Den hÀr magisteruppsatsen söker att besvara forskningsfrÄgan kring hur den didaktiska strategin livslÄngt lÀrande legitimerats som didaktisk strategi i den globala kontexten. Detta sker genom en hermeneutisk lÀsning och analys av centrala texter inom forskningsomrÄdet och genom att tolka resultatet genom Berger och Luckmanns? socialkonstruktionistiska teori för legitimering. Resultatet tycks peka pÄ att centrala aktörers definition, tolkning och anvÀndning av begreppet globalisering samt anvÀndandet av ett sprÄk prÀglat av en underliggande politisk ideologi formar vad som liknas vid ett symboliskt universa. Detta har i sin tur skapat förutsÀttningarna för en introduktion och legitimering av den explicita teorin livslÄngt lÀrande som en typ av didaktisk strategi.

Syftet med denna uppsats Àr att utröna vilka följder huvudförslaget och alternativförslaget fÄr för företagare och myndigheter och ifall förslagen löser den problematik som gÀllande avdragsrÀtt kan sÀgas ge upphov till..

Underso?kningen har syftat till att beskriva en la?rares syn pa? hur hon go?r na?r hon arbetar med att skapa, bevara och fo?rdjupa den professionella relationen till sin elev i individuell instrumentalundervisning. Fo?r att na? syftet har jag intervjuat tva? instrumentalla?rare pa? en kulturskola. De teoretiska begreppen och verktygen fo?r arbetet med relationen, fann jag i det terapeutiska och psykologiska fa?ltet.

Detta arbete handlar om hur sex fritidspedagoger vÀljer att tillrÀttavisa elever utifrÄn vardagliga situationer i verksamheten samt deras uppfattningar omkring fenomenet tillrÀttavisningar i situationer som krÀver detta. Intervjuerna Àr kvalitativa och tolkande i hermeneutisk anda. Resultat och slutsatser visar att de sex pedagogerna som jag intervjuat skiftar mellan att vara automatiskt tÀnkande och kontrollerat tÀnkande i sina tillrÀttavisningar, samt att pedagogerna synliggjorde att barn i mycket högre grad anvÀnder sig av ett automatiskt tÀnkande Àn vad de vuxna gör. Resultaten kopplas till socialpsykologiska och kommunikativa teorier..

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur specialpedagoger i en kommuns F-6 verksamhet beskriver det förbyggande arbetet för en inkluderande lÀrandemiljö. Fokus i studien har varit specialpedagogernas roll och arbetsuppgifter och hur deras beskrivningar av ett förebyggande arbete kan bidra till en inkluderande lÀrandemiljö. Teori: Studien har tagit sin utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet dÀr elever utvecklas i samspel med andra och blir delaktiga i kunskaper och fÀrdigheter. Det handlar om att skapa framgÄngsrika lÀrandemiljöer som prÀglas av interaktion och samspel emellan elever, lÀrare- elev, samt mellan lÀrarna. Ett av de viktigaste utvecklingsomrÄdena Àr att göra eleverna delaktiga i deras lÀrandeprocess.Metod: Studien Àr kvalitativ och vi har valt att anvÀnda oss av vinjettmetoden för att samla in vÄr empiri.

Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för hur personer med synliga fysiska funktionsnedsÀttningar upplever den psykosociala tillgÀngligheten i samhÀllet och hur en eventuell brist av denna tillgÀnglighet pÄverkar dem kÀnslomÀssigt. Studien anvÀnder sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Studien Àr ocksÄ inspirerad av en hermeneutisk ansatsmetod dÄ syftet Àr att tolka informanternas upplevelse av till exempel bemötande frÄn mÀnniskor i samhÀllet. Fem informanter i Äldrarna 47-74 Är deltog i studien och alla personerna hade sjÀlv olika former av synliga rörelsehinder, tre informanter Àr kvinnor och tvÄ Àr mÀn. Studiens resultat visade pÄ att dess informanter upplevde den psykosociala tillgÀngligheten, gÀllande exempelvis bemötandet och attityder, olika.

Studien har som syfte att analysera LVM:s legitimering, syfte och rÀttssubjekt. Detta görs genom att se till lagens kontext, hur den har vÀxt fram och vilka legitimeringsgrunder och motiv den vilar pÄ för att sedan genom en analys av lagens förarbeten se hur detta Äterspeglas i LVM:s omhÀndertaganderekvisit. Genom en analys av den diskurs som finns i rÀttskÀllorna framtrÀder inte bara gÀllande rÀtt utan ocksÄ de förestÀllningar och argument som rekvisitens utformning vilar pÄ och som Àr av stor vikt för den enskildes rÀttssÀkerhet..

Den hÀr religionsvetenskapliga uppsatsen Àr metodologiskt en idéhistorisk analys. Jag söker svara pÄ om och i sÄ fall hur termen jahiliyya fyllts med innehÄll genom historien, och framför allt hur jahiliyya anvÀnds i en inom-muslimsk debatt idag och varför.  Jag har anvÀnt mig av religionssociologiska teorier om religion och identitet i syfte att söka svara pÄ min frÄgestÀllning. I arbetet har jag kommit fram till hur man med hjÀlp av det religiösa sprÄket genom in ? och utgrupper och med en dualistisk vÀrldsbild fyllt termen jahiliyya med innehÄll i syfte att skapa ett vi och dem tÀnkande..

Denna socialpsykologiska studie har som syfte att med en kvalitativ metod nĂ„ en ökad förstĂ„else för vilken betydelse samvaron och relationerna pĂ„ TrĂ€ffpunkten/Öppen Bas har för besökarnas sociala liv och vĂ€lmĂ„ende. DĂ„ med uppmĂ€rksamheten riktad sĂ€rskilt mot begrepp som isolering, gemenskap och empowerment. Vi har med en hermeneutisk ansats och genom nio semistrukturerade intervjuer med brukare samt en personal inhĂ€mtat vĂ„rt empiriska material. För att besvara vĂ„r frĂ„gestĂ€llning har vi analyserat det empiriska materialet med hjĂ€lp av J. Asplunds teori om social responsivitet och konkret- och abstrakt socialitet, T.

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur specialpedagoger i en kommuns F-6 verksamhet beskriver det förbyggande arbetet för en inkluderande lÀrandemiljö. Fokus i studien har varit specialpedagogernas roll och arbetsuppgifter och hur deras beskrivningar av ett förebyggande arbete kan bidra till en inkluderande lÀrandemiljö. Teori: Studien har tagit sin utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet dÀr elever utvecklas i samspel med andra och blir delaktiga i kunskaper och fÀrdigheter. Det handlar om att skapa framgÄngsrika lÀrandemiljöer som prÀglas av interaktion och samspel emellan elever, lÀrare- elev, samt mellan lÀrarna. Ett av de viktigaste utvecklingsomrÄdena Àr att göra eleverna delaktiga i deras lÀrandeprocess.Metod: Studien Àr kvalitativ och vi har valt att anvÀnda oss av vinjettmetoden för att samla in vÄr empiri.

Syftet med arbetet var att undersöka pedagogernas instÀllning till lek i skolans lÀgre Ärskurser. Vidare att belysa lekens betydelse för den kognitiva utveckling och hur pedagogerna anvÀnder leken i sitt dagliga arbete. Metodern Àr en kvalitativ, halvstrukturerad forskningsintervju med hermeneutisk inriktning och bygger pÄ intervjuer med sex pedagoger. Jag redovisar intervjuerna i fyra olika teman, som kom fram under analysen av intervjuerna. Sammanfattningsvis pekar resultaten av min undersökning pÄ att samtliga pedagoger Àr positit instÀllda till att lek och kopplar leken till den kognitiva utvecklingen..

Studiens syfte ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskolan bed?mer sina kunskaper f?r att uppt?cka barn med DLD/spr?kst?rning (Developmental language disorder) samt vilka hinder och m?jligheter det finns f?r att kartl?gga och dokumentera barns spr?kutveckling p? f?rskolan. Det finns fortsatt bristande kunskaper i skolan och f?rskolan betr?ffande att uppt?cka, utforma och ge det st?d som barn med DLD/spr?kst?rning ?r i behov av. Det ?r viktigt att tidigt uppt?cka och arbeta med diagnosen f?r att kunna motverka f?ljderna s?som socialt utanf?rskap, psykisk oh?lsa, l?gre utbildning och brottslighet.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur socialutredare upplever att lÀrande sker i mötet med unga flickor som utsÀtts för hedersrelaterat vÄld. Uppsatsen har en hermeneutisk ansats. Datamaterialet samlades in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att socialutredarna upplever att förutsÀttningarna för att lÀrande ska ske i mötet med klienterna Àr mycket goda. Resultatet av studien visar exempelvis att intresse, delaktighet och engagemang Àr nÄgra faktorer som bidrar till hur socialutredarna upplever att lÀrande sker i mötet..

En analys av mamma/papparoll i tidningen Vi FörÀldrar.Hur sÄg mamma/papparollen ut 1986 och 2006 och har det skett förÀndringar sen dess..

Idag spenderar ungdomar en stor del av sin fritid pÄ den ?nya? scenen internet. Uppsatsens syfte Àr att undersöka internet som möjlig arena för socialt ungdomsarbete. UtifrÄn ungdomars perspektiv belyses faktorer som Àr möjliggörande respektive hindrande för ett sÄdant arbete. FrÄgestÀllningar:? Vilken betydelse har internet för ungdomars dagliga interaktion?? Hur ser behovet ut av socialt ungdomsarbete pÄ internet?? Hur kan en relation till en socialarbetare skapas och fungera pÄ internet?Tre fokusgruppsintervjuer har genomförts via MSN Messenger, dÀr sammanlagt 12 ungdomar besvarade och diskuterade de aktuella frÄgorna.