Elever idag ska ges möjligheter att kunna pÄverka och ha inflytande pÄ sin verksamhet i enlighet med gÀllande styrdokument om elevernas demokratifostran. Studiens syfte Àr att fÄ en djupare syn pÄ vad nÄgra fritidspedagoger har för uppfattning om elevinflytande pÄ fritidshemmet och vad detta kan medföra för elevernas lÀrande och framtida demokratiska vÀrderingar. VÄra frÄgestÀllningar handlar om vilka uppfattningar om elevinflytande som verksamma fritidspedagoger har samt deras olika erfarenheter av detta inflytande och demokratifostran. Vi har Àven en frÄgestÀllning gÀllande pedagogernas svar och hur dessa kan diskuteras i relation till olika demokratiuppfattningar och olika teorier om lÀrande. För att fÄ svar pÄ de frÄgestÀllningar som ligger till grund för arbetet Àr tillvÀgagÄngssÀttet en hermeneutisk kvalitativ metod bestÄende av intervjuer med flera olika fritidspedagoger frÄn olika skolor i olika kommuner.

Bakgrund: Studien handlar om samspelssituationer vid skötbordet pÄ förskolan. Vianser att det Àr viktigt för barn och pedagog att samspela vid skötbordet.Vi har tidigare upplevt att pedagoger byter barnens blöjor pÄ löpandeband och inte tar tillfÀllet i akt för samspel och kommunikation med detenskilda barnet. Med vÄr studie vill vi beskriva vikten av samspel medsmÄ barn vid skötbordet.Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur barn och pedagoger interagerari samband med situationer pÄ skötbordet pÄ tvÄ förskolor i vÀstra Sverige.De frÄgor vi stÀllt oss Àr ?samtalar pedagoger med barnet pÄ skötbordet??Och ?vad samtalar pedagoger och barn om pÄ skötbordet?? Samt ?hurinteragerar barn och pedagoger pÄ skötbordet??Metod: UtgÄngspunkten i studien Àr hermeneutisk och vi har anvÀnt oss av enkvalitativ metod. VÄrt redskap i studien Àr observation dÀr vi anvÀnt ossav löpande protokoll och Mp3-spelare för ljudupptagning.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

ProblemomrÄdet för denna studie behandlar konflikthantering mellan barn i förskolan. Det första syftet med studien Àr att belysa hur konflikter mellan barn i förskolan kan uppfattas och hanteras. Det andra syftet med studien Àr att beskriva nÄgra barns och pedagogers konflikthanteringsstrategier i konflikter mellan barn. Studiens metod Àr att utifrÄn en hermeneutisk forskningstradition genomföra fokusgruppsintervjuer med barn och parintervjuer med pedagoger. DÀrefter kopplades resultatet frÄn intervjuerna till litteratur och forskning vi funnit inom omrÄdet.

Denna uppsats behandlar lesbiskt relationsvÄld, och syftet var att undersöka vilka förestÀllningar socialsekreterare har kring lesbiskt relationsvÄld samt hur de ser pÄ förutsÀttningarna för att utföra ett bra arbete med denna grupp. Vi utgick frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka förestÀllningar har socialsekreterare om dem som utövar vÄld i lesbiska relationer? Vilka förestÀllningar har socialsekreterare om dem som blir utsatta för vÄld i lesbiska relationer? Vilka förklaringsmodeller/teorier utgÄr socialsekreterare ifrÄn i sina resonemang kring lesbiskt relationsvÄld? Vilka förutsÀttningar anser sig socialsekreterare ha pÄ sin arbetsplats för att göra ett bra arbete med lesbiska i vÄldsamma relationer?Vi hade en hermeneutisk ansats, och vi anvÀnde en kvalitativ metod. UtifrÄn fem intervjuer med socialsekreterare undersökte vi vilka förestÀllningar de hade kring lesbiskt relationsvÄld. I analysen anvÀndes tvÄ teoretiska perspektiv, socialkonstruktivism och empowerment.

Studiens syfte Àr att belysa hur pedagoger i förskola och fritidshem beskriver barn i behov av sÀrskilt stöd och vilka uppfattningar som finns betrÀffande specialpedagogens yrkesroll. Studien grundar sig i en hermeneutisk-fenomenologisk forskningsansats, vilket innebÀr att olika personers upplevelser och berÀttelser Àr i fokus. För att tolka det empiriska materialet anvÀnder vi oss av von Wrights tolkning av Meads intersubjektivitetsteori. I den beskrivs tvÄ möjliga perspektiv att betrakta individen utifrÄn: punktuellt eller relationellt. Perspektivvalet fÄr konsekvenser för bemötandet av individen.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vad hÄllbar utveckling Àr i Àmnet hem- och konsumentkunskap. En ansats har gjorts i att belysa vad lÀrarna tolkar in i begreppet och vilka projekt de lyfter fram i samband med hÄllbar utveckling, samt vad de anser att undervisningen innebÀr. Detta har undersökts i en intervjustudie med fem hem- och konsumentkunskapslÀrare. En ur konstruktivismen sprungen analysmetod, intentionell analys, har anvÀnts för att tolka och förstÄ vad lÀrarna sÀger i intervjuerna. Resultatet visade sig som tre projekt i vilka hÄllbar utveckling kan förstÄs i hem- och konsumentkunskap ? individens etiska utveckling, kunskap-i-handling och hÀlsa.

Trots att mÄnga menar att Human Resources har en allt viktigare roll i förÀndringsprocesser rÄder det brist pÄ studier som undersöker pÄ vilket sÀtt de i sitt dagliga arbete Àr involverade i förÀndringsprocesser och hur de interagerar med andra aktörer inom organisationen under processen.Syftet med denna studie Àr att undersöka vad HR bidrar med kopplat till processen vid planerade organisationsförÀndringar. Undersökningens frÄgestÀllning inriktades pÄ vilka olika roller HR kan ta vid planerade organisationsförÀndringar samt vilka faktorer som pÄverkar HRŽs delaktighet i dessa. Studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats och baseras pÄ sex semistrukturerade intervjuer med HR-medarbetare pÄ tvÄ olika organisationer inom privat sektor.Resultatet visar pÄ att HR framförallt tar tvÄ olika typer av roller som vi har benÀmnt supportrollen och den sjÀlvstÀndiga rollen. Dessa kopplar vi i analysen sedan till tvÄ övergripande roller som HR kan utgÄ ifrÄn i sitt agerande. De faktorer vi har sett i vÄr studie som pÄverkar HRŽs delaktighet i förÀndringsprocesser Àr brist pÄ tid, stort avstÄnd till kÀrnverksamheten och medarbetarna, vilken relation de har till cheferna samt vilken typ av förÀndring det handlar om..

I dag debatteras det flitigt kring unga och deras arbetslöshet i media. Syftet med vÄr studie Àr att studera unga med högskoleutbildning och deras syn pÄ val av utbildning och deras möjligheter pÄ arbetsmarknaden. Uppsatsen grundas pÄ en intervjuundersökning bland unga akademiker som har tagit examen frÄn MÀlardalens Högskola under 2004 med minst 120 poÀng inom Beteendevetenskapliga programmet, Beteendevetenskapliga programmet (Social omsorg), VÀlfÀrdsprogrammet med inriktning mot rehabilitering, MissbruksvÄrdsprogrammet, Datateknik, Energiteknik, Byggteknik, Miljöteknik, Ekonomiprogrammet och Internationella marknadsföringsprogrammet. Respondenterna har fÄtt svara pÄ frÄgor angÄende etablering, brist pÄ arbetslivserfarenhet, rörlighet och flexibilitet samt val av utbildning. Intervjusvaren kopplas till teorier, tidigare forskning och tolkas utifrÄn en hermeneutisk ram.

Syftet med mitt examensarbete Àr att fördjupa förstÄelsen för hur rektorer ser pÄ inkludering av elever frÄn sÀrskolan i grundskolan och gymnasieskolan. Studien grundar sig pÄ en hermeneutisk ansats med intervju som metod. Jag vÀljer en kvalitativ metod eftersom mitt syfte inte Àr att generalisera och dra allmÀnna slutsatser utan fÄ en djupare insikt i hur just mina informanter ser pÄ mina frÄgestÀllningar. Som teoretisk bakgrund har jag valt att utgÄ ifrÄn de tre specialpedagogiska forskningsperspektiven, som benÀmns som det individinriktade,- deltagar,- samt dilemmaperspektivet. De resultat som framkom i min studie visade, i likhet med tidigare studier som gjorts inom omrÄdet, att det finns en tydlig diskrepans kring den syn pÄ inkludering som beskrivs i forskning kontra i den konkreta verksamheten ute pÄ skolorna.

Föreliggande studie utgör en psykoanalytisk texttolkning av den tysk-schweiziske författaren Hermann Hesses Siddhartha ur ett objektrelationsteoretiskt perspektiv. De metoder som tillÀmpas Àr den traditionella hermeneutiska texttolkningsmetoden och den kliniska psykoanalytiska överförings- och motöverföringsmodellen. Medels dessa tolkningsmodeller och objektrelationsteorier, sÀrskilt Melanie Kleins, Donald W. Winnicotts och James Mastersons, ÄskÄdliggörs den svÄrfÄngade emotionella problematik som alla individer med preoidipala svÄrigheter eller brister i sjÀlvet ger uttryck för.UtgÄngspunkten för texttolkningen Àr teorin om den infantila omnipotenta fantasin, fantasin om att kunna uppnÄ ett tillstÄnd av absolut balans, behovs- och begÀrslöshet, vilken texten Àr genomsyrad av. Denna fantasi framstÄr i ljuset av textens primÀra utvecklingskonflikt kring separation-individuation och dess narcissistiska grundstruktur som ett uttryck för sökandet efter det sanna sjÀlvets natur och dess förlösande, ett sökande, vilket fram till insiktsögonblicket effektivt omintetgörs av det falska sjÀlvets verklighetsförvanskande och verklighetsförnekande försvar..

PÄ elmarknaden har man utvecklat fenomenet mikroproduktion av elenergi vilket innbÀr att slutkunden sjÀlv ska producera sin el frÀmst genom att utnyttja sol och vind kraft. I Sverige finns det ett vÀxande  intresset för mikroproduktion. De flesta som producerar sin egen el gör det frÀmst genom solpaneler och mindre vindkraftverk som sÀtts upp vid deras egendom. I den hÀr studien har vi gjort en djupare analys kring olika typer av anlÀggningar för att producera smÄskalig elkraft. Men Àven tittat pÄ den ekonomiska aspekten genom att beskriva ekonomisk vinning och kostnader samt stÀllt upp en kostnadskalkyl för att beskriva detta i siffror.

Uppsatsen undersöker tre fiktiva medietexter, tvÄ serier och en film, samt 82 ledarportrÀtt i tidningen Veckans AffÀrer. Genom en hermeneutisk ansats tolkar vi medietexterna för att se om det finns en skillnad i hur mÀn och kvinnor i ledarposition framstÀlls. Vi analyserar sÄvÀl det som framstÀlls i bilder som det sagda och skrivna i dessa medietexter. Uppsatsens teoretiska bas utgörs av relevanta teorier i Àmnena företagsekonomi, medie- och kommunikationsvetenskap samt genusvetenskap. Vi anvÀnder oss av teorier för medieanalys i kombination med teorier kring ledarskap och genus för att skapa en sÄ heltÀckande teoretisk bas som vi anser krÀvs för att uppfylla vÄrt syfte.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och beskriva hur nÄgra dramapedagoger förhÄller sig till aktiviteten och begreppet lek. FrÄgestÀllningen Àr:Hur anvÀnds begreppet lek av dramapedagoger?Vad betyder begreppet och aktiviteten lek för dramapedagogerna och hur definierar och anvÀnder de ordet lek?Uppsatsen Àr en kvalitativ studie dÀr sex dramapedagoger först blivit observerade och sedan intervjuade. Studien bygger pÄ tvÄ observationstekniker; sprÄklig observation och detaljobservation. Informanterna Àr sex utbildade dramapedagoger frÄn VÀstsverige, varav fyra Àr kvinnor och tvÄ mÀn.

Uppsatsen granskar Ätta pedagogiska modeller för att hjÀlpa lÀraren till ett bra klassrumsklimat. Fokus ligger frÀmst pÄ vad det ögonblickliga bemötandet av konflikter. Det görs Àven en jÀmförelse mellan modellerna för att se om det skett nÄgon förÀndring i synen pÄ bemötandet av konflikter under de senaste decennierna. Mot bakgrund av detta besvaras söks det svar pÄ följande problempreciseringar: Vad skrivs om det ögonblickliga hanterandet av konflikter i de pedagogiska modeller som finns beskrivna i C M Charles bok Ordning och reda i klassen (1984) och den pedagogiska modell som beskrivs i Treating Explosive Kids (2006), samt har nÄgon utveckling skett i synen pÄ bemötandet av konflikter under de senaste decennierna? Undersökningen bygger pÄ en litteraturstudie.