Anledningen till uppsatsen kan beskrivas genom den pågående utvecklingen inom den kommersiella marknaden. Mikrofoner som kostar flera tusen kronor har i dag fått konkurrenter hos återförsäljare som kan köpas för nästan en tiondel av priset och håller, enligt tillverkare, en lika hög ljudkvalité. För att ta reda på detta fick ett antal vana lyssnare genomföra ett Lyssningstest där billiga mikrofoner jämförs mot dyrare ur ljudsynpunkt, utan att deltagarna vet vilka mikrofoner det handlar om. Efter genomförandet av Lyssningstest och analys av svaren visade det sig att ingen signifikant skillnad fanns mellan mikrofonerna. Detta kan exempelvis bero på, mikrofonval, val av stimuli, lågt antal testpersoner, frågeformulering i Lyssningstestet.

Denna underso?kning so?ker ett svar pa? hur den relativt vana lyssnarens bedo?mning av ljudkvalitet pa?verkas av ett sa? kallat o?ppet test, da?r det som bedo?ms a?r ka?nd fo?r lyssnaren, ja?mfo?rt med ett blindtest, da?r detta objekt a?r oka?nt. Fra?gan appliceras pa? kvalitetsbedo?mningen av digitala kodningstekniker, d.v.s. hur lyssnaren pa?verkas av att valet av kodningsteknik som avlyssnas a?r ka?nd eller inte.

Undersökningens avsikt är att undersöka om det finns skillnader mellan olika mikrofonplaceringar, där trummor är ljudkällan. Syftet var att ha tre olika metoder av surroundinspelning där mikrofonerna placerades framför trumsetet, runt trumsetet och en nära placering av mikrofonerna. Undersökningen genomfördes med ett Lyssningstest för att kunna dra slutsatser om det finns skillnader i de utvalda mikrofonplaceringarna. Fyra attribut ingick i Lyssningstestet där de senare analyserades och en statistisk metod användes för att kunna upptäcka om det finns en skillnad. Undersökningen visade intressanta skillnader mellan de utvalda mikrofonplaceringarna..

Ljud påverkar oss vid valet av produkt mer eller mindre medvetet och är en indikator på en produkts kvalitet. Vikten av god ljudkvalitet hos företagets produkter är alltså en faktor att konkurrera med. För att veta om att man är på rätt väg vid produktutveckling är därför Lyssningstest ett sätt att försäkra sig om att man uppnått konsumenternas förväntningar angående ljudkvaliteten hos sin produkt. I detta arbete beskrivs de akustiska faktorer som påverkar ljudets autenticitet vid återgivningen vid de olika återgivningsmetoder som går att använda sig av vid Lyssningstest. Beroende på om hörlurar eller högtalare används ställs olika krav på akustiken i rummet.

Detta examensarbete är en förstudie där väl lyssningsanpassade rum har undersökts både objektivt och subjektivt med syftet att kunna identifiera och tolka allmänna akustiska fenomen som uppstår, och upplevs, samt upplysa läsaren om dessa. Rapporten behandlar ljudfysik så som akustik och våglära, ljudteknikerns roll, psykoakustik, kontrollrum och teknisk utrustning. De mätningar och Lyssningstest som utförts har alla utgått ifrån den tänka lyssningspositionen som sedan ställts mot specifika krav och rekommendationer från AMS (Audio Measurement Standards) och EBU (European Brodcasting Union). Lyssningstesten har gjorts efter EBU-standard. Även intervjustudier har genomförts med erfarna ljudtekniker.

Examensarbetet undersöker hur mastering påverkar den subjektiva musikuppfattningen. Detta har undersökts med hjälp av ett Lyssningstest där testdeltagare i två grupper, ?vana lyssnare? och ?ovana lyssnare?, lyssnat till tre versioner av tre olika produktioner i olika genrer. De tre versionerna är en professionell, en semiprofessionell samt en omastradversion. Testdeltagarna har sedan fått betygsätta produktionen ur ett rent ljudkvalitetsmässigt perspektiv samt motivera varför de betygsatt som de gjort.Resultatet tyder på att musikuppfattningen påverkas beroende på om produktionen är mastrad eller ej för såväl ?vana lyssnare? som ?ovana lyssnare?.

Inom (traditionell) radio finns tre olika typer av informationsbärare/kanaler nämligen tal, ljud och musik. Syftet med vårt arbete är att ta reda på vilken typ av information som bäst lämpar sig för kanalen tal respektive ljud. Detta har vi gjort genom att mäta informationsförlusten under ett Lyssningstest där vi använt oss av kanalerna tal och ljud. Vi har även då vägt in faktorn av störljud/brus (auditiv information som konkurrerar med meddelandet, exempelvis ljud som uppstår vid bilkörning) och mätt vilket medie som har störst brustolerans. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan kanalerna och olika typer av information, generellt kan dock sägas att tal hade större genomslagskraft medan ljud hade större brustolerans.Det mest centrala vi upptäckte i studien är kanalernas olika värdesatser där tal är den huvudsakliga informationsbäraren och ljudet i större grad bidrar med känsla.

Sandra Ojanpää: Att testa hifiapparater. Psykoakustik och testmetodik. C-uppsats. Institutionen för musikvetenskap, Uppsala universitet. Vt 2004.Syftet med uppsatsen är att visa på en metod för att testa apparater inom hifi genom mätningar och Lyssningstest och att testa hur de testobjekt som valts ut klarade sig i de testerna.

Syftet med arbetet är att undersöka hur en förändring av tonarten kan påverka en lyssnares upplevelse av en låt, hur lyssnarens känslomässiga reaktioner påverkas när låten får en annan tonart än originalet, utan att för den skull ändra något annat i det musikaliska framförandet. Jag har i undersökningen använt mig av två nyskrivna låtar i tre olika tonarter/tonhöjder som utgångspunkt i ett Lyssningstest där testpersonerna fick svara på en enkät som fokuserade på hur de känslomässigt upplevde respektive version. Testet genomfördes i två omgångar med två olika testgrupper, ?musiker? och ?mer allmänt musikintresserade?. Resultatet redovisas i form av stapeldiagram som visar hur de olika versionerna av låtarna uppfattades av testpersonerna.

Syftet med detta arbete är att undersöka vad konsumenter anser vara en tillfredställande ljudnivå för NICAM- och MPEG-ljud i nyhetssändningar sända för kabel-TV i Luleå. Målet med studien är att se om ljudnivån är lika eller olika för respektive TV-kanaler och vilken lyssningsnivå som föredras av konsumenter. Undersökningen har genomförts i form av ett Lyssningstest på Institutionen för Musik och Media i Piteå med studenter som försökspersoner, indelade i olika grupper. Referensutrustning användes för uppspelning av testexemplen där försökspersonerna ställde in vilken lyssningsnivå de föredrog för varje testexempel. Testexemplen som har testats är inspelat från TV-kanalerna SVT, TV4 samt TV3.

Arbetet tar upp skillnader mellan stora och sma? rum da?r fokus ligger pa? tidiga reflektioner. Det har utfo?rts ma?tningar i professionella studios fo?r att se pa? vid vilka tidsfo?rdro?jningar och niva?er tidiga reflektioner intra?ffar. Det har ocksa? utfo?rts ett mindre subjektivt Lyssningstest fo?r att studera effekterna av dessa reflektioner.

I denna uppsats undersöks skillnaden mellan EQ:s som analog hårdvara och dess digitala motsvarigheter, dvs. emuleringar i pluginformat. I uppsatsen undersöks enheterna genom tekniska mätningar samt Lyssningstest. I mätningarna gick det att se tydliga skillnader i övertonsdistortionen även om resterande parametrar var bra emulerade. I Lyssningstesten uppfattade lyssningspanelen relativt stora skillnader mellan enheterna.

I uppsatsen söks svaret på frågan om musikalisk bakgrund (t.ex. musiksmak) påverkar förmågan att bedöma ljudkvalitet. Två grupper med olika musikalisk bakgrund och musiksmak (pop/rock respektive klassiskt) jämförs med varandra för att hitta samband mellan deras förmåga att bedöma ljudkvalitet och deras musikaliska bakgrund. En metod för denna jämförelse presenteras. Resultatet ger att det mellan grupperna råder en viss gemensam kvalitetsuppfattning, men att den musikaliska bakgrunden påverkar förmågan att bedöma ljudkvalitet och att gruppen pop/rock har en högre bedömningsförmåga än gruppen klassiskt..

Närhet till tågstationen är av central betydelse för järnvägstrafik vilket medför problem med buller. Bullerproblemet åtgärdas vanligen genom att förbättra isoleringen på närliggande fastigheter och/eller med bullerplank längs spåret. Detta är dock kostsamma lösningar och de positva effekterna är i vissa avseenden begränsade. Buller från järnväg beskrivs vanligen med A-vägd ljudtrycksnivå, denna beskrivning har dock vissa begränsingar. För att ge en bättre beskrivning av bullerstörning krävs bättre mätmetoder.

Arbetets syfte är att introducera den subjektiva uppskattningen av en bra nivå vid konserter. Detta då tidigare arbete endast belyst den medicinska aspekten. Målet är att göra fler konsertbesökare nöjda med ljudupplevelsen och arbetet vänder sig framförallt till aktiva PA-tekniker som jobbar med höga ljudnivåer. Genom ett Lyssningstest där försökspersonerna får bedöma nivån på sjumätbart lika starka klipp med olika frekvensinnehåll insamlas den data som behövs. Det visas att vid nivåer som är lägre än det maxvärde som Socialstyrelsen tagit fram, tycker folk att det är för starkt.