra teman identifierades: upplevelse av vÄrdpersonalens intentioner, upplevelse av vÄrdpersonalens kompetens, upplevelse av vÄrdens organisation samt upplevelse av behandlingsinterventioner. Resultatet visar att det upplevs som en avlastning (hjÀlp) för förÀldrarna om de kÀnner tillit till vÄrdpersonalens intentioner och tilltro till den professionella kompetensen, samt om de upplever att vÄrdens organisation och de vÄrdinsatser som erbjuds har en sÄdan flexibilitet att de kan möta familjens individuella behov.

Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ hur genuspresentation ser ut i animerad barnfilm. UtifrÄn en hermeneutisk utgÄngspunkt har jag gjort en innehÄllsanalys av sex stycken filmer. Inspirationen till studien har jag fÄtt genom studier inom genus och genusrepresentation, samt utifrÄn ett vardagsperspektiv nÀr jag sjÀlv har sett filmer. Mer konkret gÄr frÄgestÀllningarna ut pÄ att studera hur manliga och kvinnliga karaktÀrer representeras samt hur maktrelationer gestaltas i filmerna i ett genusperspektiv. Valet av filmer baseras pÄ de mest sedda animerade filmerna mellan 2005 och 2007 enligt Svenska Filminstitutet.

Denna studie gjordes för att ta reda pÄ hur verksamma idrottslÀrare i Malmö ser pÄ sin arbetssituation. De frÄgestÀllningar jag anvÀnde mig av var: Hur upplevs rollen som idrottslÀrare verksam i Malmö stad? Vilka intentioner har idrottslÀraren med sin undervisning? Om möjligheten till förÀndring fanns vad skulle detta utgöra? Upplevs de socioekonomiska förutsÀttningarna i stadsdelen pÄverka arbetet? Anledningen till att jag har valt att utforska detta Àmne Àr de olika arbetsförhÄllanden som noterats vid de olika skolor jag haft min verksamhetsförlagda tid. För att fÄ en bra inblick i detta Àmne har fem stycken kvalitativa intervjuer gjorts med lÀrare verksamma i Malmö stadsdelsomrÄden med olika ekonomiska förutsÀttningar. Uppsatsen behandlar sedan resultatet med hermeneutisk tolkning, Theorells psykologiska kravmodell samt utifrÄn litteratur av Engström, som skrivit kring livsstil kopplat till idrott och motion.

Uppsatsen handlar om golfklubbsbranschen och klubbarna strategiska arbete. Problematiken i branschen Àr att mÄttet pÄ framgÄng skiljer sig Ät mellan de olika aktörerna. Syftet Àr dÀrför att analysera det strategiska arbetet i de olika grupperingar som finns inom golfklubbsbranschen, samt att beskriva hur klubbars syn pÄ framgÄng pÄverkar detta arbete. Genom egna erfarenheter har uppsatsen vÀxt fram ur empirin. Empirin bestÄr av tvÄ olika perspektiv dels aktörsperspektivet dÄ vi intervjuat golfklubbsansvariga och dels expertperspektivet dÀr vi intervjuat en expert.

Det hÀr arbetet presenterar César Francks orgelverk Grande PiÚce Symphonique pÄ ett konkret och relevant sÀtt för en utövande musiker sÄvÀl som en aktiv Ähörare. Den största delen av arbetet utgör min tematiska analys vilken Àr till stor hjÀlp vid förstÄelsen av styckets innehÄll och kvalitéer. Arbetet tar ocksÄ upp relevant information om kompositören, den franske orgelbyggaren Aristide Cavaillé-Coll och instrumentet i St. Clotilde för att förstÄ det klangliga material som stod till tjÀnst för kompositören. Slutligen har jag lagt konstnÀren, kompositören, instrumentet och den tidens musikaliska praxis till grund för min interpretation av César Francks orgelverk Grande PiÚce Symphonique..

I den hÀr kvalitativa studien har vi valt att undersöka bemanningsanstÀlldas syn pÄ gemenskap.  Tidigare studier visar att individer med lÄgstatusyrken, som bemanningsarbeten ofta uppfattas som, söker betydelse och motivation i annat Àn sjÀlva arbetet. Det framgÄr Àven att gemenskap Àr en viktig del nÀr det kommer till framgÄng samt att ju lÀngre tid det gÄr desto mer tillit bygger vi upp till varandra pÄ arbetsplatsen. Vi frÄgar oss dÀrför hur bemanningsanstÀllda som inte har nÄgon fast punkt skapar denna tillit och gemenskap.Vi har genom Ätta intervjuer sökt förstÄelse för varje enskild individs syn pÄ vÀrdet av gemenskap pÄ arbetsplatsen. Genom en hermeneutisk ansats har vi tagit fram vÄrt empiriska material som vi sedan valt att analysera till hjÀlp av fyra utvalda teoretiker. Vi har anvÀnt oss av Scheff, Collins, Weiss och Asplund för att fÄ en bred syn pÄ relationer och gemenskap.Resultatet visar att alla anser att gemenskap pÄ arbetsplatsen bidrar till ökad trivsel men att det skiljer sig i betydelsen för de olika respondenterna.

I Sverige ses alkohol som socialt accepterat under sÄvÀl vardag som högtid, bÄde jul och konferensresa skÄlas in med öl och brÀnnvin. Dock gÄr det inte att frÄngÄ det faktum att över 300 000 av landets invÄnare lider av ett alkoholberoende, vilket gör det till en av vÄra största folkhÀlsosjukdomar. En sjukdom som ofta inte syns, men förekommer framförallt pÄ vÄra arbetsplatser. PÄ arbetsplatsen ligger yttersta ansvaret hos cheferna; deras förmÄga att upptÀcka och agera nÀr tecknen vÀl syns hos individen. Dessa tecken Àr inte alltid enkla att se vilket framgick i denna studie.

Genom denna studie vill jag belysa pedagogernas roll i konflikthantering och barns kÀnslor.Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka barns kÀnslor vid konflikthantering ochpedagogernas strategier kring konflikter och konflikthantering. Studiens metod Àr kvalitativmed en hermeneutisk forskningstradition. Studien utgÄr frÄn observationer och intervjuer medbarn och pedagoger. Resultatet av intervjuer och observationer kopplas dÀrefter till litteraturoch tidigare forskning. Resultatet visar att barn och pedagoger har bÄde viljan och kunskapenatt strÀva efter konstruktiv konflikthantering men att hanteringen ofta blir destruktiv.Resultatet visar hur svÄrt det Àr för pedagogerna att finna tiden för att stanna upp och tÀnkaefter och att de upplevde detta som ett problem.

Syftet med studien Àr att visa en ökad förstÄelse för enhetschefers upplevelser av ett ledarskap utifrÄn den geografiska placeringen. Denna förstÄelse har vi huvudsakligen erhÄllit genom intervjuer med nio enhetschefer inom Àldreomsorgen, varav fyra som arbetar i direkt anslutning till sina medarbetare, fyra pÄ distans och en som bÄde arbetar i nÀrhet och pÄ distans till sina medarbetare. Intervjuerna utfördes i en mellanstor kommun i södra Sverige. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats dÀr intervjuerna grundas pÄ ett semistrukturerat tillvÀgagÄngssÀtt, vilket innebÀr att enhetschefernas svar medför en djupare förstÄelse för deras Äsikter kring den geografiska placeringen. Studiens resultat visar bÄde för- och nackdelar med att styra ett ledarskap i nÀrhet samt pÄ distans.

Landets kommuner har en stor utmaning i hur man ska organisera den alltmer komplexa verksamheten och samtidigt kunna dra nytta av anstĂ€lldas kompetens pĂ„ ett tillfredstĂ€llande sĂ€tt. Ängelholms kommun har bland annat valt att arbeta med Lean som Ă€r en filosofi men frĂ€mst en samling metoder och verktyg som handlar om att ha ett synsĂ€tt och arbetssĂ€tt i verksamheten som skapar vĂ€rde för kunden. Man ska fokusera pĂ„ det vĂ€rdeskapande och optimera detta, medan det icke vĂ€rdeskapande ska ifrĂ„gasĂ€ttas och minimeras. Syftet med uppsatsen var att utveckla större kunskap om hur individer uppfattar att lĂ€rande och utveckling individuellt och i arbetsgruppen pĂ„verkas nĂ€r Lean förbĂ€ttringstavla anvĂ€nds som hjĂ€lpmedel. Jag har utgĂ„tt frĂ„n Senges modell för förĂ€ndring dĂ€r fem discipliner, kunskapsomrĂ„den, blir medarbetarens bĂ€sta guide pĂ„ en framgĂ„ngsrik vĂ€g.