Harry Potter och vÀrdegrunden ? en studie om mobbning, frÀmlingsfientlighet, klass och kön, syftar till att undersöka vilken vÀrdegrund som gÄr att utlÀsa i första boken om Harry Potter, Harry Potter och De vises sten, utifrÄn tre kategorier: mobbning, frÀmlingsfientlighet, klass och kön. Vidare studeras hur den vÀrdegrund som finns i Harry Potter och De vises sten förhÄller sig till den svenska skolans vÀrdegrund, Lpf 94. I denna studie praktiseras en kvalitativ och textanalytisk metod med hermeneutisk inriktning dÄ intriger i Harry Potter-boken lyfts fram och diskuteras utifrÄn vÀrdegrundsperspektivet. Studien kommer att beröra fler böcker ur serien, men i huvudsak behandla den första boken om Harry Potter.

Syftet med detta arbete var att pÄ ett tydligt sÀtt beskriva respondenternas upplevelse av anstÀllningsotrygghet för ca 7 Är sedan. Hur detta har pÄverkat deras hantering och upplevelse av liknande hÀndelser i efterhand. Förteorierna som vi anvÀnde i vÄr bakgrund var bland annat det faktum att mÄnga mÀnniskors anstÀllningar har blivit osÀkra och förÀnderliga. Ansatsen var kvalitativ med en hermeneutisk tolkningsspiral som transkriberingsmetod. Det psykologiska kontraktet, hantering och upplevelser av stress togs vidare upp i vÄr fördjupning och konkretisering som till exempel miljöstress, betingning och kÀnslan av sammanhang.

Den hÀr uppsatsen behandlar det delomrÄde inom rÀttsfilosofin som benÀmns straffteori och i det hÀr fallet vad som rÀttfÀrdigar straff utifrÄn frÄgan om varför vi ska straffa. FrÄgan behandlas genom sÀrskiljandet av juridiskt- och moraliskt straff samt straffteoretisk tolkning, vÀrdering och analys. UtgÄngspunkten Àr de av Gertrude Ezorsky tre givna straffteoretiska kategorierna till rÀttfÀrdigande av straff: teleologisk-, retributivistisk- och teleologiskt retributivistisk straffteori. HÀr kommer Jeremy Bentham att representera den teleologiska kategorin, Immanuel Kant den retributivistiska och H. L.

AbstraktSyftet med studien var att undersöka om det finns en utveckling i boksamtal frÄn förskola till skola. Ett annat syfte med studien var att undersöka hur pedagogerna arbetade med boksamtal i ett utvalt rektorsomrÄde. För att uppfylla syftet genomfördes intervjuer med pedagoger och lÀrare i förskola och skola. Genom intervjuerna söktes en klarhet i hur pedagogerna och lÀrarna planerar, lÀgger upp och genomför boksamtal i de olika verksamheterna. För att fÄ en tydligare bild hur boksamtalen genomfördes togs det del av ett fÀrdiginspelat material, dÀr studerades det hur boksamtalen gick till i bÄde förskola och skola.

Syftet med denna undersökning har varit att belysa och ta del av respondenternas tankar kring arrangerade Àktenskap. Metoden inkluderar en kvalitativ studie, dÀr det valts att utgÄ ifrÄn en hermeneutisk ansats. Undersökningen innefattas i form av intervjuer med fyra unga tjejer med muslimsk bakgrund, som inte Àr ?svenskfödda?. Respondenterna fick svara pÄ ett antal frÄgor kring deras tankar om arrangerade Àktenskap, dÀr intervjumanualen har delats in i olika kategorier.

I ett försök av mig att ge spelmediet samma sorts behandling som mÄnga andra medier före det har jag valt ut fyra spel inom tvÄ olika genrer för en analys av deras handling, karaktÀrer, estetik och gameplay. Handlingen summeras enligt reglerna för narrativt berÀttande och en semiotisk infallsvinkel anvÀnds sedan för att leta efter saker, tecken, som Àr vÀrda att tas upp för analys i alla fyra kategorierna. Vissa jÀmförelser görs mellan spelen, frÀmst inom kategorierna estetik och gameplay, först inom samma genre och sedan genrerna emellan för hitta likheter och skillnader i sÀttet spelutvecklarna har valt att utmana spelaren och göra spelen roliga att spela och hur de har valt att förmedla spelens handling. De utvalda spelen Àr Capcoms Devil May Cry 3: Dante?s Awakening, Sony Computer Entertainment Americas God of War, Konamis Metal Gear Solid 2: Sons of Liberty och Ubisofts Splinter Cell: Chaos Theory.

För att förÀndra behövs tillgÄng till kompetenser. Olika verksamheter har olika behov av kompetensutveckling för att nÄ sina mÄl. Att finna behov av kompetenser i förhÄllande till verksamhetens mÄl, kan vara en början pÄ att rÀtt kompetens hamnar pÄ rÀtt plats utifrÄn de satsningar som görs. En utvÀrdering kan göras för att utvisa om verksamheten Àr pÄ rÀtt vÀg mot förÀndring. Uppsatsens syfte Àr att skapa förstÄelse för kompetensutvecklingens betydelse för att verksamheten ska kunna förÀndras.

Bakgrund och problemdiskussion: Informationen om hur Àndrade valutakurser pÄverkar ett företags försÀljning Àr av stor vikt vid en analys av resultatutvecklingen. Resultateffekten hos svenska företag som har in- och utbetalningar i utlÀndska valutor kan bli betydande. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om mer information kring ett företags valutapÄverkan ger ett mervÀrde ur analyssynpunkt. Metod: Kvantitativ, Induktiv deduktiv metod. PrimÀrdata Àr försÀljningsstatistik insamlad frÄn bokföringen pÄ företag X.

Det förekommer idag frÀmst tvÄ olika huvudkategorier nÀr det gÀller analys av aktier, nÀmligen fundamental och teknisk analys. Den tekniska analysen, syftar till att utifrÄn ett företags historiska kursutveckling, söka prognostisera en framtida trend för aktien. Grundtanken Àr att mÀnniskor i grupp tÀnker och agerar pÄ liknande sÀtt nÀr de befinner sig i en viss situation och att dessa gruppbeteenden resulterar i mönster, som den teknisk aanalytikern menar gÄr att tolka. Tekniken strÀcker sig tillbaka till 1800-talet och anvÀndsflitigt idag av sÄvÀl mindre som större investerare och aktörer pÄ de finansiella marknaderna.En av mÄnga tekniker inom teknisk analys fokuserar pÄ glidande medelvÀrden av olika lÀngder och kombinationer. Enligt teorin uppstÄr köp- respektive sÀljsignaler nÀr dessamedelvÀrden korsar varandra.

Ekonomiskt bistÄnd Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne nÀr det kommer till kommunernas socialtjÀnst. Under mÄnga Är har en stadig ökning av bÄde kostnader för ekonomiskt bistÄnd samt lÀngd pÄ bidragsperioden skett i Sveriges kommuner. Och trots med en av vÀrldens mest vÀlutvecklade vÀlfÀrder, har kommunerna inte kommit underfund med den fattigdom som existerar i deras vardag. Denna studie syftar till att undersöka vad som kan ligga bakom denna ökning av ekonomiskt bistÄnd. Genom en metod som baseras pÄ statistisk analys har ambitionen varit att finna bakgrundsfaktorer med tillrÀckligt starkt samband som kan förklara kostnaderna i utbetalt ekonomiskt bistÄnd i de svenska kommunernas socialtjÀnst.

I detta examensarbetet har jag studerat hur man kan lösa barriÀr, trygghets- och bullerproblem i det komplexa utbyggnadsomrÄdet "RÄstablick" -industriomrÄdet Hagalund. Inledningsvis har en generell analys av omrÄdet gjorts som behandlar historisk utveckling, landskap och natur, bestÀmmelser och förordningar, bebyggelse och trafik. DÀrefter följer en fördjupning om barriÀrer, trygghet och buller dÀr varje avsnitt innehÄller ett kunskapsunderlag som följs av en analys av omrÄdet. UtifrÄn slutsatserna frÄn analysen har jag utarbetat riktlinjer för omrÄdet och ett planförslag. Viktigt i planförslaget har bl.a. varit att skapa en trygg koppling till kollektivtrafiken, överbrygga stambanan, bullerskydda med kontorsbebyggelse, ta tillvara vattenkontakten och skapa sammanhÀngande grönomrÄden..

Under vÄren 2009 blev UmeÄ kommun intresserade av att göra en utvÀrdering av bostadsomrÄdet Tomtebo inom ramarna av ett kandidatarbete. Tanken var att utvÀrdera det befintliga bostadsomrÄdet Tomtebo för att kunna lÀra av detta, och pÄ sÀtt förbÀttra framtida utveckling av bostadsomrÄdet.Syftet med arbetet och utvÀrderingen Àr alltsÄ att den ska ligga till grund för en förbÀttring av samhÀllsutvecklingen i UmeÄ kommun. Arbetet Àr begrÀnsat till att endast handla om Tomtebo i UmeÄ kommun, och genom hela arbetet har svar pÄ frÄgan ?Hur har UmeÄ kommun lyckats med planeringen av Tomtebo?? efterstrÀvats.Arbetet inleds med en litteraturstudie och parallellt med denna tillverkades tre enkÀtformulÀr som skickades ut till Tomtebos invÄnare 2009-10-01. Totalt postades 1337 anonyma formulÀr.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka utvecklingsmaterial som anvÀnds pÄ förskolorna i en mindre kommun i Sverige och om anvÀndandet av dem kan leda till att enskilda barn bedöms. Ett annat syfte var att ta del av förskollÀrares tankar kring begreppet bedömning dÄ vi sjÀlva ville ha en ökad förstÄelse för detta begrepp. Vi valde att anta en hermeneutisk ansats och arbetade pÄ ett kvalitativt arbetssÀtt. För att samla in resultat till vÄr studie genomfördes intervjuer. Intervjuerna skedde med utbildade förskollÀrare.

Ett företags redovisning innehÄller information som Àr anvÀndbar för att prognostisera konkurser. Finansiell information i form av nyckeltal kan anvÀndas för att markera skillnader mellan grupper av friska och konkursmÀssiga aktiebolag. Vi har kombinerat fem olika finansiella nyckeltal i syfte att skapa en modell för konkursprognostisering. MÄlet har varit en modell som krÀver relativt lite finansiell information och som klassificerar majoriteten av aktiebolag i rÀtt grupp (friska/konkursdrabbade). Modellen bygger pÄ en statistisk analys av drygt 600 svenska aktiebolag frÄn varierande branscher och med högst femtio anstÀllda.

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en bÀttre förstÄelse för det privata investeringsbeslutet och fÄ en insikt i de vÀgledande faktorer, fundamental analys och behovet av rÄdgivning och kunskap kring marknadens sentiment som styr och pÄverkar den privata investeraren vid köp och försÀljning av aktier. I uppsatsen tillfrÄgas 75 privata investerare som Àr kunder hos Bankaktiebolaget JP Nordiska att fylla i en enkÀt med frÄgor som hÀrrör sig kring vad som styr deras beslut vid köp och försÀljningar av aktier. Vi genomför dessutom en kompletterande telefonintervju med ett mindre antal kunder. Vi konstaterar att individen lÀgger stor vikt vid bÄde fundamental analys och rÄdgivning baserad pÄ marknadens sentiment inför investeringsbeslutet. Vi konstaterar dessutom att den alltmer volatila och kortsiktiga aktiemarknaden pÄverkat en majoritet av respondenterna till att bli mer medvetna om att psykologiska faktorer spelar en allt större roll vid investeringsbeslutet.