Sök:

Sökresultat:

6032 Uppsatser om Lyssna till elevers röster - Sida 42 av 403

"-att se till sÄ att de inte slÄr ihjÀl varandra" : Pedagogers roll under elevers raster samt dess struktur och organisation

Syftet med studien var att studera pedagogernas roll under elevernas raster samt hur arbetet och organisationen kring rasterna gÄr till. Detta granskade vi genom att utföra intervjuer och observationer med pedagoger verksamma inom rastverksamheten.I vÄr undersökning sÄg vi att pedagogerna inte har nÄgra specifika direktiv för deras roll under elevernas raster, men att de kÀnner att deras frÀmsta uppgift Àr att skapa trygghet för eleverna. Respondenternas syn pÄ syftet och vikten av raster pÄ skolan Àr att ge eleverna möjlighet till fysisk aktivitet och socialt samspel samt ge dem tid för rekreation och frisk luft..

NioÄriga elevers mentala karta över vÀrlden

Detta Àr ett kombinerat forsknings- och utvecklingsarbete. Syftet Àr att öka förstÄelsen för nioÄriga elevers mentala karta och förmÄga att utveckla denna. Ett utvecklingsarbete om den mentala kartan ska göras med hjÀlp av en lektion kring vÀrldskartans utseende och funktion. Tankar kring Àmnet vÀcktes i samband med vÄr B-uppsats Barns mentala karta ? av vad pÄverkas den? som vi skrev vÄren 2005. Vi har valt att anvÀnda metoden aktionsforskning, vilket Àr en metod som gör oss bÄde till forskare och praktiker.

Att finna sig sjÀlv : Hur studie- och yrkesvÀgledare i skolan arbetar med att bidra till elevers sjÀlvkÀnnedom

NÀr elever besöker studie- och yrkesvÀgledaren bÀr de pÄ en förhoppning om att fÄ reda ut personliga egenskaper, men denna förhoppning besannas inte. Forskning kring hur studie- och yrkesvÀgledare arbetar med sjÀlvkÀnnedom Àr mindre omfattande, vilket ger oss en anledning till att studera Àmnet. Syftet med studien Àr att fÄ en insikt hur vÀgledare arbetar med sjÀlvkÀnnedom och hur betydelsefullt det Àr i en studie- och yrkesvalsprocess. Ett annat syfte med studien Àr att studera hur studie- och yrkesvÀgledarna sjÀlva ser pÄ sjÀlvkÀnnedom. Studiens valda metod Àr kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer. Studie- och yrkesvÀgledarna som intervjuades var till antalet Ätta och hÀlften av de intervjuade vÀgledarna arbetar pÄ grundskolan och andra hÀlften pÄ gymnasieskolan.I resultatet framkommer det att studie- och yrkesvÀgledarna anser att det Àr deras uppgift att bidra till elevers sjÀlvkÀnnedom.

Elevers och lÀrares förhÄllningssÀtt till matematiklÀxor, i Ärskurs tre och fyra

Sammanfattning VÄrt syfte med arbetet Àr att titta nÀrmre pÄ elevers förhÄllningssÀtt till arbetet med matematiklÀxor och deras motivation till att vilja lÀra sig matematik. Vi anser att elever bör ha en positiv attityd till matematik för att gynna lÀrandet. UtifrÄn ett sociokulturellt perspektiv sker lÀrandet i samband med interaktion och kommunikation. LÀraren har en viktig roll i skolan och har stor betydelse för eleverna. Alla elever har inte samma förutsÀttningar utanför skolan.

En studie om lÀsintressets förutsÀttningar i skolan och hemmet

   SamhÀllet stÄr i stÀndig förÀndring, och vi lever i ett informationssamhÀlle dÀr vi ideligen kommer i kontakt med olika former av texter, vilket har fÄtt till följd att det stÀlls andra krav pÄ mÀnniskans lÀsutveckling. DÄ forskning har visat pÄ minskad lÀsförmÄga hos elever i Ärskurs 4, ansÄg vi det intressant att utveckla kunskap om hur elevers lÀsintresse kommer till uttryck i och utanför skolan, vilket ocksÄ Àr studiens syfte. I denna studie har kvantitativ och kvalitativ metod kombinerats. För att fÄ svar pÄ vilka förutsÀttningar som har betydelse för elevers lÀsintresse utanför skolan, genomfördes en enkÀtundersökning. Elevernas enkÀtsvar anvÀndes som stöd nÀr lÀrarna dÀrefter intervjuades.

FörmÄgor och hinder : LÀrares och elevers perspektiv pÄ förutsÀttningarna för goda studieresultat i teknik

Det frÀmsta mÄlet med den hÀr studien var att undersöka de tankar om vad som kan vara förmÄgor och hinder för elevers inlÀrning nÀr det gÀller Àmnet teknik. Den gÀllde elever i Ärskurs 7-9 i grundskolan och Ärskurs 1 och 2 pÄ gymnasiets teknikprogram samt lÀrare i Àmnet teknik i grundskolan och lÀrare i konstruktion och teknologi gymnasiet.Undersökningar/studier har jag gjort i en kommun.Det var ocksÄ olika hur man tolkade förmÄgor och hinder att lÀra teknik i skolan nÀr man tittar pÄ resurser som finns i skolanDet som ocksÄ framkom under mina studier var att alla lÀrare utom en menade att nÀstan alla lÀrare som undervisar Àmnet teknik i skolan Àr lÀrare i Àmnet naturorientering eller naturvetenskap och inte teknik.Mina resultat kan sammanfattas enligt följande: elevers förmÄgor och hinder att lÀra sig teknik beror pÄ olika saker, bland annat förÀldrars inflytande över barn/elever, miljön dÀr eleverna vÀxer och bor, elevernas tolkning av Àmnet, det vill sÀga om det Àr praktiskt eller teoretiskt.Studien visar pÄ behovet av att utveckla och leta efter andra metoder som kan förbÀttra och förenkla undervisningen i Àmnet teknik i skolan..

Matteboken.se ? Ett verktyg för att studera matematik via nÀtet : En studie om hur elevers matematiklÀrande och förutsÀttningar till att lyckas med matematikstudierna kan stödjas utanför skolan

Detta examensarbete handlar om elevers matematikinlÀrning och hur elevers förutsÀttningartill att lyckas med matematikstudierna kan stödjas utanför skolan. Alla elever har inte sammaförutsÀttningar för att studera utanför skolan, vissa kan t.ex. fÄ hjÀlp av sina förÀldrar medanandra elever inte har den möjligheten. Matteboken.se Àr ett verktyg som erbjuder elever somstuderar pÄ högstadie- eller gymnasienivÄ alternativ hjÀlp för deras studier i matematik. Ettytterligare syfte har sÄledes varit att undersöka hur matteboken.se fungerar som stöd förelevers matematikstudier och vilka som anvÀnder sig av detta redskap.Litteraturstudier och en enkÀtundersökning anvÀndes som metoder för denna studie.

Hur lÀrare och elever ser pÄ bedömning i praktiken

Abstract Bedömning utgör en stor del av det dagliga pedagogiska arbetet i skolan och syftet med detta examensarbete Àr att klarlÀgga och resonera kring lÀrares och elevers tankar om och syn pÄ bedömning samt hur de resonerar kring sjÀlv- och kamratbedömning. Syftet Àr ocksÄ att undersöka hur elever i Ärskurs fem ser pÄ bedömning och om elevers och lÀrares Äsikter skiljer sig Ät. För att nÄ syftet i denna studie har jag startat med att samla in tidigare forskning kring bedömning. Tidigare forskning visar att formativ bedömning Àr en positiv utgÄngspunkt för elevers lÀrande och detta poÀngterar bland annat Anders Jönsson (2008). Studien baseras pÄ intervjuer av fyra lÀrare och Ätta elever.

Blanda experiment med elevers vardag, det löser sig! : En aktionsforskning om yngre elevers sÀtt att uttrycka sin förstÄelse för kemi vid ett experimentellt arbetssÀtt

BÄde internationellt och nationellt sett har elevers kunskaper i naturvetenskap försÀmrats enligt PISA-undersökningarna. Vi har Àven ute i verksamheten uppmÀrksammat en brist pÄ kemiundervisning i de lÀgre Äldrarna. Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om ett vardagsnÀra och experimentellt arbetssÀtt och synlig- göra det naturvetenskapliga sprÄkets betydelse för yngre elevers kunskapsutveckling i kemi. Studien utfördes som en aktionsforskning vilket innebÀr att en kunskapsbas skapas om sin egen praktik för att sedan genomföra en forskning som leder till en förÀndring. Aktionerna vi utförde bestod av tvÄ experiment med tillhörande för- och efterarbete.

Elevinflytande och pedagogisk planering. : Hur 3 lÀrare och 6 elever uppfattar elevinflytandet i den pedagogiska planeringen.

Syftet med denna studien Àr att undersöka hur lÀrare och elever uppfattar elevinflytande i den pedagogiska planeringen. Det visar sig genom tidigare forskning att elevers inflytande har varit svÄrt att fÄ in i skolans praxis och att mycket beror pÄ lÀrarens förhÄllningssÀtt, samt vilka metoder och arbetsformer som anvÀnds för att göra detta. Studien som vi genomfört med en hermeneutisk ansats och intervjuer av tre lÀrare och sex elever som datainsamlingsmetod visar att ett möjligt redskap för elevinflytande Àr den pedagogiska planeringen. Det Àr ett redskap som tydliggör mÄlen, ökar elevinflytandet och stimulerar elevers motivation till ökad kunskapsinlÀrning..

Att bedöma elevers kunskaper : En studie av betygssÀttande grundskollÀrares erfarenheter av kunskapsbedömning i klassrummet

Syftet med denna studie var att försöka synliggöra hur betygssÀttande grundskollÀrare sjÀlva beskriver sitt arbete med att bedöma och betygssÀtta elevers kunskaper. FrÄgestÀllningen var: Hur beskriver lÀrare sitt arbete med att bedöma elevers kunskaper?I den teoretiska delen av uppsatsen behandlas bland annat styrdokument för grundskolan, betygssystem, kunskapssyn och teorier om lÀrande relaterat till bedömning samt syn pÄ bedömning. Med utgÄngspunkt frÄn aktuell forskning belyses kunskapsbedömning i ett lÀrar- respektive elevperspektiv.För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningen genomfördes fokuserade intervjuer i tre fokusgrupper pÄ tre olika skolor i tre olika kommuner. Sammanlagt deltog 28 lÀrare, som undervisar i grundskolans Är Ätta och nio.Undersökningen resulterade i tvÄ dimensioner av lÀrarens arbete:Att hjÀlpa elever att utveckla sitt lÀrande och Att bedöma och betygssÀtta elevers kunskaper. Dessa dimensioner av kunskapsbedömning har olika fokus; att utveckla elevens lÀrande respektive att bedöma och betygssÀtta elevens kunskaper.

Motivation i skolans tidigare Ă„r

Det övergripande syftet för denna studie Àr att söka svar pÄ vad som motiverar elever till lÀrande samt vad som pÄverkar elevers motivation. Dessutom syftar studien till att ge kunskap om lÀrares motivationsarbete.Studien innehÄller en litteraturdel samt en kvalitativ och en kvantitiativ studie i form av tre intervjuer med lÀrare samt tvÄ med speciallÀrare och 48 elevers svar pÄ en enkÀt.Resultatet av intervjuerna visar pÄ att det Àr viktigt med ett samarbete mellan förÀldrar och skolpersonal för att uppnÄ optimal motivation bland eleverna samt att de kÀnner sig trygga i skolan.Resultatet av enkÀterna tyder pÄ att mÄnga av eleverna gÄr till skolan för att de anser att kunskapen Àr till nytta för framtida studier men Àven utanför skolan..

Kan elevers tankar kring sitt lÀrande och lÀrares reflektioner mötas för att utveckla en gemensam kunskapssyn?

Denna uppsats belyser elevers sÀtt att se pÄ sitt eget lÀrande och hur denna syn tas tillvara i skolan. Syftet med examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur eleverna vill tillÀgna sig nya kunskaper och utveckla sitt lÀrande samt hur lÀrarna kring eleverna kan möta upp detta synsÀtt. För att ta reda pÄ elevernas Äsikter har de fÄtt svara pÄ en enkÀt. Undersökningen har vÀnt sig till elever i Ärskurs 2, 4 och 6. För att ta reda om lÀrarna kan möta upp elevernas tankar har jag valt att lÄta lÀrare reflektera kring sina lÀrandesituationer.

Marknadsföring som vÀgledning

Undersökningen har fokuserat pÄ hur Industriprogrammet marknadsförs vid en gymnasieskola som har lyckats vÀnda en negativ sökbild till en positiv. Vi har undersökt hur skolan marknadsfört programmet, samt vilka pÄverkansfaktorer som spelar in i individens gymnasieval. Vidare har vi undersökt hur skolor kan förbÀttra marknadsföringen för att öka sökbilden till mindre attraktiva program. Det empiriska materialet har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med studerande som gÄr första Äret pÄ Industriprogrammet samt genom informationsintervjuer med representanter frÄn gymnasieskolan. Undersökningen genomfördes pÄ en gymnasieskola som nyligen har startat ett Teknikcollege dÀr Industriprogrammet ingÄr.

Elevers uppfattningar om bedömning : satt i relation till lÀrares bedömningspraktiker

Bedömning kan stödja och utveckla elevers lÀrande om informationen frÄn bedömningen anvÀnds för att förÀndra och anpassa undervisningen. Bedömningen anvÀnds dÄ framÄtsyftande, formativt. Syftet med studien var att fÄ en bild av hur elever i Ärskurs 4-6 uppfattar bedömning samt att sÀtta detta i relation till hur lÀrare uppfattar sin bedömningspraktik. Metoderna var elev- och lÀrarenkÀter, semistrukturerade gruppintervjuer samt klassrumsobservationer. Resultatet visade att majoriteten av eleverna förknippade bedömning med prov och lÀxförhör, vilka bedöms genom summativa metoder, till skillnad frÄn lÀrarna som upplevde sin bedömningspraktik som övervÀgande formativ.

<- FöregÄende sida 42 NÀsta sida ->