Syftet med det här arbetet har varit att ta reda på om alla människor har samma möjligheter att tillägna sig språk. Jag har velat ta upp olika teorier om hur man lär sig ett språk samt att redogöra för individuella skillnader vid språkinlärning. Jag vill även undersöka elevers och lärares attityder till ämnet grundspråk och se om eleverna påverkades av att de inte får betyg i ämnet grundspråk. En stor del grundar sig på litteraturstudier men jag har även en undersökande del där jag via enkäter undersökt elevers och lärares tankar om grundspråk. Genom mitt arbete har jag dragit slutsatsen att alla inte har lika lätt för att lära sig språk.

Den här uppsatsen behandlar elevers erfarenheter av och förhållningssätt till bedömningsuppgifter i skolår fyra. Undersökningen har varit förlagd på en mellanstor skola i södra Sverige. Vi ämnar med studien få en ökad förståelse för elevers uppfattning om bedömningsuppgifternas syfte, elevernas medvetenhet om bedömningsuppgifter samt arbetsprocessen kring bedömningsuppgifter. Vi har använt oss av Vygotskijs sociokulturella teorier och studiens tidigare forskning som redskap för att tolka och analysera våra intervjusvar. Undersökningen har således genomförts med kvalitativ metod.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om IKT kan vara ett verktyg för att utveckla elevers begreppsliga och kommunikativa förmågor, här tillämpat på det centrala innehållet geometri år 4-6.Teori: Studiens avsikt är att utforska om IKT kan vara ett verktyg för att utveckla elevers förståelse av geometriska begrepp och därigenom utveckla kvalitén i deras kommunikation. IKT utgör i det här arbetet dels ett verktyg för att synliggöra på vilka skilda sätt elever uppfattar geometriska begrepp, dels hur man från deras individuella uppfattningar kan utveckla begreppsförståelsen och därmed kvalitén i kommunikationen.. Variationsteorin är den lärandeteorin som utgör referensram för elevers lärande i den här studien. Metod: Eftersom studiens avsikt var att jag tillsammans med tre kollegor skulle studera vår egen praktik valdes aktionsforskning med observation som metod. Det innebar att vi kunde planera, reflektera, dra slutsatser och planera för en ny aktion.

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som är en del av det nordiska projektet EXPLORA är syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen är uppbyggd. Det är även tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen är kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta är också hur läraren lägger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrån lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig på grundskolans elever och undervisning och tanken är att bredda kunskapsområdet och därför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande.En lektion i naturkunskap A på gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhållningssättet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktär där läraren för eleverna med hjälp av frågor och svar mot ett visst mål. Frågorna läraren ställde mestadels var av sluten karaktär det vill säga att läraren var ute efter ett specifikt svar.

I min uppsats har jag undersökt hur lärares undervisning om avdunstning på partikelnivå påverkar elevernas uppfattningar av fenomenet. Undersökningen genomfördes i fem niondeklasser i Etiopien.Som teoretisk grund har jag utgått från fenomenografin och variationsteorins perspektiv ? i vilka man utgår från att lärande är synonymt med förändring i människors sätt att erfara världen. Enligt dessa teorier är variation av perspektiv och aspekter av det aktuella objektet avgörande för vilket lärande som kan ske.Studier om elevers uppfattningar om avdunstning på mikroskopisk nivå visar att partikelbegreppet är viktigt för elevers förståelse för avdunstning. Elever vet ofta att materia är uppbyggt av partiklar men inte hur de ska förklara det, de äger inte partikelbegreppet.Med hjälp av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer före och efter undervisningssituationen tog jag reda på hur elevernas uppfattningar förändrades av lektionen.

Elevers möte med skolan innebär ett möte med ett brett innehåll som innefattar en uppsjö av olika sätt att använda språk. Denna variation i språkande har inte alltid visat sig vara tydligt uttalat för eleven. En hel del forskning har riktats mot undersökning av de texter elever möter och de språkliga praktiker som kringligger texterna. När det däremot kommer till elevens uppfattningar av texter har forskningen visat sig vara begränsad; detta gäller i synnerhet skrivande i olika genrer. Syftet med uppsatsen är således att öka förståelse inom området.I studien intervjuades 12 elever i årskurs 5 om deras uppfattningar av skrivande.

Textanalys och textsamtal är två begrepp som varit uppe på tapeten ett bra tag i såväl forsknings- som skolvärlden. I den senaste ämnesplanen för gymnasiet från 2011 skrivs begreppen fram som viktiga delar av svenskundervisningen. Eleven ska förutom att kommunicera och producera texter även kunna granska, värdera och bearbeta dem. Samtidigt inom forskningsvärlden betraktas textanalys och textsamtal som värdefulla verktyg för att utveckla elevers skrivande. Med tanke på den syn man har idag vad gäller skrivutveckling, ska dessa redskap introducera och stödja tanken om att texter är kontextuellt förankrade och att skrivutveckling bygger på utveckla olika slags skrivande.

Detta arbete är en variationsteoretisk studie i hur elevers lärande i naturvetenskap påverkas av undervisningens utformning. En så kallad ?learning study? utfördes med två grupper ur en femteklass. Grupperna undervisades i två omgångar med utvärdering och utveckling av undervisningsmaterialet mellan. Elevernas för- och efterförståelse kartlades med hjälp av intervjuer och grupperna jämfördes med avsikt att undersöka hur de olika undervisningstillfällenas utformning påverkade elevernas lärande.

Syftet med detta produktionsarbete är att genom intervjuer med elever utveckla förståelsen för och undersöka elevers uppfattningar om formativ bedömning i matematik i år 5. För att undersöka elevers uppfattning om formativ bedömning i matematik har tre frågeställningar besvarats: hur eleverna uppfattar olika aspekter (såsom var eleverna är i sitt lärande, var de ska och hur de ska komma dit) av formativ bedömning i matematik, hur eleverna uppfattar att formativ bedömning används och kan användas i matematik samt hur eleverna uppfattar självbedömning och kamratbedömning i matematik. I syfte att besvara detta har kvalitativa intervjuer med elever i år 5 genomförts för att samla in material och bearbetning samt analys av insamlat material har genomförts med inspiration från den fenomenografiska metodansatsen.Det som resultatet sammanfattningsvis belyser  är att elevers uppfattningar angående om var eleverna är i sitt lärande tenderar att vara resultatorienterade, samtidigt som elevernas uppfattningar om hur läraren vet var eleverna är i sitt lärande är mer processorienterade. Genomgångar och individanpassat arbetsmaterial uppfattas av eleverna som tillfällen då flera av Wiliam och Thompsons (2008) nyckelprocesser och  strategier kan synliggöras. Angående hur eleverna uppfattar att formativ bedömning används och kan användas i matematikundervisningen visar resultatet bland annat att eleverna vill ha återkoppling som kan relateras till  Wiliam och Thompsons tre nyckelprocesser, det vill säga (a) vad eleven ska sträva efter, (b) fastställa var eleven är i sitt lärande och (c) vad som behövs för att komma dit, samt Hattie och Timperleys (2007) tre frågor som kännetecknar framåtsyftande återkoppling.

Jag har, i mitt arbete, valt att titta på elevers tankesätt och val av strategier i huvudräkning, sett ur ett sociokulturellt perspektiv, för att se hur det står till med huvudräkningen hos dagens elever. Huvudräkning kan ses som en av grundpelarna inom matematiken. Här gäller det att lösa uppgifter i huvudet, utan några hjälpmedel. För göra detta behöver vi ha tillgång till olika strategier, som kan hjälpa oss att välja tillvägagångssätt efter behov. Här har vi mer frihet att välja hur vi ska lösa uppgiften än om vi använder oss av traditionella algoritmer.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka uppfattningar elever och lärare har kring matematik. För att finna svar på syftet användes följande frågeställningar: Vad är matematik för elever? Vad är matematik för lärare? Hur kan elevers och lärares uppfattningar om vad matematik är tänkas påverka lärares undervisning och elevers lärande? För att svara på frågeställningarna användes en litteraturstudie och en empirisk studie. Uppsatsen innehåller två huvuddelar, en litteraturstudie och en empirisk studie. Litteraturstudien presenterar tidigare forskning om vad elever och lärare uppfattar som matematik samt hur skolmatematiken ser ut och hur undervisningen i dagens skola bedrivs.

Johan Moir spelar kontrabas och trumpet och undersöker hur han förhåller sig till dessa olika instrumenten när han improviserar. Vad är det i instrumentens natur som tvingar en att improvisera på olika sätt? Vad kommer inifrån en själv och vad påverkas av instrumentet? Johan bearbetar i det här arbetet musikaliska parametrar och utgår hela tiden från sina egna tankar och reflektioner. På den bifogade CD skivan, kan man även lyssna till hans solokonsert på kontrabas och trumpet och även följa hans reflektioner av denna..

Syftet med detta arbete var att undersöka elevers attityder till läsning samt att titta på skillnader och/eller likheter i attityd i förhållande till ålder och kön. Vår studie byggde på en kvantitativ undersökning och resultatet baserades på en enkätundersökning som genomfördes i två skolor i en kommun i Norrlands inland under hösten 2006. Från varje skola valdes en klass i skolår 6 och en klass i skolår 8 ut. Resultatet visade på att det fanns en viss skillnad i attityd mellan pojkar och flickor samt mellan skolår 6 och skolår 8 eftersom pojkar i skolår 8 hade en något mer negativ attityd till läsning än de övriga urvalsgrupperna..

Denna uppsats undersöker vad lärare och pedagogisk personal på historiska institutioner tänker om elevers studiebesök på platser med historisk anknytning. Dessutom undersöker vi huruvida historiska studiebesök kan främja elevernas historiemedvetande utifrån teorin om historiemedvetandets fem processer. Utifrån intervjuer med lärare på högstadieskolor såväl som pedagogisk personal på historiska besöksmål har vi funnit att det finns tydliga värden i att göra historiska studiebesök samt vissa problem och hinder. Utöver detta har vi funnit att elevers historiemedvetande under vissa förutsättning kan främjas av att de får göra dylika besök..

Vi har valt att göra en undersökning om huruvida språkarbete och skrivträning ger några effekter för elevers skrivutveckling. Till grund för studien ligger en tidigare gjord undersökning av Ulla Ekvall. Materialet utgörs av texter från två elevgrupper på mellanstadiet. Data har insamlats i huvudsak med hjälp av en kvantitativ metod. En av elevgrupperna fick under en viss period grammatikundervisning och skrivträning medan den andra gruppen inte fick det.