Studien har en hermeneutisk ansats och behandlar hur relationen mellan lÀrare och elev pÄverkar inlÀrnings- och utvecklingsmiljön. ProblemomrÄdet belyses ur tre perspektiv; elevens, lÀrarens och författarnas. En metodtriangulering bestÄende av tvÄ lÀrarintervjuer, elevenkÀter till samtliga elever i dessa lÀrares klasser samt videofilmade observationer i bÄda klasserna har anvÀnts. Resultaten redovisas bÄde kvalitativt och kvantitativt.  Resultaten visar att relationen Àr viktig för inlÀrnings- och utvecklingsmiljön och speciellt viktig Àr kommunikation, feedback och trivsel.

SammanfattningTitel: Energieffektivisering av flerbostadshus byggda under miljonprogrammet.Ämne: Fastighetsekonomisk analys 15 hpFörfattare: Hannah Henriksson och Mirza PehlivanovicHandledare: Sven Ola CarlssonExaminator: Kent SahlgrenFallföretag: Halmstads fastigheter AB, HFABCentrala begrepp: A- temp, energieffektivisering, miljonprogrammet, renovering, underhĂ„ll, U- vĂ€rde.Problemformulering: Hur kan miljonprogrammets fastigheter energieffektiviseras?Syfte: Att försöka beskriva hur fastighetsföretag jobbar med energieffektivisering av hus som Ă€r byggda under miljonprogrammet. Vi vill ta reda pĂ„ vad en upprustning kostar och i hur hög grad energieffektivisering kan uppnĂ„s.Teoretisk referensram: Grundas pĂ„ studier inom Ă€mnet och fakta om miljonprogrammets fastigheter.Metod: Kvalitativ ansats, djupgĂ„ende granskning av ett fastighetsföretag med hjĂ€lp av intervjuer.Empiri: Baseras pĂ„ tre stycken intervjuer, studiebesök av sjĂ€lva projektet och kommunikation genom mail med vĂ„r kontaktperson inom fallföretaget, HFAB.Analys: En analys av empirin med hjĂ€lp av en matris har gjorts för att göra kopplingar med teorin och se hur vĂ€l den stĂ€mmer in med vĂ„r teoretiska referensram.Slutsats: Slutsatsen har gjorts att det lönar sig att energieffektivisera i samband med övriga renoveringar. Genom att sammanföra flera moment till ett och samma finns det i projektet stora möjligheter för minskade kostnader under hela arbetsgĂ„ngen..

I denna C-uppsats har vi undersökt jobbcoachers upplevelse av interaktionen med arbetssökande och hur de sociala omstÀndigheterna pÄverkar jobbcoachens arbetssituation. Denna socialpsykologiska studie problematiserar interaktionen mellan jobbcoacher och arbetssökande och hur dessa möten pÄverkar jobbcoachen. UtifrÄn en hermeneutisk ansats har vi utfört nio kvalitativa intervjuer med jobbcoacher som arbetar pÄ ett företag i Sverige för att pÄ sÄ sÀtt fÄ en djupare förstÄelse för jobbcoachernas egna upplevelser och erfarenheter av sitt arbete. VÄr slutsats Àr att jobbcoachernas emotionella arbete pÄverkas av interaktionen med arbetssökande dÄ de pendlar mellan ett distanserat ytagerande och ett djupagerande dÀr jobbcoacherna identifierar sig med sin yrkesroll. Kollegorna Àr ett socialt stöd i arbetet och tillför emotionell energi genom interaktionsritualer dÀr gruppen delar samma sinnesstÀmning.

Det finns en tendens i dagens samhÀlle att ungdomar, istÀllet för att resa och 'hitta sig sjÀlv', satsar pÄ en bra utbildning och/eller jobb. De verkar inte följa sina drömmar i allt större grad, utan deras förvÀntningar Àr mer realistiska och nÄbara. FrÄgan Àr om detta Àr ett beslut som individen fattar helt sjÀlv eller om det finns andra krafter som pÄverkar detta beslut. Denna studie har tagit upp hur dagens ungdomar upplever sin framtid, vad som pÄverkar denna syn och om det finns plats för drömmar i dagens samhÀlle. Det teoretiska och begreppsliga ramverket bestod av Giddens teori om reflexivitet, Sennetts teori om flexibilitet samt begreppet govermentality, dessa har hjÀlpt till i förstÄelsen av hur ungdomarna ser pÄ sin framtid.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Författare: Annika Hagner, Hedvig AnnerstenSyfte: Uppsatsen syftar till att undersöka och analysera hur bankverksamheter har struktureratsinainformationssÀkerhetsarbete. Datainsamlingen har skett genom intervjuer hos tvÄstorbanker och det har resulterat i kvalitativ data som belyser riskbedömning, hur arbetet efteren sÀkerhetspolicy sker samt hur de strukturerat informationssÀkerhetsarbetet gÀllande rutinersom storbankerna arbetar utefter samt hur organisationsstrukturen ser ut. UtifrÄn ett ramverkav paradigmen kommer det ske en analys som syftar till att ta reda pÄ vilket sÀtt storbankernaarbetar med informationssÀkerheten pÄ.Metod: Metoden som anvÀndes var tvÄ semistrukturerade intervjuer med tvÄ storbanker ochforskningsstrategin som anvÀndes hade inslag av en fallstudie.Resultat: Studien resulterar i att storbankerna prÀglar sina verksamheter utifrÄn ettfunktionalistiskt paradigm interpretivistiska inslag..

Detta Àr en kvalitativ studie med hermeneutisk ansats som syftar till att undersöka en grupp förskollÀrares och en logopeds tankar om flersprÄkighet och barn som har flera sprÄk och en sprÄkstörning. I studien stÀlls frÄgor om förskollÀrarnas och logopedens tankar om flersprÄkighet och barn som har flera sprÄk och en sprÄkstörning. Vidare undersöks respondenternas syn pÄ modersmÄlstrÀning, att arbeta integrerat med flersprÄkig personal, samt deras tankar bakom strategierna för deras metodval i arbetet med barn som har flera sprÄk och barn som har flera sprÄk och en sprÄkstörning. Studien grundar sig pÄ intervjuer med sex förskollÀrare och en intervju med en logoped. Resultatet visar att flersprÄkighet ses bÄde som en resurs och som ett hinder av förskollÀrarna.

Syftet med studien Àr att utifrÄn ett socialpsykologiskt- och relationellt perspektiv, skapa en djupare förstÄelse och förklaring för hur medarbetarna pÄ kundservice "En vÀg in" i Varbergs kommun upplevt denna organisationsförÀndring. Urvalet bestod av sex medarbetare och tvÄ personer ur ledningsgruppen. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har anvÀnts, samt en hermeneutisk ansats. För att analyseraoch tolka det empiriska materialet har tidigare forskning och vetenskapliga artiklar valts ut, samt teorierna Jacobsens (2013) förÀndringsledarskap och motstÄnd, Maslows behovstrappa (Aronsson m.fl. 2012), Herzbergs tvÄfaktorsteori (Aronsson m.fl.

Language of text: SwedishNumber of pages: 90.

Detta examensarbete syftade till att studera meningsskapandet i mötet mellan elever i skolÄr nio och en text ur deras lÀrobok i fysik. Arbetet utgick frÄn ett pragmatiskt perspektiv och prövade praktisk epistemologisk analys, PEA, för att angripa den meningsskapande processen i detta möte. Det prövade angreppssÀttet PEA styrde metoden dÄ analysen utgick frÄn en pÄgÄende aktivitet, i detta fall mötet mellan elev och en lÀrobokstext i fysik. Mötet spelades in och observerades för att transkriberas och analyseras. Tydligt framkom att de meningar som skapades hos eleverna pÄverkades av lÀrobokens erbjudna innehÄll.

I denna uppsats har vi med samhÀllsekonomisk analys studerat följderna av ett införande av nolltaxa inom kollektivtrafiken. I kommunen Kristinehamn erbjöds gratis busstrafik under Är 1997-2001, och med utgÄngspunkt frÄn detta projekt har vi undersökt de samhÀllsekonomiska effekterna. MÄlet med införandet var att sÀnka kostnaderna för fÀrdtjÀnst- och skolskjutsverksamhet samt att minska de negativa externa effekterna av biltrafiken. Till följd av den högre uppfÄngningsgraden av resenÀrer uppnÄddes lönsamhet i stadstrafiken, men ej i landsortstrafiken. Konsekvenser av skattefinansiering, sÄsom snedfördelning och dödviktskostnader, implicerar dock att ett ekonomisk-politiskt stÀllningstagande för eller emot statliga ingripanden, mÄste tas vid utvÀrderingen av projektet.

Denna kandidatuppsats syfte Àr att presentera diskussionsfrÄgor i samband med lÀsfrÀmjande verksamhet ur ett genusperspektiv. För att arbeta fram dessa frÄgor innehÄller uppsatsen Àven en analys av bÀrande karaktÀrer i samtida populÀr ungdomslitteratur med avseende pÄ framstÀllningar av manlighet och kvinnlighet. Analysens resultat visar att bÄde traditionella och utmanande gestaltningar av de kvinnliga och manliga karaktÀrerna förekommer i den analyserade skönlitteraturen, vilket sÄledes innebÀr att lÀsarna av dessa verk fÄr ett differentierat utbud av genusframstÀllningar genom den analyserade ungdomslitteraturen. Baserade pÄ den hÀr uppsatsens litterÀra analys har en rad genusrelaterade diskussionsfrÄgor arbetats fram och dessa diskussionsfrÄgor Àr tÀnkta att fungera som utgÄngspunkt för att lyfta fram genusperspektivet vid exempelvis lÀsfrÀmjande aktiviteter för ungdomar..

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Studiens syfte var att öka förstÄelsen och kunskapen om hur upplevelsen av diskriminering, pÄ grund av sexuell lÀggning, hos öppet homosexuella mÀn inom stockholmspolisen kan se ut. Studiens frÄgestÀllningar var: (1) Upplever informanterna, vilka Àr öppet homosexuella mÀn anstÀllda inom Polisen i Stockolm sig diskriminerade? (2) om det finns en upplevelse av diskriminering, hur upplevs den av informanterna och i vilka former förekommer den? För att besvara frÄgestÀllningarna tillÀmpades en kvalitativ metod dÀr djupintervjuer genomfördes med fem öppet homosexuella polismÀn arbetande inom Stockholmspolisen. Gemensamt för samtliga informanter var att upplevelsen av diskriminering mot dem sjÀlva var lÄg. IP menade dock att de upplever en jargong pÄ arbetsplatsen som rymmer en negativ instÀllning till homosexuella i form av bland annat nedvÀrderande kommentarer.

Syftet med denna studie var att generera ökad förstÄelse för hur ett urval heterosexuella mÀn som har blivit utsatta för vÄld av sin partner upplever att vÄldet pÄverkat dem. För att uppfylla detta syfte anvÀnde vi oss av semistrukturerade intervjuer som spelades in, transkriberades och kodades och dÀrefter analyserades med hjÀlp av tidigare forskning pÄ omrÄdet, maskulinitetsteori, teorin om det ideala offret samt hermeneutisk meningstolkning. Resultaten frÄn vÄr studie visade att informanterna upplevde Ängest, sjÀlvskadetankar, rÀdsla och skuld- och skamkÀnslor. SkamkÀnslorna var relaterade till den manliga identiteten och skador pÄ denna, genererade av erfarenheten av att vara offer för en kvinnlig förövare. MÀnnen upplevde ocksÄ att samhÀllet varken ville eller kunde hjÀlpa dem.