SyfteSyftet med min undersökning är att undersöka och diskutera hur idrottslärare arbetar med digitala hjälpmedel och om de anser att deras elevers lärande påverkas om läraren använder sig av digitala hjälpmedel i undervisningen.FrågeställningarHur arbetar idrottslärare med digitala hjälpmedel i sin undervisning?Hur anser idrottslärare att deras elevers lärande påverkas om man får in digitala hjälpmedel i ämnet idrott och hälsa?Hur kan digitala hjälpmedel vara ett verktyg i bedömningen?MetodDen metod som användes för studien att nå syftet och för att kunna få svar på frågeställningarna var kvalitativa intervjuer. Det är tre idrottslärare som intervjuas från olika skolor.ResultatUndersökningen visar att de intervjuade lärarna anser digitala hjälpmedel är ett bra verktyg inom ämnet idrott och hälsa. Lärarna ser många vinningar med digitala hjälpmedel inom sin undervisning. Dels för att bedöma elevers kunskaper samt för att det är ett bra redskap för att det blir visuellt tydligare för eleverna.

 Utifrån två pedagogiska metoder Verkstadsarbetet och Datorn som pedagogiskt verktyg är syftet med studien att söka svar på frågorna om hur elevers språklärande synliggörs samt vilka förutsättningar som ges för elevers språklärande. Studien är en fallstudie med etnografisk ansats. Vid datainsamlingen användes triangulering och de datainsamlingstekniker som användes var deltagande observationer, informella samtal med både elever och lärare samt en fokusgruppintervju med lärare. Resultatet visar att elevernas språklärande synliggörs genom olika typer av samtal, i analoga läspraktiker, i analoga skrivpraktiker, i digitala läspraktiker och i digitala skrivpraktiker. Studien visar vidare att ett stort antal förutsättningar, inom olika områden, ges för elevers språklärande.

Titel: Röhsska och konsten att marknadsföra sig genom sociala medierFörfattare: Elisabeth Björnram och Michelle LindholmUppdragsgivare: Röhsska museetKurs: Examensarbete i Medie? och kommunikationsvetenskap vid Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2009Handledare: Ingela WadbringSidantal: 62 sidorSyfte: Syftet är att undersöka vilka möjligheter som kan finnas för Röhsska museet attgenom sociala medier kommunicera med sin publik.Metod: Informantintervjuer, kvalitativ innehållsanalys med ECA?modellen som grund.Material: Intervjuer med Martin Sjögren, Daniella Rogosic, Lennart Hast, AnnicaLjungberg, Anders Mildner och Jerry Silfwer. Dokumentanalys av hur Tate Modern,Museum of Modern Art, Acne, Filippa K, Fifth Avenue Shoe Repair använder sig avsociala medier.Huvudresultat: Studien har resulterat i både övergripande och konkreta råd tillRöhsska museet om hur de bör arbeta med sociala medier. För att en organisation somRöhsska museet ska kunna bygga en relation med sina besökare med hjälp av socialamedier måste de lyssna på sin publik. Sociala medier går ut på interaktion, inteenvägskommunikation.

Dagens lärare i idrott och hälsa har stor frihet att forma undervisningen på det sätt som de själva tycker är bäst för eleverna, eftersom vare sig läro- eller kursplan nämner något om undervisningsformen. Detta skall dock ske i samverkan med eleverna. Därför behöver man också veta vilka uppfattningar eleverna har kring undervisningsformen. Trots det finns det idag inte mycket forskning inom området. Vilka uppfattningar har elever kring undervisningsformen i idrott och hälsa, i detta fall den könsblandade och den könsuppdelade? Syftet med det här examensarbetet var att undersöka elevers uppfattningar om könsblandad och könsuppdelad i undervisning i ämnet idrott och hälsa i årskurs nio.

Den stora manliga dominansen inom musikbranschen, och dess olika villkor fo?r kvinnor och ma?n, har lett till uppkomsten av organisationer som vill utja?mna ko?nsbalansen. Popkollo fo?rso?ker uppna? detta genom att ordna musikla?ger, speciellt riktade till tjejer.Syftet med min underso?kning a?r att fa?nga unga musicerande tjejers bera?ttelser om sina upplevelser innan, under, och efter ett Popkollo. Dessa upplevelser skildrar jag utifra?n en kvalitativ intervjustudie med 18 kollodeltagare fra?n sommaren 2013.

För att elever ska uppnå målen i matematik under lågstadiet krävs inte endast förståelse i matematik utan även förståelse för läsning och språk. Från bl.a. scenarier under verksamhetsförlagd utbildning har vi uppmärksammat att lärare inte lägger fokus på detta lärandevillkor. Vidare har vi observerat att elever ofta ?fastnar? i sina matematikböcker och kontinuerligt behöver fråga om hjälp för att förstå vad de egentligen ska göra med uppgiften de tilldelats av läraren.

Svenska elevers resultat i matematik har försämrats det senaste årtiondet. Forskning på området indikerar att undervisningen i matematik ofta byggs upp kring ett läromedel, som eleverna kan har svårt att ta till sig och förstå. Vidare visar forskningen att elevers emotioner vid matematikundervisning skapar ångest, vilket negativt påverkar deras förmåga att lära. Undersökningen syftar till att granska hur elevers läromedel, deras emotioner och deras lärande samspelar. Undersökningsmaterialet består av djupintervjuer med fem elever som förra året läste matematik A på gymnasial nivå.

 Syftet med studien är att undersöka några elevers uppfattning av sin studiegång på det individuella programmet (IV). Samt belysa i vilken utsträckning utbildningen individanpassas. En kvalitativ forskningsmetod användes. Sju elever intervjuades som går sitt första år på det individuella programmet. Undersökningen belyser hur eleverna trivs på IV och vad de tycker om sin utbildning.

Vårt syfte med arbetet var att få bättre insikt i fenomenet läxor som inslag i elevers vardag. Utgångspunkten för vårt arbete var det ökade intresset för läxor i media och i skolan. För att uppnå våra frågeställningar, om hur elever och lärare tänker kring läxor samt om läxor påverkar elevers fritidsaktiviteter, valde vi att göra en kvalitativ undersökning. Genom att intervjua elever och lärare fick vi fram ett resultat som visade att eleverna var övervägande positiva till läxor och att de förstod syftet som deras lärare hade med dem. Lärarnas huvudsakliga syfte med läxorna var att befästa kunskaper.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur gymnasielärare ser på de villkor som råder för elevers produktion av skriftliga och muntliga texter i svenskämnet i skolan. Den teoretiska bakgrunden till studien är bland annat forskning om text som interaktion mellan skribent/talare och läsare/lyssnare och synen på svenskämnet som ett stoffämne. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer. Fem lärare vid två olika gymnasieskolor har intervjuats. Resultatet visar att de fem lärarna uttrycker sig positivt om de tillfällen då deras elevers texter framställs och används i autentiska sammanhang.

Eleverna får redan i tidiga år forska i skolan, men varken arbetssättet eller resultatet överenstämmer med elevernas lust till att forska. Vårt syfte var därför att öka elevernas metoder i arbetssättet forska genom att ge dem verktyg, hur de kan inhämta fakta. Utvecklingsarbetet genomfördes i en årskurs fyra. Undersökningsgruppen bestod av 18 elever varav 3 valdes till urvalsgrupp. Eleverna har utifrån egen fördjupningsuppgift forskat om medeltiden.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur k?nskonstruktioner samt genus p?verkar i r?ttens bed?mningar och beskrivningar av unga kvinnliga och manliga g?rningspersoner. Studien unders?ker hur genus gestaltas och reproduceras i r?ttens uttalanden genom en analys av domstolsavg?randen i tingsr?tter med unga ?talade f?r v?ldsbrott i form av grov misshandel. Studiens fr?gest?llning: Hur konstrueras genus i r?ttens beskrivningar och bed?mningar av unga manliga och kvinnliga g?rningspersoner som st?r ?talade f?r grov misshandel? Materialet best?r av sex stycken domstolsavg?randen fr?n ?r 2023 fr?n tingsr?tter med en geografisk avgr?nsning till V?stra G?talands l?n. R?ttsfallen best?r av tre domar med en eller flera manliga tilltalade samt tre domar med en eller flera kvinnliga tilltalade.

Syftet med vårt examensarbete var att få en förståelse för hur lärandet kan stimuleras i en sko-la för alla. Studien hade ett lärarperspektiv på elevers lärande och vi hade tre frågeställningar som stöd för att uppnå studiens syfte: Hur gör lärarna för att stimulera elevers lärande? Vad utgår lärarna från när de planerar sina lektioner? Känner lärarna sig tillräckliga när det gäller att stimulera elevers lärande? För att få en förståelse för detta gjorde vi kvalitativa intervjuer med sex lärare med elever i år 1-3. Intervjuerna utfördes på tre skolor i Luleå kommun. Ex- empel på vad lärarna gör för att stimulera eleverna i lärandet är att de har varierad undervisning, de reflekterar och utvärderar tillsammans med eleverna samt att de ger uppgifter på en lämplig nivå.

Klimatfrågan är idag mer aktuell än någonsin tidigare. Detta beror på den akuta situation som vi levande på jorden faktiskt befinner oss i. Det har nästan alltid funnits hot mot vårt klimat, men det är först idag som vi tydligt börjar se följderna av vårt tidigare handlande och det jag syftar på är den förstärkta växthuseffekten och dess konsekvenser. Syftet med studien är att utifrån en lärandesituation i form av ett rollspel beskriva elevers handlingsberedskap och känslor kring växthuseffekten. Frågeställningarna är följande.

Sammanfattning Syfte Mitt övergripande syfte med examensarbetet är att undersöka om elever som har undervisats i olika läsförståelsestrategier drar nytta av dessa när de läser okända texter, och om det finns skillnader och likheter mellan hur elever använder dessa strategier. Preciserad frågeställning Mina frågeställningar är följande: Hur undervisar lärare kring läsförståelsestrategier? Hur använder eleverna sig av denna undervisning när de läser texter? Vilka skillnader och likheter blir synliga mellan elever i samma grupp utifrån hur de använder olika läsförståelsestrategier? Teoretisk ram Jag använder mig av sociokulturella teorier och teorier om läsförståelseprocesser för att få en teoretisk förankring i undersökningen. Metod Min undersökning vilar på en kvalitativ ansats men med stöd av kvantitativ metod, där jag använder mig av en fallstudie för att samla in empiri. Resultat och analys Det resultat jag har fått fram i min studie visar att eleverna till viss del använder sig av de läsförståelsestrategier de har undervisats i när de läser okända texter.