Syftet med studien Àr att fÄ kunskap om hur bankernas rekryteringsprocess ser ut och om den Àr anpassad efter de förhÄllanden som rÄder i dag.Inför studien har vi antagit en hermeneutisk verklighetssyn. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning med en abduktiv forskningsansats. Empirin har samlats in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Vi har fokuserat pÄ teorier rörande behov, gruppdynamik, traditionella bedömningsmetoder samt olika tester.Intervjuer med sju respondenter har genomförts, varav fyra arbetar inom HR-funktioner, tvÄ Àr avdelningschefer och en facklig representant.En viss anpassning efter rÄdande förhÄllanden finns hos bankerna i form av ökade krav pÄ individerna som söker. Annars ser bankernas rekryteringsprocesser ut som de i princip alltid gjort, vilket betyder att de anvÀnder sig av traditionella bedömningsmetoder samt kompletterande tester..

Den hÀr uppsatsen innehÄller en undersökning av skillnader mellan tidningarna Bulletinen och Allt om Mat som Àr inriktad pÄ hur texter ur tidningarna ger upphov till ideologiska effekter och skapar modellÀsare. Den analysmetod som tillÀmpas Àr en ideologikritisk analys. Efter genomförd analys kan undersökningen konstatera att de bÄda tidningarna ger upphov till ideologier som i relation till konsumtionskulturen skiljer dem Ät. Samtidigt framtrÀder ett flertal likheter mellan de bÄda texternas sprÄkliga verkan som kan kopplas till intertextualitet och gemensamma diskurser..

Studiens syfte Àr att studera inkludering för dyslektiker genom kvalitativa intervjuer samt attitydformulÀr. Studien Àr avgrÀnsad till att undersöka tre aktörers strÀvan efter inkludering och ansvarstagande i inkluderingsprocessen ? lÀrarens, specialpedagogens och rektorns. Genom att studera skillnaden mellan integrering och inkludering och de riktlinjer, sÄ som skollag och lÀroplan, som skolan har undersöker jag utifall lÀrare, specialpedagoger och rektorer har en strÀvan efter inkludering av dyslektiker i undervisningen, dvs. att sÀrskilt stöd skall erhÄllas i klassrummet och inte sÀrskiljt.

I den hÀr undersökningen analyseras texter skrivna av elever i olika skolÄr. Skillnader i texterna jÀmförs pÄ helhets-, menings-, ord- och teckennivÄ, mellan de olika skolÄren. Tjugo texter, tio frÄn skolÄr 3 och tio frÄn skolÄr 5, analyseras funktionellt och strukturellt. Elevurvalet har jÀmn könsfördelning och hÀlften har ett annat modersmÄl Àn svenska. Resultatet visar att skillnaderna mellan skolÄren Àr smÄ och frÀmst pÄ menings- och ordnivÄ.

SAMMANFATTNING Syftet med denna undersökning var att försöka hitta de eventuella positiva effekter som kunde tÀnkas uppstÄ vid genomförande av arbetsplatsförlagd utbildning internationellt (utlands APU) för att i en förlÀngning kunna anvÀnda det som ett pedagogiskt hjÀlpmedel för de elever som studerar pÄ Allhamra gymnasieskolas industriprogram. Materialet till undersökningen grundar sig pÄ rapporter frÄn Utbildningsdepartementet och intervjuer frÄn elever pÄ Allhamra gymnasieskolas industriprogram. Metoden som valdes var kvalitativa intervjuer med halvstrukturerad intervjuform och ett fenomenografisk beskrivande perspektiv anvÀndes vid Ätergivande av informanternas svar dÀr en hermeneutisk tolkning av intervjuerna gjordes. Det slutliga deltagarantalet uppgick till Ätta personer. Resultatredovisningen och resultatsammanfattningen visar att informanter som har genomfört utlands APU har fÄtt yrkesmÀssig utveckling dÀrmed nya kunskaper, de har Àven förbÀttrat sina sprÄkkunskaper och fÄtt ett stÀrkt sjÀlvförtroende Det framkom Àven idéer hur studiemotivationen kan förbÀttras..

Sammanfattning/abstract Linda Gustavsson (2015). Pedagogisk utredning som arbetsredskap. En innehÄllsanalys med hermeneutisk ansats. Pedagogical investigation as a working tool. An hermeneutic analysis. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola Bakgrund Det saknas forskning om pedagogiska utredningar och om i vilken utstrÀckning utredningen kan vara ett anvÀndbart redskap för pedagoger.

Den hÀr studien undersöker hur förutsÀttningar för lÀrande förÀndras genom digital humanities.UtgÄngspunkt för lÀrande hÀmtas ur designteoretiskt multimodalt perspektiv. TeoretiskutgÄngspunkt för att uppnÄ förstÄelse inom digital humanities Àr hermeneutisk teori. Studien hargenomförts med den öppna metoden litteraturanalys och analyserar antologin DigitalHumanities Pedagogy: Principles, Practices, Politics. Studien belyser digital humanities utifrÄnolika kunskapsskapande aktiviteter inom lÀrande och hur lÀrande kan frÀmjas genom digitalaverktyg och inlÀrningsmiljöer. Studien belyser exempel pÄ hur digital humanities stÀller nyakrav pÄ undervisning och den lÀrande samt att digitala öppna universitet med fri tillgÄng tillmaterial och undervisning, förÀndrar förutsÀttningarna för institutioner..

Arbetet handlar om analys av staden och behandlar frÄgan om hur man kan analysera staden pÄ ett sÄ heltÀckande sÀtt som möjligt. Jag har anvÀnt tvÄ olika analysmetoder: Realistisk stadsanalys och Finding lost space. Dessa tvÄ bestÄr i sin tur av flera mindre delar dÀr olika infallsvinklar ges spelrum. Analysen ska leda fram till ett konkret planförslag, och arbetet behandlar dÀrför hela analys- och designprocessen. Arbetet har organiserats utifrÄn en arbetsmetod med fyra steg: Historiska studier; Analys av stadens nuvarande rumsliga sammanhang; Syntes samt Planförslag.

Abstrakt: Studiens syfte var att tillför mer kunskap kring vilka förutsÀttningar timanstÀllda inom vÄrden upplever finns för att utveckla yrkeskompetens. FrÄgestÀllning i studien var: hur upplever timvikarier sina förutsÀttningar att utveckla yrkeskompetens? Den datainsamlingsmetoden som anvÀndes för att svara pÄ syftet och frÄgestÀllningen bestod av narrativa dagböcker som kompletterades med intervjuer. Ansatsen var hermeneutisk, dÄ det Àr timvikariernas egna upplevelser kring de förutsÀttningar som Àr fokus. Resultatet visade att det fanns olika förutsÀttningar till utvecklandet av yrkeskompetens och att mÄnga av dessa relaterades till det sociala stödet som var en av förutsÀttningarna.

SAMMANFATTNING Syftet med denna undersökning var att försöka hitta de eventuella positiva effekter som kunde tÀnkas uppstÄ vid genomförande av arbetsplatsförlagd utbildning internationellt (utlands APU) för att i en förlÀngning kunna anvÀnda det som ett pedagogiskt hjÀlpmedel för de elever som studerar pÄ Allhamra gymnasieskolas industriprogram. Materialet till undersökningen grundar sig pÄ rapporter frÄn Utbildningsdepartementet och intervjuer frÄn elever pÄ Allhamra gymnasieskolas industriprogram. Metoden som valdes var kvalitativa intervjuer med halvstrukturerad intervjuform och ett fenomenografisk beskrivande perspektiv anvÀndes vid Ätergivande av informanternas svar dÀr en hermeneutisk tolkning av intervjuerna gjordes. Det slutliga deltagarantalet uppgick till Ätta personer. Resultatredovisningen och resultatsammanfattningen visar att informanter som har genomfört utlands APU har fÄtt yrkesmÀssig utveckling dÀrmed nya kunskaper, de har Àven förbÀttrat sina sprÄkkunskaper och fÄtt ett stÀrkt sjÀlvförtroende Det framkom Àven idéer hur studiemotivationen kan förbÀttras..

Syftet med denna uppsats Àr att försöka klarlÀgga rÀttslÀget kring vissa rÀnterÀttsliga problem. ProblemstÀllningen har sÄledes frÀmst kommit att handla om RÀntelagen, en dispositiv lag som reglerar bÄde tidpunkten för och omfÄnget pÄ dröjsmÄlsrÀntan som skall utgÄ i olika situationer. Av de tillgÀngliga rÀttskÀllorna var rÀttspraxis den mest viktiga .I uppsatsen kunde med hjÀlp analys av ett sÄdant bla vissa avsteg frÄn RÀntelagens § om avkastningsrÀnta anas. § 4 st. 2 fanns ocksÄ inte tillÀmplig i fallet av oklara proprieborgensförhÄllanden.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ett HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn i GÀvleborgs lÀn arbetar för att frÀmja ensamkommande flyktingbarns integration. Fokus i studien lÄg pÄ metoder och strategier samt svÄrigheter som verksamhetens företrÀdare upplever i sitt arbete. Metoden som anvÀndes var kvalitativ intervju och under arbetet hade författarna en hermeneutisk infallsvinkel och materialet analyserades utifrÄn systemteori. Resultatet visar metoder och strategier som berör trygghetsskapande, samhÀllsorientering och nÀtverksskapande. SvÄrigheterna berör till stor del balansen som de ensamkommande flyktingbarnen mÄste hitta mellan de erfarenheter de bÀr med sig och den situation de befinner sig i idag.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur utvalda elever uppfattar sitt digitala kunnande och hur eleverna uppfattar skolans roll i sammanhanget. Studien utgÄr ifrÄn en hermeneutisk vetenskapssyn, vilket innebÀr att det inte finns nÄgot rÀtt eller fel.  För att undersöka det hÀr genomförs det först en enkÀtundersökning, för att fÄ statiskt mÀtbart material. DÀr efter en sker en djupintervju med ett antal elever för att fÄ mer förklarande svar. Undersökning genomförs i en Ärskurs 2 klass pÄ ett Teknikprogram i södra Sverige. EnkÀtundersökningen omfattar 41 elever och djupintervjuerna omfattar 8 st.

För bestÀmning av slÀnters stabilitet tillÀmpas traditionellt klassisk analys dÀr sÀkerhetsfaktorn F berÀknas. Underskattning av jordmaterials hÄllfasthetsparametrar gör att denna berÀkningsmodell kan leda till resultat pÄ den sÄ kallade sÀkra sidan, det vill sÀga att det efterstrÀvas en sÀkerhetsmarginal mot brott. Detta kan i sin tur exempelvis leda till att eventuella förstÀrkningsÄtgÀrder blir onödigt kostsamma. Ett alternativ till det klassiska förfarandet Àr probabilistisk eller sannolikhetsbaserad analys dÀr istÀllet sannolikheten för brott berÀknas. Detta avser sannolikheten att sÀkerhetsfaktorn Àr lÀgre Àn ett visst kritiskt vÀrde.

Denna kvalitativa studie med hermeneutisk ansats har som syfte att ÄskÄdliggöra och konkretisera begreppet estetiska lÀrprocesser, sett genom drama som metod i Àmnesundervisning. ForskningsfrÄgorna Àr Hur kan estetiska lÀrprocesser förstÄs genom drama som metod i Àmnesundervisningen? och Vad krÀvs av drama för att estetiska lÀrprocesser ska uppstÄ? Deltagande observationer samt tvÄ intervjuer har genomförts för att undersöka ett projekt dÀr drama anvÀnts sommetod för tema Rymden i Ärskurs tvÄ. Mot en bakgrund av sociokulturell teori om lÀrande samt Lindströms modell för estetiskt lÀrande görs tolkningen att estetiska lÀrprocesser kan uppstÄ i drama som metod i Àmnesundervisning nÀr extra stor vikt lÀggs vid de tre delarna reception, produktion och reflektion samt nÀr en fiktiv situation skapas tillsammans med deltagarna, genom t.ex. lek, berÀttande och kÀnslor, sÄ att en upplevelse av estetisk fördubbling blir möjlig..