FyrpÄlsfundament har traditionellt utförts med uppbockad jÀmnt fördelad rutarmering. Efter införandet av de europeiska konstruktionsreglerna, Eurokoderna, rekommenderas att en fackverksmodell tillÀmpas vid dimensionering av pÄlfundament. Normalt appliceras en fackverksmodell med tryckstrÀvor som gÄr frÄn pelare ut till respektive pÄle och med dragband mellan pÄlarna. Armeringen utförs som slutna slingor koncentrerat mellan pÄlarna. Entreprenör föredrar den jÀmnt fördelade rutarmeringen dÄ utförandet av den armerade betongplattan underlÀttas.I det hÀr examensarbetet undersöks en alternativ fackverksmodell som förvÀntas ge en spÀnningsbild som motiverar en jÀmnare utbredd armering i betongplattans underkant samtidigt som alla dimensioneringskrav i brottgrÀnstillstÄnd Àr uppfyllda.

De symboler som en gĂ„ng upplevdes som autentiska har blivit globaliserade och den traditionella souvenirens autenticitet ifrĂ„gasĂ€tts dĂ€rför i dagens samhĂ€lle. Det finns sĂ„ledes skĂ€l till att diskutera hur giltiga de existerande definitionerna av souveniren verkligen Ă€r bland dagens och morgondagens resenĂ€rer ? Ă„ttiotalisterna.Syftet med denna uppsats var att undersöka souvenirens mening och innebörd bland Ă„ttiotalister.Med en kvalitativ metod genomfördes, med hjĂ€lp av snöbollstekniken, tio enskilda djupintervjuer med personer födda mellan 1982 och 1985. Dessa intervjuer tolkades frĂ„n en hermeneutisk ansats. Åttiotalisters syn pĂ„ souveniren överrensstĂ€mmer inte med de existerande definitionerna. IstĂ€llet för att se en souvenir som ett föremĂ„l med uppenbar och synlig koppling till platsen har den emotionella aspekten blivit viktigare.

Vattkoppor rÀknas till en av vÄra klassiska barnsjukdomar. Sjukdomen Àr i sig relativt ofarlig, men leder till stora produktionsförluster för samhÀllet dÄ individer tvingas vara hemma frÄn arbetet pÄ grund av vÄrd av barn eller sjukskrivning. I flera lÀnder, sÄsom USA och Tyskland, har man undkommit problemet med stora produktionsförluster genom att införa allmÀn barnvaccination mot vattkoppor. Denna vaccination har dÄ bara lagts till det redan existerande barnvaccinationsprogrammet i landet. Syftet med denna uppsats Àr att, utifrÄn en cost-benefit analys, undersöka vilka ekonomiska effekter införandet av allmÀn barnvaccination mot vattkoppor skulle leda till i Sverige.

Under senare hÀlften av 1990-talet har narkotikamissbruket i Sverige ökat. I denna uppsats undersöks huruvida detta har pÄverkat den övriga brottsligheten genom en analys av data frÄnen panel bestÄende av samtliga svenska lÀn 1995 ? 2004. En Fixed-Effects- modell som kontrollerar för lÀns- och tidsspecifika effekter har anpassats till datamaterialet. MÄttet pÄ narkotikakonsumtion Àr baserat pÄ den Ärliga enkÀtstudie som genomförs bland 18- Äriga mÀn som mönstrar till vÀrnpliktstjÀnst i Sverige.

Steen, Karl (2010). Engelska som demokratiÀmne: En analys av tvÄ lÀroböcker. (English as a Subject that Promotes Democracy: An Analysis of two Textbooks). Skolutveckling och ledarskap, Examensarbete, LÀrarutbildningen 90hp, Malmö högskola. Syftet med föreliggande uppsats Àr att granska tvÄ lÀromedel i engelska för gymnasieskolans kurs A i förhÄllande till perspektivet engelska som demokratiÀmne. Jag har valt textanalys som metod.

The aim of this study was to gain an understanding about how people with a former alcohol abuse expresses and gives meaning to feelings of guilt and shame in autobiographical books. In particular the purpose of the study was to find out how the authors writes about feelings of guilt and shame, whether it was expressed explicitly or implicitly, and which meaning the authors gives to feelings of guilt and shame and how these feelings are related to each other. We randomly selected 8 autobiographical books by using different criterias. The foundation of this study was social constructionism, which is also a foundation for one of our analysis methods: discourse analyse. This analysis method was used for the analysis of the expressions that were made in an explicit way.

För att förÀndra behövs tillgÄng till kompetenser. Olika verksamheter har olika behov av kompetensutveckling för att nÄ sina mÄl. Att finna behov av kompetenser i förhÄllande till verksamhetens mÄl, kan vara en början pÄ att rÀtt kompetens hamnar pÄ rÀtt plats utifrÄn de satsningar som görs. En utvÀrdering kan göras för att utvisa om verksamheten Àr pÄ rÀtt vÀg mot förÀndring. Uppsatsens syfte Àr att skapa förstÄelse för kompetensutvecklingens betydelse för att verksamheten ska kunna förÀndras.

Denna uppsats Àr av hermeneutisk natur och Àmnar beskriva och förstÄ hur gymnasieelever erfar att deras lÀrande utvecklas med Àmnesintegration som metod i undervisningen. Författarnas teori var att sammanhang mellan Àmnen ökar elevernas kunskapsinhÀmtning samt att Àmnesintegration utökar elevernas intressesfÀr. FrÄn syftet stÀllde författarna sig sedan fyra frÄgor: Hur uppfattar eleverna att de utvecklar sitt lÀrande genom Àmnesintegration, hur uppfattar eleverna att deras lÀrande utvecklas nÀr de ser sammanhang mellan olika Àmnen, hur fungerar kommunikationen och samarbetet som bas för lÀrandeutveckling mellan eleverna samt upplever eleverna att deras intresse för andra Àmnen ökar med hjÀlp av Àmnesintegration. För att komma fram till resultatet valde författarna att anvÀnda sig av bÄde kvantitativ enkÀtundersökning pÄ tvÄ gymnasieprogram som tillÀmpar Àmnesintegration samt kvalitativa intervjuer med fyra gymnasieelever frÄn dessa program. Resultatet visade att eleverna upplever att deras lÀrande förbÀttras genom Àmnesintegration, sammanhang, kommunikation och samarbete samt att deras intresse för andra Àmnen har ökat till viss del..

Inom omrÄdet organisationsförÀndring finns en mÀngd tidigare forskning, men dÄ Àmnet Àr komplext med mÄnga faktorer som kan pÄverka utfallet av förÀndringen finns utrymme för fortsatt forskning. Denna studie Àmnar studera en organisationsförÀndring pÄ ett industriföretag sett ur ett medarbetarperspektiv. Syftet med undersökningen Àr att öka förstÄelsen kring förÀndringsfaktorers betydelse och studiens frÄgestÀllningar behandlar medarbetarnas upplevelser av förÀndringsarbete samt de faktorer som bidrar till en vÀl genomförd förÀndring. Vidare introduceras lÀsaren i Àmnet genom synliggörande av tidigare forskning vilken vi finner relevant för denna studie. Sedan beskriver vi den valda metoden, dÀr vi utgÄr frÄn en hermeneutisk ansats med kvalitativa semistrukturerade intervjuer som tillvÀgagÄngssÀtt. DÀrefter redogör vi för studiens resultat som visar att medarbetarnas upplevelser av förÀndringsprocessen varit mestadels positiva, dock med nÄgra undantag. I diskussionen lyfts faktorerna kommunikation, tydlig information, delaktighet och enad organisationskultur.

SpellÀrande blir allt vanligare, Àven inom arbetslivet. Det finns flera olika skÀl till varför dataspel som lÀromedel har ökat i popularitet. Ett av argumenten för spellÀrande Àr att de Àr motiverande. En av motivationsfaktorerna i dataspel Àr immersion. I denna studie ville vi undersöka om im-mersion verkar motiverande vid lÀrande vid kompetensutbildning.

Abstract I denna uppsats undersöker jag hur instĂ€llningen till slöja varit bland tvĂ„ grupper i den svenska skolan. De gruppers attityder kring slöja jag inriktat mig pĂ„ att studera, Ă€r muslimska flickor som bĂ€r slöja samt pedagoger. Att fĂ„ bĂ€ra slöja kan för mĂ„nga flickor vara ett viktigt uttryckssĂ€tt för den kulturella identitet, vilket individen garanteras genom olika lagreformer sĂ„ som skollagen. Följaktligen stĂ€lls krav pĂ„ en anpassning av skolans miljö, bĂ„de pedagogiskt och praktiskt. Uppsatsen syfte har varit att studera hur pedagoger arbetar nĂ€r olika beteenden, tankar och vĂ€rderingar krockar med varandra? Vilka praktiska hinder finns det i skolan som gör att flickor med slöja inte kan delta i all undervisning?  Hur anpassar lĂ€rare sin undervisning sĂ„ att alla elever kan delta efter sina förutsĂ€ttningar?Uppsatsen bygger pĂ„ en hermeneutisk metod dĂ€r jag utfört kvalitativa intervjuer pĂ„ en skola i södra Sverige.I resultatet framkom att de olika gruppernas syn pĂ„ slöja var beroende av den kultur de vuxit upp i.Ämnesord: Islam, slöja, svenska skolan, genus.

Det finns de individer som pÄ grund av deras uthÄllighet och engagemang beskrivs som eldsjÀlar. De uppmÀrksammas ofta i samband med utvecklingsarbeten och framstÄr som nödvÀndiga för arbetets innovativa progression. EldsjÀlarna uppfattas som betydelsefulla resurser för olika verksamheter men engagemanget har under senare Är uppfattats kunna ha ett dyrbart pris. Vissa blir mer engagerade av att arbeta i motvind, men inte alla. Flera potentiella eldsjÀlar klarar inte av den lÄngvariga stressen utan brÀnner ut sig.

Vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle och i dagens skola möter lÀrare mÄnga elever frÄn olika lÀnder. Elever Sverige fÄr gÄ i en internationell klass för att kunna lÀra in ikapp sina jÀmnÄriga kamrater som har svenska som sitt lÀrare medverkar. Fem av dessa lÀrare Àr Sva syfte att ta reda pÄ vilka faktorer som kan pÄverka andra under intervjuerna har diskuterats och analyserats utifrÄn tidigare forskning och visar bland annat att modersmÄlsundervisning Àr gynnsam för elevers andrasprÄksutvecklin finns andra faktorer som pÄverkar andrasprÄkselevers inlÀrning och dessa Àr den sociokulturella bakgrunden (förÀldrar, utbild kultur), elevers bakgrund och tidigare erfarenheter samt hur organiseringen av undervisningen ser ut..

VÄr lÀromedelsanalys syftar till att utröna i vilken utstrÀckning kreativitet förekommer i skriftliga uppgifter i tre lÀromedel i tyska. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi gjort en kvalitativ analys utifrÄn variablerna; styrning, arbetsform och variation. Vi utgick ifrÄn teoretiska resonemang kring kreativitet och kursplanen 2000 samt Lpf94, vilka föresprÄkar sÄvÀl kreativitet som interaktion men ocksÄ varierande arbetsformer. Resultatet utifrÄn lÀromedelsanalysen av lÀromedlen, Deutsch Optimal 1, Lieber Deutsch 3 och Meine Welt neu, visar att majoriteten av de skriftliga övningarna Àr starkt styrda och att det sÀllan ges utrymme för kreativitet. LÀromedel ska fungera som hjÀlpmedel för att eleverna ska uppnÄ de mÄl som stÀlls upp i styrdokumenten, vilket vi menar att de undersökta lÀromedlen inte gör..

Denna uppsats undersöker hur de tvÄ manliga politikerna HÄkan Juholt och Sven Otto Littorin samt de tvÄ kvinnliga politikerna Gudrun Schyman och Ulrica Schenström framstÀlls i kvÀllstidningen Aftonbladet efter politiska skandaler. Syftet Àr att med en systemisk-funktionell analys i kombination med en kort ideologikritisk analys undersöka ifall det förekommer nÄgra skillnader mellan framstÀllningarna av manliga och kvinnliga politiker.       FrÄgestÀllningarna berör: artiklarnas verbprocesser, i vilken mÄn politikern Àr deltagare i processerna, i vilken utstrÀckning politikern Àr första- och andradeltagare i processerna, vilken verklighetsbild artiklarnas pÄstÄenden framstÀller samt ifall skillnaderna kan kopplas till genus.       Materialet bestÄr av sammanlagt 20 artiklar frÄn kvÀllstidningen Aftonbladets hemsida, dÀr de första fem artiklarna dÀr skandalerna nÀmns analyseras i respektive skandal. De tillÀmpade metoderna Àr en kvantitativ SFG-analys av verbprocesser inom den ideationella nivÄn samt en kort, kvalitativ ideologikritisk analys ? Àven den inom den ideationella nivÄn.              Undersökningen visar att det finns en ojÀmn rapportering av skandalerna, dÀr de kvinnliga politikerna Àr deltagare i relationella processer mer frekvent Àn de manliga, vilket innebÀr att de oftare sÀtts i relation till nÄgot annat eller beskrivs som bÀrare av egenskaper och attribut.