AbstraktExaminationsnivå: Examensarbete, 15 högskolepoäng, inom lärarprogrammet Högskolan i GävleTitel: Barns mångkulturella formningar genom barnlitteraturen: Utifrån kvalitativ textanalys utförda på ett urval av Astrid Lindgrens verkFörfattare: Edlund, Nadja                                                                                                         Termin och år: Ht 2008                                                                                                           Institution: Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Handledare: Daniel Pettersson                                                                                    Nyckelord: Mångkultur, litteratur perspektiv, barns formning, Astrid Lindgren Syftet med uppsatsen är undersöka vilka värderingar som ingår i benämningen mångkultursamt hur barns mångkulturella uppfattningar formas genom barnlitteratur representerad avutvalda verk författade av Astrid Lindgren.. Frågeställningen i denna C-uppsats lyder:Vilka mångkulturella uppfattningar formas barn av genom barnlitteraturen?Metod som använts för att ta reda på frågeställningen är kvalitativ textanalys. Genom dennametod kom det relevanta fram som behövdes för att sammanställa ett urval av mångkulturellauppfattningar och tänkanden de olika figurerna i Astrid Lindgrens böcker förmedlar i texten.Det faktum att pedagoger och föräldrar läser det som andra läst för dem när de själva var barnkan ha en påverkan i varför böckerna följer med i dagens samhälle.Uppsatsen belyser mångkulturens innehåll i de utvalda verk av Astrid Lindgren som valts ochhur barns uppfattningar och formning ser ut utifrån det litterära perspektivet.

Det här arbetet behandlar skola och lärande i glesbygd och tätort. Syftet är att visa på likheter och skillnader mellan skolor i glesbygd och stad. Vilka skillnader i arbetssätt som finns och hur lärarna uppfattar sin lärarroll på grund av arbetsplatsens geografiska placering. Vidare belyses skillnader och likheter vad gäller byggnader och lokaler. Arbetet bygger på intervjuer med verksamma lärare, både i glesbygd och i tätort.

Prevalensen för kronisk smärta ökar med stigande ålder. För äldre som ofta har flera samtidigt förekommande sjukdomar kan smärttillståndet bli det som begränsar den dagliga livsföringen och aktivitetsnivån. Syftet med denna studie var att undersöka hur kronisk smärta påverkar livskvalitén för äldre, granska effekten av olika behandlingsmetoder, samt hur äldre hanterar kronisk muskoloskelettal smärta. Studien är en litteraturstudie och litteratursökningen gjordes i databaserna Academic Search, Amed, Pubmed, Cinahl samt PsychINFO. Granskningen av 21 artiklar ingår i litteraturstudien.

Detta är en kandidatuppsats inom företagsekonomi med inriktning marknadsföring vid Handels- och IT-Högskolan i Borås. Denna studie är inriktad på hur internationella investerare inom kulturella och kreativa näringar attraheras till en stad. Kulturella och kreativa näringar skiljer sig från hur internationella investerare traditionellt attraheras till en stad. Vi har upptäckt ett glapp i litteraturen, att det inte finns modeller som är inriktade på att attrahera internationella investerare till kulturella och kreativa näringar. I studien används Stockholm Business Region Development som ett fall och studien utgår från deras arbetssätt med att attrahera investerare till staden.

Inom hälso- och sjukvårdsområdet såväl som inom många andra yrkesområden förs idag en diskussion om säkerhet och hur denna kan upprätthållas. Anestesisjukvården är inget undantag. Den största delen av debatten ligger på en lednings eller chefsnivå, där man pratar om hela system som måste omarbetas för att finna en säkrare miljö för patienter och yrkesverksamma. Syftet med denna studie var att belysa och beskriva de metoder som de kliniskt verksamma inom anestesisjukvården kan använda sig av för att ge en så säker vård som möjligt till patienten i samband med anestesi. Metoden var en litteraturstudie som bygger på tio vetenskapliga artiklar.

I Sverige är kommunerna ansvariga för planeringen genom det kommunala planmonopolet. I och med att människor blir allt mer rörliga suddas gränserna också ut allt mer. Kommunerna tvingas ändra sina rutiner och se på exempel, för att lära sig hur planeringen över gränser går till. Flera faktorer och aktörer på lokal, regional, och nationell nivå påverkar hur den regionala planeringen ser ut.I landskapssammanhang är det en nödvändighet att planera över gränser, och efterfrågan av planeringsstrategier över gränser väcker behovet av större regioner, där gemensamma strategier kan ange ramarna.Genom studier av litteratur som tar upp exempel på regionalplanering i olika skalor och definitioner av aktörer och begrepp, ges i den här uppsatsen en bild avhur regional planering fungerar idag. Litteraturen är hämtad från EU?parlament, Sveriges Regering och Riksdag samt både statliga verk och andra organisationer som beskriver sina och andras roller inom planering som försiggår över gränserna..

I Sverige är kommunerna ansvariga för planeringen genom det kommunala planmonopolet. I och med att människor blir allt mer rörliga suddas gränserna också ut allt mer. Kommunerna tvingas ändra sina rutiner och se på exempel, för att lära sig hur planeringen över gränser går till. Flera faktorer och aktörer på lokal, regional, och nationell nivå påverkar hur den regionala planeringen ser ut.I landskapssammanhang är det en nödvändighet att planera över gränser, och efterfrågan av planeringsstrategier över gränser väcker behovet av större regioner, där gemensamma strategier kan ange ramarna.Genom studier av litteratur som tar upp exempel på regionalplanering i olika skalor och definitioner av aktörer och begrepp, ges i den här uppsatsen en bild avhur regional planering fungerar idag. Litteraturen är hämtad från EU?parlament, Sveriges Regering och Riksdag samt både statliga verk och andra organisationer som beskriver sina och andras roller inom planering som försiggår över gränserna..

En intervjustudie har gjorts om vad pedagoger har för kunskaper om barn med ADHD och om de vet hur de ska gå tillväga för att underlätta undervisningen för dessa barn.Vi har inriktat oss på barn i åldrarna sju till tolv år för att diagnoser oftast inte ställs förrän barnen uppnått skolålder. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer som har ägt rum med tio stycken pedagoger med olika inriktningar fritidspedagoger, specialpedagoger och lärare. Uppsatsens syfte är att undersöka vad det finns för kunskaper hos pedagoger i skolan om hur de ska arbeta med barn som har ADHD.Litteraturdelen handlar om allt från definition av ADHD till samspel mellan skola, hem och arbetsmetoder. Litteraturen har en viktig roll eftersom den har vetenskaplig fakta kring studien. Tillsammans med resultatet som utgår från frågeställningarna: Hur är kunskapen hos pedagoger om hur de kan underlätta skolmiljön för barn med ADHD? Hur väljer pedagogerna att underlätta skolmiljön för barn med ADHD?- I klassrumsmiljön- Genom föräldrakontakt- I kamratkontakt har resultatet fått fram att pedagogerna har olika erfarenheter av att arbeta med barn som har ADHD i skolan.

Studiens syfte är att undersöka vilken uppfattning pedagoger som undervisar inomgrundskolans senare års samhällsorienterande ämnen har kring begreppetämnesintegration, samt på vilket sätt och i vilken omfattning ämnesintegreradundervisning kan ske.Metoden för denna kvalitativa undersökning är semistrukturerade samtalsintervjuer; ivilka informanterna fick beskriva sin syn på begreppet ämnesintegration samt förmedlai vilken omfattning, samt hur, de arbetar. Detta ställdes mot den teori som presenteras idenna studie; litteratur med beröringspunkten ämnesintegration, samt de läroplaner ochkursplaner för samhällsorienterade ämnena där ämnesintegration finns som ett begrepp.Det framgår i litteraturen att ämnesintegrationen är grundläggande för elevernasförståelse och står inte i motpol till ämnesbunden undervisning. Pedagogerna är positivtinställda till att arbeta ämnesintegrerat och gör det gärna; men är ämnesintegration detsom verkligen sker?Resultatet visar på ett begrepp med ett flertal definitioner, där det finns ett flertal olikauppfattningar om hur, när och i vilken omfattning det passar att arbeta på detta sätt..

Denna uppsats syftar till att, ur ett lärandeperspektiv, analysera NPM-litteraturens syn på lärande och organisation. Uppsatsen är en kvalitativ litteraturstudie som ställer lärandeperspektivet i relation till NPM-diskursen. Vi kom fram till att NPM-litteraturens centrala områden, i termer av decentralisering och mål- och resultatstyrning, innehåller goda förutsättningar för lärande. Dessa förutsättningar framställs implicit och behandlas inte uttryckligen. Komplexiteten i NPM-reformerna har inneburit svårigheter att implementera de nya idéerna i organisationerna.

SammanfattningDenna uppsats har som syfte att undersöka om och hur lärare bedriver utomhuspedagogik i Sydafrika samt hur lärarna definierar begreppen natur och miljö. Undersökningen skedde på en skola i en svart kåkstad i Östra Kapprovinsen i Sydafrika, genom intervjuer med tre lärare i årskurs 4. Respondenterna fick bland annat frågan om vad utomhuspedagogik är och gav i första hand svaren lek och sport. Deras avsikt med utomhuspedagogik var i första hand att aktivera eleverna under fritiden.I litteraturen är begreppet definierat bland annat som en didaktisk metod som handlar om att inte bara läsa fakta utan att genom sinnen och görande få kunskap genom praktiska övningar i utomhusmiljön. Både litteratur och respondenterna tog upp att utomhuspedagogiken är ett sätt att få tillfälle till rörelse och alternativ metod för att ta in kunskap.

Syftet med studien var att undersöka uppfattningar om sambandet mellan läs- och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter bland verksamma lärare och sedan relatera detta till aktuell forskning. Jag har studerat litteratur och genomfört tre intervjuer för att undersöka detta fenomen. Intervjuerna har genomförts med specialpedagoger/speciallärare som alla har arbetat som klasslärare och efter det minst fem år som specialpedagog/speciallärare. Resultatet av intervjuerna är efter sammanställning jämförda mot tidigare forkning inom området. Jag har kommit fram till att lärares uppfattningar och forskning inom området till viss del överensstämmer.

Denna studie har som syfte att undersöka olika lärares ledarstilar, deras syn på ledarskap och framgångsrikt ledarskap. Studien gjordes på ett kvalitativt sätt med hjälp av semistrukturerade intervjuer och observationer av fyra högstadielärare. Resultaten visade att de flesta lärarna använde en situationsanpassad ledarstil. Lärarna ändrade sin ledarstil beroende på vilken elevgrupp som undervisades. Det som även kunde konstateras var att ledarstilen var beroende av den uppgift som eleverna utförde och i vilken utsträckning som läraren ansåg sig känna elevgruppen.

Detta examensarbete handlar om högläsning och högläsning som ett pedagogiskt verktygi skolan. Syftet med arbetet är att se om och hur högläsning används i skolan och hureleverna påverkas av högläsning. Jag har använt mig utav kvalitativa intervjuer när jagundersökt hur fyra pedagoger ser på högläsningen. Intervjuerna har genomförts på enskola i en mellanstor stad i Sverige. Jag har analyserat och studerat relevant litteratur ochforskning om ämnet och resultatet visar hur pedagogernas uppfattning förhåller sig tilllitteraturen och tidigare forskning.

 Denna uppsats undersöker vilket kulturell roll tatueringarna har haft historiskt genom en litteraturstudie. Tatueringskonsten har praktiserats av människor världen över i tusentals år och man har funnit bevis på att man använde sig av tatueringar i antika Grekland och Romarriket. Många kulturer har av olika anledningar använt sig av tatueringar och gett tatuering en stor social och kulturell mening. Tatueringar har använts för att markera brottslingar, slavar och andra stigmatiserade grupper men har också varit en statussymbol och en identitetsmarkör. Kan man se likheter i hur tatueringar blivit framställda i litteraturen trots skillnader i både tid och rum hos de som utövat tatueringskonsten? Uppsatsen undersöker även hur tatueringar framställs inom populärkulturen idag genom att analysera två realitytv-serier; Miami Ink och LA Ink.