Examensarbetet utfördes för Easygamer i Skoghall vilket är ett företag som bl.a. sysslar med modifiering av de flesta av dagens spelkonsoler samt försäljning av olika datorprodukter. Företaget ville att vi skulle göra om en Xbox till en ?studentdator? som de kallade det. Detta för att man ska kunna få en ganska kraftfull dator för inte så mycket pengar.

Vi lever i ett mångkulturellt samhälle och i dagens skola möter lärare många elever från olika länder. Elever Sverige får gå i en internationell klass för att kunna lära in ikapp sina jämnåriga kamrater som har svenska som sitt lärare medverkar. Fem av dessa lärare är Sva syfte att ta reda på vilka faktorer som kan påverka andra under intervjuerna har diskuterats och analyserats utifrån tidigare forskning och visar bland annat att modersmålsundervisning är gynnsam för elevers andraspråksutvecklin finns andra faktorer som påverkar andraspråkselevers inlärning och dessa är den sociokulturella bakgrunden (föräldrar, utbild kultur), elevers bakgrund och tidigare erfarenheter samt hur organiseringen av undervisningen ser ut..

Kedjor som äger sina egna butiker har en mer centraliserad styrning är butiker som ägs av handlare men ändå tillhör en kedja. De väletablerade butikskedjorna ICA, Coop och Axfood har en något mer modern styrning än de nyetablerade lågprisbutikerna Netto och Lidl. Detta beror främst på att modern styrning utgår från att lyssna mer på kunden vilket inte lågpriskedjorna är intresserade av då de istället har som strategi att lära kunderna att handla lågpris..

Procentprojektet. Ett undervisningsförsök i matematik i skolår 6 med fokus på elever i matematiksvårigheter.Syftet med följande arbete är att studera elevers lärande i matematik med fokus riktat mot elever i behov av särskilt stöd. Undersökningsmetoden är ett undervisningsförsök. Undervisningens ämnesinnehåll är introduktion av begreppet procent i skolår 6. Försöket utgår från matematisk modellering som teori. Först görs en genomgång av faktorer som kan bidra till gynnsamma villkor för elevers lärande.

Syftet med vårt arbete är att undersöka om vi som blivande pedagoger kan motivera elever till läsning genom boksamtal. Vi vill se eventuell förändrad motivation till läsning, skillnader mellan flickors och pojkars läsning och om elevers syn på litteratur förändras. Undersökningen genomfördes under vår verksamhetsförlagda utbildning i en årskurs fyra till fem under en femveckors- period i Luleå Kommun, där sex slumpmässigt utvalda elever medverkade i vår undersökning som innefattade observation, intervju och boksamtal. Vårt resultat av undersökningen visade att tre av sex elever blivit mer motiverade till läsning. Tidigare forskning om pojkars och flickors olika läsvanor, visade att de läser böcker i olika genrer, vilket inte stämmer överens med det vi kommit fram till i vår undersökning.

Svenska elever har bristande kunskaper inom algebra, tidigare forskning visar dock att arbete med talföljder främjar elevers förståelse för variabelbegreppet och generalisering. Flera studier har un-dersökt elevers sätt att se på och arbeta med aritmetiska, kvadratiska och rekursiva talföljder, dock saknas på det hela taget forskning om geometriska talföljder.Denna studie syftar till att undersöka hur elever uppfattar geometriska talföljder när de mött dessa i undervisningen. De frågeställningar studien avser att ge svar på är vilka kvalitativt skilda strategier elever använder när de behandlar geometriska talföljder, vad som utmärker dessa, hur de behand-lar generalisering av denna slags talföljd samt hur elever som mött geometriska talföljder i under-visningen uppfattar dessa i förhållande till de som inte mött dem i undervisningen.Som grund för urvalet gjordes ett förtest och tio kvalitativa intervjuer genomfördes, där eleverna fick beräkna saknade element och generalisera fyra geometriska talföljder. De strategier som ele-verna använde vid behandling av geometriska talföljder resulterade i sex kvalitativt åtskilda huvud-kategorier, med underkategorier. Elevers sätt att behandla generaliseringar resulterade i fyra kate-gorier.

Ett flertal nationella och internationella undersökningar som visar en nedgång i svenska elevers matematikresultat har gjort, att intresset för skolans matematikundervisning har ökat. Det råder idag en vetenskaplig konsensus kring att uppfattningar och känslor spelar stor roll i matematikundervisningen och i elevers matematiklärande. Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka känslor och uppfattningar som tio elever förknippar med matematik men också att undersöka vilka känslor som kan kopplas till vilka matematiksituationer. Tio elever från årskurs 1 till och med årskurs 5 intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer utifrån en kvalitativ ansats. För att undersöka vilka känslor som kan kopplas till vilka specifika matematiksituationer användes artefakter, d.v.s. olika matematikuppgifter. Studiens resultat visar att de uppfattningar som andra elever för två till tre decennier sedan uppvisade i relativt oförändrat skick lever kvar idag hos dessa tio intervjuade elever.

Uppsatsen presenterar till en början hur nyanlända elevers skolgång ser ut de första åren i Sverige. Min studie behandlar nyanlända elever mellan 16-20 år. Syftet med uppsatsen är att redogöra för nyanlända elevers upplevelser av deras inkludering i skola och samhälle. Här är syftet tätt sammankopplat till elevgruppens upplevelser av sin skolgång samt betydelsen av samhällsorientering för dessa nyanlända elever. Jag har använt mig av kvalitativ intervjumetod för att få fram mitt resultat.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka känslor och associationer elever vid gymnasiets estetiska program får vid lyssning av musik som är för tänkt för film, men utan bild. Utifrån att endast lyssna på musiken vill jag se om elevernas tolkningar förefaller lika varandra och om det finns genusskillnader. Jag vill utforska musikens så kallade ?koder? som styr våra sinnen mot en speciell riktning och på vilka sätt den kan manipulera oss. Jag valde att spela upp fem delstycken (satser) av en komposition jag skrivit, avsedd att illustrera ett händelseförlopp i form av en filmsynopsis.

   Samhället står i ständig förändring, och vi lever i ett informationssamhälle där vi ideligen kommer i kontakt med olika former av texter, vilket har fått till följd att det ställs andra krav på människans läsutveckling. Då forskning har visat på minskad läsförmåga hos elever i årskurs 4, ansåg vi det intressant att utveckla kunskap om hur elevers läsintresse kommer till uttryck i och utanför skolan, vilket också är studiens syfte. I denna studie har kvantitativ och kvalitativ metod kombinerats. För att få svar på vilka förutsättningar som har betydelse för elevers läsintresse utanför skolan, genomfördes en enkätundersökning. Elevernas enkätsvar användes som stöd när lärarna därefter intervjuades.

Examensarbetets syfte har varit att undersöka elevers tankar om hållbar utveckling och konsumtion. Med min undersökning ville jag ha svar på vilken kunskap eleverna har om hållbar utveckling, hur de använder sin kunskap i egen konsumtion samt varifrån de har fått sin kunskap. Resultaten har baserats på en enkätundersökning och intervjuer med elever i år 6, i en ort med goda socioekonomiska förhållanden i södra Sverige. Resultaten har visat att eleverna har en relativt låg kunskap och att lärandesituationerna i skolan är få inom området hållbar konsumtion. Jag har i min undersökning sett tydliga samband mellan elevernas kunskap, attityd och handling..

Utbildningsfrågor, med särskilt fokus på elevers grundutbildning och måluppfyllelse, är ett angeläget och återkommande inslag i samhällsdebatten. Frågor som diskuteras är bland annat hur elevers lärande kan stimuleras och hur lärmiljöer bör utformas. Sveriges nationella styrdokument; Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr11, har tydligt framskrivet att eleverna ska ges inflytande över utbildningens innehåll och utförande och att de ska ha möjlighet att ta initiativ till frågor som rör undervisningen. Genom att anta elevers perspektiv och låta deras röster få utrymme i debatten kan ytterligare kunskap tillföras kring hur olika aspekter av skolors lärmiljöer kan skapa förutsättningar för elevers lärande och utveckling. Syftet med studien är att utifrån elevers uppfattningar, erfarenheter och känslor skapa förståelse för hur de upplever och beskriver sitt lärande i skolan och vilka förutsättningar och faktorer de ser som betydelsefulla för sitt lärande och sin utveckling.

Abstract Titel: Musikundervisningens dilemma ? en studie om när och hur musiklärares och elevers uppfattningar om musikundervisningen möts. Författare: Manda Sjöström och Tony Strömstedt Vi har undersökt elevers och musiklärares uppfattningar kring musikundervisningen på två olika skolor. Vårt syfte med undersökningen är att problematisera och försöka förstå musikundervisningen. Vår problemformulering lyder: ? På vilket sätt möts elevers och musiklärares uppfattningar om musikundervisningen? Vi har använt oss av intervjuer i vår undersökning.

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka hur lärare beskriver sitt arbete med att främja elevers matematikinlärning samt hur de elever som tappat lusten och intresset för ämnet kan fångas upp. Både i rapporter från Skolverket och i forskning som gjorts inom ämnet tyder mycket på att den främsta faktorn som bidrar till elevernas inlärning, lust och intresse är hur undervisningen utformas. För att elever ska kunna befästa matematiska abstraktioner bör undervisningen, enligt litteraturen, utgå från elevers erfarenheter. Vad eleverna har kunskap om sedan tidigare, då det gäller matematik, är en viktig aspekt att ta hänsyn till som lärare. Viktigt är även att samtala om matematik, att kommunicera i undervisningen ger eleverna en djupare förståelse för symboler och begrepp.För att få svar på mina frågeställningar har jag tagit del av tidigare forskning och litteratur som berör elevers matematikinlärning.

Syftet med denna studie var att utvecklat olika undervisningsmetoder för att öka elevers motivation i ämnet historia. Detta gjorde vi genom att diskutera hur man praktiskt kan använda sig av motivationsteorier när man planerar och bedriver sin undervisning. Inledande valde vi att studera utvecklingen av motivationsteorier, samt den aktuella forskningen. Utifrån vår studie fastställde vi tre olika undervisningsmetoder där vi strävade efter att tillgodose och väcka elevers inre motivation. Metoderna grundar sig i intresse som motivationsmetod.