I föreliggande studie Äsyftas att erhÄlla en djupare förstÄelse om ordningsvakters erfarenheter och upplevelser av vÄld och hot. Vi vill Àven fÄ klarhet i vilken betydelse samspelet mellan kollegorna har, samt vad interaktionen mellan ordningsvakterna och gÀsterna har för betydelse för upprÀtthÄllandet av ordning dÀr de arbetar. Uppsatsen har genomförts i en sydsvensk mindre stad. För insamling av empiri har vi nyttjat oss av kvalitativ metod, dÀr 10 semistrukturerade intervjuer genomförts dÀr 10 respondenter av olika kön deltagit. En delvis deltagande observation pÄ en nattklubb har Àven genomförts som ett komplement till intervjuerna.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen i KulturvÄrd, Bebyggelseantikvariskt program 15 hp Institutionen för kulturvÄrd Göteborgs universitet 2012:13.

Den demografiska förÀndringen över Älderstrukturen stÄr inför en förÀndring, dÀr antalet Àldre förvÀntas öka markant. För att Àldreomsorgen ska ges möjlighet att tillhanda hÄlla en god omvÄrdnad, bör behovet av kompetent personal och en god arbetsmiljö tillgodoses. Syftet med denna undersökning var att skaffa kunskap om vilka möjligheter samt vilka resurser arbetsledare inom Àldreomsorgen har för att implementera en god arbetsmiljö. Metoden som anvÀnts för denna kvalitativa undersökning var hermeneutisk metod, för att erfara och tolka arbetsledarnas arbetsmiljöarbete. I resultatet av undersökningen framkom att en majoritet av arbetsledarna ansÄg att de hade en god arbetsmiljö och resurserna var adekvata, men utifrÄn intervjuerna kunde det tolkas att arbetsledningen och medarbetarna arbetade mot olika mÄl.

Tidigare forskning har visat att transpersoner, speciellt unga, a?r en va?ldigt utsatt och osynliggjord grupp i va?rt samha?lle med ho?ga siffror inom statistiken fo?r sja?lvskadebeteende och sja?lvmord. Forskning om transpersoner i relation till socialt arbete i Sverige a?r begra?nsad. Va?r studies syfte var att underso?ka hur kuratorer ta?nker kring och fo?rha?ller sig till unga transpersoner, med fra?gesta?llningarna vilken kunskap kuratorerna har info?r att bemo?ta unga transpersoner, om de har styrdokument/riktlinjer fo?r att bemo?ta dem, om inte anser de att det beho?vs, samt hur kuratorerna ser pa? vilken betydelse ko?nsidentitet har fo?r ungdomar.

I den hÀr studien har vi, med hermeneutisk filosofisk forskningsansats och kvalitativ intervju som metod, undersökt hur begreppet trygghet kan tolkas och anvÀndas i relation till pedagogisk handling. Hur pedagogens syn pÄ trygghetsbegreppet kan visa sig i lÀrandesituationen mellan barn och pedagog. Intresset för begreppet trygghet vÀxte fram frÄn egna minnen frÄn vÄr första tid i skolan dÄ vi drog oss till minnes att trygghet var viktigt för att vilja lÀra. Med hermeneutiken som forskningsansats anvÀnds och problematiseras vÄr egen förförstÄelse kontinuerligt med egna reflektioner och tolkningar genom hela processen. Studien behandlar och problematiserar teoretiska perspektiv av begreppet trygghet och begreppet lÀrande.

I denna studie har vi med hjÀlp av en hermeneutisk ansats studerat upplevelsen av etnisk diskriminering samt de strategier individer med dessa upplevelser anvÀnder för att hantera denna diskriminering. Vi har utfört kvalitativa intervjuer dÀr vi intervjuat tio personer vilka sjÀlva beskriver sig ha upplevt etnisk diskriminering. VÄrt syfte Àr att öka förstÄelsen för hur förestÀllningar om "den andre" pÄverkar den individ som inkluderas i denna kategori. Vi har tagit oss an vÄrt material med hjÀlp av teorier om kategorisering och exkludering och funnit att mÀnniskor med en annan etnisk bakgrund Àn svensk upplever att etnisk diskriminering verkar exkluderande pÄ arbetsmarknaden, nÄgot som pÄverkar deras liv som helhet genom en upplevelse av att stÀndigt behöva stÄ till svars för sina rÀttigheter och lika villkor. I vÄr huvudtolkning betraktar vi denna upplevelse som en rÀttegÄng dÀr individer stÀndigt stÄr Ätalade.

Syftet i D- uppsatsen var att belysa hur de studerande upplever handledning betrÀffande hinder och möjligheter i handledningssituationen under sin psykiatriplacering. Litteraturstudier och intervjuer har legat till grund för studien. Jag hade en frÄgeguide med nÄgra grundfrÄgor, men efterstrÀvade att de studerande öppet skulle berÀtta sÄ mycket som möjligt om sina upplevelser betrÀffande hinder och möjligheter samt ge egna exempel. Resultatet redovisas genom att studerandes beskrivningar av sina upplevelser tolkas mot den bakgrund som varit utgÄngspunkt för min undersökning, som har en fenomenologisk hermeneutisk ansats. Jag presenterar de studerandes upplevelser av hinder och möjligheter i en analys i fyra steg.

Min uppsats Àr en jungiansk analys av Mevlevi-orderns dansritual. Min C-uppsats, Den dansande imaginationen, behandlade dansterapi utifrÄn den jungianska psykologins teorier och analysen av dansritualen Àr en fortsÀttning pÄ temat om dans som ett redskap i den terapeutiska processen.Syftet med min uppsats Àr att utifrÄn den jungianska psykologins teorier fÄ en fördjupad förstÄelse för den psykiska process som ritualen Äterspeglar. Min frÄgestÀllning Àr följande:Vilken psykologisk innebörd fÄr Mevlevi-orderns dansritual om jag analyserar den utifrÄn den jungianska psykologins teorier?Jag har analyserat utifrÄn arketypteorin och teorin om individuationsprocessen som innebÀr en fortgÄende psykisk vÀxt som leder fram till mötet med en gudomlig inre sjÀlskÀrna, SjÀlvet. Forskningsmetoden jag har anvÀnt mig av Àr en hermeneutisk textanalys och texten jag har analyserat Àr Friedlanders redogörelse för dansritualen.

Det finns fÄ vÄrdvetenskapliga studier av personer som lever med eller vÄrdas för olika former av förmakstakykardi. Det saknas Àven riktlinjer för sjuksköterskor hur de ska omhÀnderta patienter med förmakstakykardier i lika stor utstrÀckning som vid andra hjÀrtsjukdomar. Syftet med detta examensarbete Àr att beskriva innebörder att leva med och vÄrdas för förmakstakykardi. Studien har ett livsvÀrldsperspektiv och ett dialektiskt perspektiv pÄ processen mellan vÄrd och besvÀr. Data samlades in med kvalitativa intervjuer.

Denna uppsats syftar till att undersöka problematiseringen av vÀlfÀrdssamhÀllet och droger i dokumentÀrserien ?Modstrilogin? (1968- 79- 93) och tv-serien ?Upp till Kamp!? (2007). De teoretiska utgÄngspunkterna behandlar litteraturen kring mods, drogerna och den politiska tidsandan, av olika författare men frÀmst Kim Salomon, Ted Goldberg, Urban Nilmander & Kenneth Ahlborn samt Stefan Koch. De teoretiska utgÄngspunkterna bidrar till att finna kritik mot vÀlfÀrdssamhÀllet i filmerna och dÀrefter pÄvisas i analys, och dÄ med hjÀlp av kritisk teori och en hermeneutisk metod. Det filmiska rummet ses som ett socialt rum.

Syftet Àr att undersöka vad förskolebarns delaktighet kan innebÀra inom förskoleverksamhet samt att belysa specialpedagogens roll i arbetet för alla förskolebarns delaktighet. Inom studiens kvalitativa ram genomförs kvalitativa intervjuer av pedagoger inom förskolans verksamhet samt specialpedagoger. Intervjuerna genomförs utifrÄn en hermeneutisk spiral, för att ge ytterligare djup Ät studien och sammanfattas i resultatdelen. Att anvÀnda en kvalitativ metod med hermeneutisk ansats innebÀr en tolkning. Studiens resultat Àr tÀnkt att ses som ett bidrag till forskning kring alla barns delaktighet. Teori utgÄr frÀmst ifrÄn ett relationellt perspektiv pÄ barns delaktighet.

Syftet med denna C-uppsats var att belysa den personliga meningen och motivationsfaktorerna vilka kvinnor i vÄrden upplever har hjÀlpt dem att vidmakthÄlla sin regelbundna motion. TvÄ studier (Deci & Ryan, 1991; 2000) beskriver hur en person med en god uppbyggd inre motivation vidmakthÄller motivationen för motion sÄ lÀnge som intresset finns. Dessa studier visade ocksÄ att inre motivation ger en lÀngre varaktighet av aktiviteten Àn yttre motivation (ibid.). Tre intervjuer genomfördes dÀr data analyserades med tematisk analys kopplat till en hermeneutisk ansats. Resultaten visade motivationsfaktorer sÄsom att bli piggare, fysisk styrka samt att satsa pÄ sig sjÀlv.

Syftet med denna studie Ă€r att med kvalitativ metod undersöka hur skolfaktorer pĂ„verkar till upplevelsen av stress hos stressade kvinnliga gymnasieelever samt hur dessa elever Ă„terhĂ€mtar sig frĂ„n stressfyllda situationer. Åtta intervjuer analyserades med hermeneutisk ansats. Tolkningen av intervjuerna visar att det inte Ă€r enskilda skolfaktorer som stressar denna grupp av kvinnliga gymnasieelever, utan att det framförallt Ă€r brist i elevernas prioritering och strukturering av skolarbete som leder till stressfyllda situationer. Dessutom visar studien att denna grupp av elever sover fem ? sex timmar per natt, vilket kan vara en bidragande orsak till svĂ„righeter för eleverna att bemĂ€stra stressfyllda situationer.

Vi har gjort en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer. Vi har anvÀnt oss av en hermeneutisk ansats vid tolkning av intervjuerna. Syftet med studien har varit att förklara hur personalens stÀmpling och utövning av social kontroll pÄ ungdomar som vistats pÄ institution ökar riskerna för institutionsskada. Vi har relaterat institutionsskada till fem stycken faktorer som pÄverkar ungdomens möjligheter att bryta sig in i samhÀllet. Vid analys av vÄr empiri har vi anvÀnt oss av tre olika teorier.

Titel: Kriskommunikation och Maktrelationer. En retorisk analys och kritisk diskursanalys av pressmeddelanden Författare: Alexander Frost Utgivningsdatum: 2012-08-29 Handledare: Michael Krona, Fredrik Edin Examinator: Bo Reimer Utbildning: Medie- och Kommunikationsvetenskap Typ av dokument: C- uppsats SprÄk: Svenska Syfte: Att utifrÄn fyra olika företags kriskommunikation i form av pressmeddelanden analysera sprÄkliga mönster och strategier sedda ur ett maktperspektiv. Teori: Diskurs och makt, Strategisk kommunikation, Hermeneutik Metod: Kritisk diskursanalys, Retorisk analys Nyckelord: Kriskommunikation, Pressmeddelande, Diskursanalys, Retorisk analys, Strategisk kommunikation, PR.