Syftet med denna studie är att undersöka om konsthuvudstereo låter illa vid högtalarlyssning. I studien undersöks även om konsthuvud efterliknar A/B- stereo i hörlurslyssning. Studien utförs genom att testpersonerna granskar tre attribut genom fem frågor. I studien genomförs två inspelningar samt tre Lyssningstest. Två av lyssningarna är testlyssningar som förberedelse till tredje lyssningen.

Det har under lång tid existerat en diskussion gällande huruvida det finns en formel för att skriva musik som tilltalar alla. I detta arbete gjordes ett försök att ta reda på om så är fallet. Detta gjordes genom att analysera tio listettor från Trackslistan och identifiera gemensamma nämnare såsom form, tempo, tonart, instrumentsättning och ackordföljd. Med hjälp av de gemensamma nämnarna skapades en idealform som borde tilltala flertalet lyssnare. En låt komponerades efter idealformen, och jämfördes i Lyssningstest med andra variationer på låten för att se om försökspersonerna föredrog idealformen.

TV-tekniken har gjort stora framsteg under 2000-talet. Digital TV-sändning har möjliggjort sändningar med fler ljudkanaler med högre upplösning. För att öka taltydligheten i TV-sammanhang används just flerkanalsljud då man implementerar en centerhögtalare istället för fantommitt. Denna uppsats undersöker vilka fördelar detta får för just taltydligheten. Ett Lyssningstest genomfördes där subjekt dels fick bedöma uppfattbarheten i autentiska TV-reportage och dels fick sin egen förmåga att uppfatta tal satt på prov i ett Tal I Brus-test.

Inom den digitala ljudtekniken råder idag bithysteri. Nya ljudinspelningssystem med allt högre digital upplösning skapas. Däremot dominerar fortfarande CD-skivan med sina 16 bitar och 44.1 kHz. Är tävlingen om bitarna helt i onödan i avseende på den färdiga produktens ljudupplevelse? Detta arbete försöker utröna om det är möjligt att höra skillnad mellan musikstycken inspelade på olika maskiner i olika upplösning och sedan konverterade till CD-standarden.

Avsikten med denna studie är att undersöka om valet av mikrofonteknik påverkar den musikaliska kommunikationen mellan musiker och lyssnare. I studien granskas även på vilket sätt en sådan eventuell påverkan sker. Undersökningen har genomförts med fyra olika Lyssningstest grupperade i två grupper. Med de två första testen framtogs attribut med vilka man kunde beskriva den ljudtekniska och musikaliska kvalitén i undersökningens musikexempel. Med de två sista Lyssningstesten undersöktes förekomsten av framtagna attribut i samma exempel.

Tre inspelningar av svävare av modellen IH-6 jämfördes med inspelningar av tre olika båttyper. Lyssningstest genomfördes på Luleå tekniska universitet där försökspersonerna fick jämföra och uppskatta vilket ljud de tyckte skulle vara mer störande att lyssna på under en längre tid. Försökspersonerna fick ett scenario som de skulle tänka sig in i medan de lyssnade på ljuden. Lyssningstesterna var ett så kallat AB7-test, som innebär att försökspersonen får skatta hur mycket bättre ett ljud är än ett annat. Testerna visar att tomgångskörning av svävare var det som uppfattades som mest störande under en längre tid jämfört med olika båtar som gick på tomgång.

Inom (traditionell) radio finns tre olika typer av informationsbärare/kanaler nämligen tal, ljud och musik. Syftet med vårt arbete är att ta reda på vilken typ av information som bäst lämpar sig för kanalen tal respektive ljud. Detta har vi gjort genom att mäta informationsförlusten under ett Lyssningstest där vi använt oss av kanalerna tal och ljud. Vi har även då vägt in faktorn av störljud/brus (auditiv information som konkurrerar med meddelandet, exempelvis ljud som uppstår vid bilkörning) och mätt vilket medie som har störst brustolerans. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan kanalerna och olika typer av information, generellt kan dock sägas att tal hade större genomslagskraft medan ljud hade större brustolerans.Det mest centrala vi upptäckte i studien är kanalernas olika värdesatser där tal är den huvudsakliga informationsbäraren och ljudet i större grad bidrar med känsla.

Musik är ett kraftfullt medium med förmåga att förmedla ett brett spektrum av känslor. Denmänskliga rösten anses ha liknande känsloförmedlande egenskaper, vilket är väldokumenterat för tal, men endast ett fåtal studier har gjorts av emotionella upplevelser av denmänskliga rösten som musikaliskt medium. I denna studie undersöktes sångens betydelse förden emotionella upplevelsen vid musiklyssnande. Deltagarna i studien fick genomföra ettLyssningstest, där man fick lyssna på olika versioner av 10 olika musikstycken; med sång,utan sång och med enbart sång. Parallellt med lyssningen fick man ange upplevd känsla samtskatta intensitet.

Examensarbetet undersöker vilken stereoteknik som uppfattas ge den mest verklighetstrogna återgivningen av konstmusik samt om valet av stereoteknik påverkas av ljudteknisk eller konstmusikalisk bakgrund. Undersökningen gjordes i form av ett Lyssningstest där deltagare i tre grupper fick, efter att ha lyssnat till en konstmusikalisk ensemble live i en konsertlokal, lyssna till tio olika inspelningar av samma stycke vars enda skillnad var vilken stereoteknik som använts vid inspelningen. Deltagarna ombads att gradera hur väl inspelningarna speglade verkligheten samt rangordna dem efter vilka de ansåg låta bäst oavsett hur trogna verkligheten de var.Studiens resultat visar på att konstmusikalisk och ljudteknisk bakgrund påverkar valet av vilken stereoteknik man föredrar och vilken man tycker låter mest likt den verkliga upplevelsen av musiken live. Av resultatet kan man också utläsa att personer inte konsekvent anser att de inspelningar som låter mest verklighetstroget är den man anser låter bäst..

Extrem känslighet för buller är ett problem som nästan alla autistiska barn har. Ett ljud som är extremt störande behöver inte vara starkt, det är snarare ljudets karaktär som är mest betydelsefull. Typiska ljudkällor som är störande och obehagliga är dammsugare, ventilationsljud, tvättmaskiner och rinnande kranvatten. Karaktären och temporala variationer hos denna typ av ljud är sparsamt undersökta med avseende på autistism. Det är vanligt förekommande att personer med autism och ljudöverkänslighet behöver hörselskydd i normala situationer.

Extrem känslighet för buller är ett problem som nästan alla autistiska barn har. Ett ljud som är extremt störande behöver inte vara starkt, det är snarare ljudets karaktär som är mest betydelsefull. Typiska ljudkällor som är störande och obehagliga är dammsugare, ventilationsljud, tvättmaskiner och rinnande kranvatten. Karaktären och temporala variationer hos denna typ av ljud är sparsamt undersökta med avseende på autistism. Det är vanligt förekommande att personer med autism och ljudöverkänslighet behöver hörselskydd i normala situationer.

Syftet med denna uppsats var att undersöka påståendet att ?basisten ska driva? i ett rock-/bluessammanhang, ett påstående de flesta basister inom genren nog har hört någon gång. I undersökningen spelade jag in en blues-shuffle i fem olika versioner med inspelningsprogrammet Cubase. I de olika versionerna varierades timing och betoningar i basen: i övrigt var de identiska. Inspelningarna användes i ett Lyssningstest med en jury på sex personer, två professionella basister, två professionella musiker och två ickeprofessionella musiker.

Sången är i många musikgenres den centrala delen av låten som det läggs störst fokus på för att den ska låta så bra som möjligt. Nuförtiden har nästan all sång i kommersiell musik behandlats med någon form av röstspecifikt signalbearbetningsverktyg. Denna uppsats handlar om användning av pitch-shifting (tonhöjdsändring) på ett korrigerande sätt. Det tas upp lite bakgrundsinformation om olika tekniker för pitch-shiftning. Ett Lyssningstest genomförs för att få svar på frågan om hur många cent ledsången på en inspelning kan ändras i pitch för att den vanliga lyssnaren ska märka en skillnad.

Denna uppsats behandlar två tillvägagångssätt för att kringgå problemet med upprepande ljudbild i spelsammanhang. Studien jämför om dessa ur ett kvalitativt hänseende skiljer sig och i så fall, vilken av dessa metoder som föredras. Ljudläggning enligt kvantitetsmodellen har jämförts med processeringsmodellen. Kvantitetsmodellen innebär att variationen i ett visst ljudmoment skapas genom att addera fler unika ljud. Fler unika ljud ger större variation.

Denna uppsats behandlar lyssnartrötthet vid telefonintervjuer i radio. Användningen av telefonhybrider för intervjuer i radio är vanligt förekommande och det används dagligen inom till exempel Sveriges Radio. I jämförelse med en studiointervju finns det stora ljudkvalitativa nackdelar vid användningen av telefonhybrider i form av en kraftigt förminskad bandbredd, ledningsbrus, bakgrundsbrus och i viss mån också distorsion. Den här uppsatsen syftar till att undersöka om den bristande ljudkvalitén, vid användning av telefonintervjuer i radio, skapar lyssnartrötthet och därmed påverkar lyssnarens förmåga att tillgodogöra sig innehållet. Då inga tester på lyssnartrötthet vid uppläsning av längre texter med telefonkaraktär har utförts, varken inom Sveriges Radio eller hos telecom-tillverkaren Ericsson, blir detta arbete också en ansats till att utveckla en metod för denna typ av test.