Syftet med studien Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare i grundsÀrskolan arbetar med lÀsinlÀrningvad gÀller elever med utvecklingsstörning. Studien redogör för deras arbete medlÀsinlÀrningsmetoder, lÀromedel, individanpassning, pedagogiska hjÀlpmedel samt vilkahinder och möjligheter som uppstÄr.Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet och vilken ses som enövergripande teori för lÀrande och utveckling. I studien anvÀnds kvalitativundersökningsmetod dÀr materialet samlades in med hjÀlp av intervjuer. Det insamladematerialet analyserades och tolkades utifrÄn en hermeneutisk ansats.Resultatet visar att lÀsundervisningen har stor betydelse för elevernas utveckling ochmöjlighet till delaktighet i samhÀllet. Elevernas lÀsning sÄgs som en mycket viktig förmÄga attutveckla och som krÀver erfarenhet och kunskap.

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en bÀttre förstÄelse för det privata investeringsbeslutet och fÄ en insikt i de vÀgledande faktorer, fundamental analys och behovet av rÄdgivning och kunskap kring marknadens sentiment som styr och pÄverkar den privata investeraren vid köp och försÀljning av aktier. I uppsatsen tillfrÄgas 75 privata investerare som Àr kunder hos Bankaktiebolaget JP Nordiska att fylla i en enkÀt med frÄgor som hÀrrör sig kring vad som styr deras beslut vid köp och försÀljningar av aktier. Vi genomför dessutom en kompletterande telefonintervju med ett mindre antal kunder. Vi konstaterar att individen lÀgger stor vikt vid bÄde fundamental analys och rÄdgivning baserad pÄ marknadens sentiment inför investeringsbeslutet. Vi konstaterar dessutom att den alltmer volatila och kortsiktiga aktiemarknaden pÄverkat en majoritet av respondenterna till att bli mer medvetna om att psykologiska faktorer spelar en allt större roll vid investeringsbeslutet.

I den hÀr studien har vi genom kvalitativa intervjuer och en hermeneutisk forskningstradition undersökt hur sex förskollÀrare i förskolan tolkar och uttalar att de förhÄller sig till genusuppdraget som det Àr formulerat i LÀroplanen för förskolan, Lpfö98 (Skolverket 2010). I studien har vi Àven undersökt vilka faktorer som enligt förskollÀrare kan pÄverka deras arbete med genus. Sammanfattningsvis visar vÄrt resultat att förskollÀrare har svÄrt att uttala hur de tolkar det formulerade mÄlet i Lpfö98. De Àr vÀl medvetna om att det finns ett genusuppdrag som ska följas och efterstrÀvas. LikvÀl har de ofta svÄrt att gripbart och med ord tolka det som stÄr angivet i Lpfö98.

Depression Àr en vanlig psykisk sjukdom som karakteriseras av nedstÀmdhet, förlust av intresse, skuldkÀnslor, störd sömn, lÄg energi och dÄlig koncentration. Dessa problem kan bli kroniska eller Äterkommande och försÀmrar individens förmÄga att klara det dagliga livet. Syftet Àr att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med psykisk ohÀlsa i form av depression och nedstÀmdhet. I det hÀr arbetet valdes en kvalitativ ansats och narrativ analys eftersom den belyser upplevelser dÄ mÀnniskor sjÀlva beskriver sina erfarenheter av sin sjukdom. Genom denna analys kan kunskap om kvinnors upplevelser av att leva med psykisk ohÀlsa i form av depression och nedstÀmdhet ökas.

SAMMANFATTNING Mobbing Àr ett dolt men vÀlkÀnt problem pÄ mÄnga svenska arbetsplatser. Syftet med denna uppsats Àr; hur informanterna upplever, beskriver och förstÄr mobbning pÄ arbetsplatsen. Genom att lÄta ett antal personer som sjÀlva anser sig vara eller ha varit utsatta för mobbning sjÀlva berÀtta om detta. Jag har delat upp syftet i tre frÄgestÀllningar:Vad berÀttar de intervjuade om det de varit med om?Vad möjliggör mobbning pÄ arbetsplatsen enligt informanterna?Vad saknas pÄ arbetsplatsen enligt informanterna?En kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats har anvÀnts.

Problem: Vad Àr det som hindrar och/eller frÀmjar samarbeten mellan konkurrerande företag?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka faktorer som avgör varför företag vÀljer att samarbeta eller inte samarbeta med företag som de Àven konkurrerar med. Genom att undersöka detta kan förhoppningsvis slutsatser dras för att visa varför "coopetition" frÀmjas eller begrÀnsas (och dÄ pÄvisa hur detta kan utvecklas för att skapa fler möjligheter för samarbeten i framtiden).Teori: Som grund för den teoretiska referensramen ligger teorier kring konkurrens, samarbete och coopetition.Metod: Uppsatsen Àr författad utifrÄn en hermeneutisk kunskapssyn och ett induktivt angreppssÀtt (utifrÄn ett teoretiskt perspektiv) med en tillhörande kvalitativ undersökning. Intervjuer gjordes med fem företag inom IT-branschen.Resultat: Studien pÄvisar flertalet stöd och hinder för samarbeten mellan konkurrerande företag. De frÀmsta stöden som frÀmjar samarbeten Àr kompletterande ansvarsomrÄden, tydlig rollfördelning, och möjligheten att ta sig an större uppdrag och konkurrenter medan de största hindrena mot samarbeten Àr bristande förtroende, begrÀnsad kundbas, direkt konkurrens och konkurrens kring personal..

ProblemformuleringEn del studier visar att det finns ett signifikant statistiskt samband mellan hur ett företag hanterar miljömÀssiga och sociala risker och dess avkastning. DÀrför ifrÄgasÀtter vissa forskare och finansiella aktörer de traditionella aktievÀrderingar som inte bedömer de miljömÀssiga och sociala faktorerna. En av de vanligaste vÀrderingsmetoderna Àr den Fundamentala, vilken frÀmst utgÄr frÄn att vÀrdera den ekonomiska information som ett företag publicerar. Det finns en vÀrderingsmodell som gör det möjligt att bedöma de sociala och miljömÀssiga pÄ samma sÀtt som de finansiella i en Fundamental analys. Den brukar benÀmnas Socially Responsible Investing (SRI).FrÄgestÀllning och syfteOm den Fundamentala analysen inte vÀrderar de sociala och miljömÀssiga kriterierna innebÀr det att vÀrderingen av aktien inte Àr helt komplett.

De senaste Ären har en av de vanligaste sjukskrivningsorsakerna blivit utmattningssyndrom (utbrÀndhet). Det finns idag för lite forskning om effektiva rehabiliteringsmodeller som kan hjÀlpa utbrÀnda mÀnniskor tillbaka till arbetslivet. Studien undersökte hur personer med utmattningssyndrom upplevt sin utbrÀndhet och hur detta pÄverkat arbetsförmÄgan samt hur rehabilitering med B-modellen haft nÄgon verkan med avseende pÄ arbetsförmÄgan. Tre undersökningsdeltagare (tidigare utbrÀnda) intervjuades samt deras chefer. Kvalitativ induktiv tematisk analys anvÀndes för analys och tolkning av intervjuerna.

Fem Nyckelord: Förstalinjechef, förvÀntningar, utfall, tjÀnsteföretag, varuproducerande företag. Syfte: Att öka kunskapen om skillnaden mellan förstalinjechefens förvÀntningar inför den första chefspositionen och vad verkligheten sedan visar sig krÀva. Vidare vill vi fÄ nya perspektiv pÄ Àmnet, se det frÄn en ny synvinkel samt öka kunskapen kring ett omrÄde som vi anser saknar tillfredsstÀllande forskning.Metod: Vi har uteslutande anvÀnt oss av kvalitativ insamlingsmetod med hjÀlp av djupintervjuer. Vi har en hermeneutisk ansats och har strÀvat efter att uppnÄ en nÀrhet till respondenterna under intervjuerna.Teoretiska Perspektiv: Den teorin vi frÀmst anvÀnt oss av Àr Linda Hills bok; ?Becoming a Manager - How New Managers Master the Challenges of Leadership?.

Syftet med studien var att undersöka nÄgra behandlares erfarenheter och upplevelser nÀr det gÀller att inkludera frÄgor om sexualitet och relationer i missbruksbehandling samt se om det finns faktorer som kan vara hindrande respektive frÀmjande nÀr det gÀller att stÀlla dessa frÄgor. Studien utgÄr ifrÄn en hermeneutisk forskningstradition med en kvalitativ ansats. Undersökningen Àr baserad pÄ fyra semistrukturerade intervjuer frÄn behandlare som har flera Ärs erfarenhet av missbruksbehandling. Resultatet tolkas utifrÄn Moira von Wrights punktuella och relationella perspektiv. I resultatet har det framkommit att samtliga intervjupersoner Àr överens om att bemötande och relation mellan klient och behandlare har en stor och avgörande faktor för hur och vad man kan prata om i behandling.

Specialarbete, 15 hpSV1301HT 2012Handledare: Maja Lindfors Viklund.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i Ärskurs nio. Det Àr totalt 24 elevtexter frÄn ett ersÀttningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna Àr skrivna av pojkar och tolv Àr skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fÄtt Àr att skriva en novell utifrÄn en bild.Syftet med detta arbete Àr att se eventuella skillnader i sÀttet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna Àr. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omstÀndigheter.

Abstract: The aim of this study is to investigate the attitudes towards the labour movement?s strategies, goals and organisational issues in Swedish Miners? Union?s (Gruvindustriarbetareförbundet, hereafter Gruv) paper, Gruvarbetaren 1917-1925.The theoretical starting point is Engels? view on the class state. This perspective turns the question of socialism and the way to get there into an issue of working class power over the state. Another theoretical perspective is the partition of the labour movement into a trade-unionistic branch, seeing unions as financial organisations of interest, and a pro-state one, considering unions as political organisations.During the period investigated Gruvarbetaren was quite radical and advocated a firm class struggle strategy towards employers. Since these were considered unreliable, class struggle was seen as the only way to better the conditions for the working class.

Vid idrifttagning av banljussystemet pÄ Bana 3, Arlanda flygplats, uppstod vissa driftsproblem. Problemen yttrade sig sÄ att de regulatorer, sÄ kallad CCR (Constant Current Regulator), som försörjer informations- och anvisningsskyltar, löste ur för framförallt överström. Det berodde pÄ att kretsen var ovanligt oscillativ. Problemen uppstod enbart pÄ de kretsar som hade skyltar som last. Som belysning i skyltarna anvÀnds lysrör.

Syftet med studien Àr att fÄ en fördjupad kunskap i hur specialpedagoger ser pÄ sin roll som kvalificerade samtalspartners i pedagogisk kollegial handledning.Studien tar sin utgÄngspunkt i ett kommunikations- och sociokulturellt perspektiv. Vi har valt Dewey som teoretisk utgÄngspunkt dÄ hans teorier kring lÀrande och interaktion har relevans till vÄrt problemomrÄde. Vi vÀljer ocksÄ att luta oss mot Hatties forskning dÀr han fokuserar pÄ synligt lÀrande och kollegial utveckling.Studien vilar pÄ en hermeneutisk forskningsansats och Àr genomförd som en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av sex yrkesverksamma specialpedagoger i olika kommuner och skolstadier.Studien ger en samstÀmmig bild av den kollegiala pedagogiska handledningens möjligheter till utveckling och lÀrande. Den pekar ocksÄ pÄ att pedagogisk kollegial handledning kan vara ett kompetenshöjande verktyg att anvÀnda sig av i den vardagliga praktiken i det systematiska kvalitetsarbetet. Det fanns en enighet om vikten av struktur och en kvalificerad samtalspartner som ledare.