Sök:

Sökresultat:

6032 Uppsatser om Lyssna till elevers röster - Sida 32 av 403

LÀrande pÄ elevers villkor : En studie om lÀrande pÄ omvÄrdnadsprogrammet, med fokus pÄ medicinsk grundkurs.

Arbetets syfte Àr att ta reda pÄ om det finns kunskap om lÀrstilar bland lÀrare och elever pÄ gymnasiets omvÄrdnadsprogram. Vidare har arbetet fokuserat pÄ hur undervisningen ser ut i medicinsk grundkurs och hur den kan utvecklas för att anpassas till elevers olika sÀtt att lÀra in. Uppsatsen anknyter till tidigare pedagogisk forskning och teori dÀr nyckelorden Àr lÀrande, lÀrstilar och undervisning.Studiens empiri bestÄr av en lÀrstilsanalys som genomförts i tvÄ klasser samt intervjuer av vÄrdlÀrare och elever, dÀr lÀrarna har undervisat nÄgon av eleverna i medicinsk grundkurs. Arbetet begrÀnsas till att omfatta Richard Bandlers och John Grinders lÀrstilar samt de faktorer som enligt Gardner pÄverkar elevernas inlÀrning.Studien visar att det finns kunskap om de olika lÀrstilarna, sÄvÀl bland lÀrare som elever och att undervisningen i medicinsk grundkurs Àr flexibel. Avslutningsvis hÀvdar uppsatsen att undervisningen kan utvecklas genom att pedagoger bl.a.

"Studiero - det löser sig inte bara sÄ dÀr" : En kvalitativ studie om hur lÀrare och rektorer förklarar och arbetar med elevers störande beteende

Skollagens framskrivna disciplinÀra ÄtgÀrder Àr tÀnkta att vara en hjÀlp för skolan i arbetet med att garantera elever studiero. Men dÄ forskning pekar pÄ att elevers störande beteende Àr relaterat till lÄga prestationer i skolan, föreligger risken att disciplinÀra ÄtgÀrder sÀtts in istÀllet för att eleven erbjuds stödÄtgÀrder. Syftet med studien Àr mot bakgrund av detta dilemma att undersöka och beskriva hur lÀrare och rektorer förklarar och arbetar med elevers störande beteende.Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer av fem lÀrare och tre rektorer pÄ sammanlagt fyra 7-9 skolor. Resultatet av studien visar att lÀrarnas och rektorernas förklaringar av orsaker till elevers störande beteende i hög grad relateras till skolan eller till gruppen. Detta interaktionsperspektiv tolkar författaren som att lÀrare och rektorer menar att det finns möjligheter för skolan att förebygga och hantera elevers störande beteende, ett arbete som studien ocksÄ visar sker.

Elevers förestÀllningar om skolregler : en enkÀtstudie i Är 4-6

Studiens syfte Àr att undersöka om elevers sÀtt att vÀrdera och resonera kring skolregler skiljer sig Ät beroende pÄ regelkategori. Vi stÀller mot bakgrund av domÀnteorin och tidigare forskning hypoteser som vi prövar med hjÀlp av en enkÀtstudie. VÄr enkÀtstudie omfattar 202 deltagare i Ätta klasser i Är 4 ? 6 i en mellanstor svensk stad. EnkÀten bestod av bÄde öppna och slutna frÄgor.

Tillsammans eller var för sig? ? En studie om vilken undervisningsform högstadieelever föredrar i idrott och hÀlsa.

Syftet med denna studie Àr att ur ett genusperspektiv ta reda pÄ vilken undervisningsform elever föredrar i idrott och hÀlsa och om elevers val pÄverkas av deras nuvarande undervisningsform. Vi synliggör inledningsvis ett problem dÄ vi anser att dagens idrott och hÀlsa kan vara alltför inriktad pÄ prestation och tÀvling, vilket kan missgynna flickor pÄ mÄnga olika sÀtt. Datainsamlingen gjordes i form av en kvalitativ enkÀtstudie pÄ totalt 588 elever frÄn fem olika högstadieskolor i SkÄne. Tre av dessa var skolor med samundervisning, en skola med sÀrundervisning och en skola med en kombination av sam- och sÀrundervisning. Resultatet av den insamlade empirin analyseras och diskuteras utifrÄn bakgrund och teori.

"Det gÀller att lyssna" : En studie om lÀrare i Ärskurs 1-6 och deras anvÀndning av feedback i Àmnet idrott och hÀlsa

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka vad lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa i Ärskurs 1-6 hade för syfte med den feedback som ges under lektionerna. Studien syftar Àven till att undersöka vilka olika sorters feedback som dessa lÀrare ger uttryck för.? Vad har lÀrare i idrott och hÀlsa för mÄl med den feedback som ges?? Vilka olika sorters feedback ger lÀrare i idrott och hÀlsa uttryck för?MetodStudien Àr en kvalitativ studie dÀr sju stycken lÀrare i idrott och hÀlsa som undervisar i Ärkurserna 1-6 medverkar. Först observerades tvÄ lektioner och sedan blev lÀrarna intervjuade. Totalt genomfördes 14 observationer och sju intervjuer.ResultatStudien visar att lÀrare har olika syften med den feedback som ges.

Dagens ungdom i dagens skola : En kvantitativ studie om hur subkultur bland ungdomar pÄverkar deras attityd till skolan.

Vad innebĂ€r det att tillhöra en subkultur och har det nĂ„gon pĂ„verkan pĂ„ ungdomars attityder idag? Är det lika utprĂ€glat som under 70-talet nĂ€r punken var som störst och man visade sin tillhörighet genom klĂ€dsel och en viss musiksmak? Eller har mainstreamkulturen tagit över genom olika medier som TV, film och internet? Studiens syfte Ă€r att undersöka om attityd till skolan kan hĂ€rledas till subkultur. FrĂ„gestĂ€llningen Ă€r följande: GĂ„r det att hĂ€rleda elevers attityd till skolan till deras subkultur? I hur stor utstrĂ€ckning förekommer subkulturer idag? Finns det ett samband mellan subkultur och geografiskt/sociokulturellt omrĂ„de? Som metod valde vi att göra en enkĂ€tundersökning genom ett bekvĂ€mlighetsurval. Studien omfattade ungdomar som gick sitt första Ă„r pĂ„ gymnasiet. 171 ungdomar besvarade enkĂ€ten i fyra skilda omrĂ„den i stockholmsregionen. Vi analyserade materialet med hjĂ€lp av regressionsanalys och frekvenstabeller.

Historiemedvetande och historiesyn - En studie av lÀrares och elevers uppfattningar

Syftet med detta arbete var att undersöka om och hur elever pÄverkas av deras lÀrares historiesyn och historiemedvetande. Jag intervjuat fyra lÀrare och fyra av varje lÀrares elever. Min undersökning visar att eleverna har ett historiemedvetande och historiesyn. Det var intressant att prata med elever och lÀrare och jag har lÀrt mig en hel del om elevers mottagande av historieförmedlingen och lÀrarnas vision om att förmedla historia. Undersökningen visar att eleverna inte bara pÄverkas av sina lÀrare.

Gymnasieelevers uppfattning om sitt talande i och utanför klassrummet

Vi vill genom den genomförda undersökningen fÄ en bild av hur elever ser pÄ muntlighet, dels den som förekommer pÄ lektionstid, dels den som förekommer pÄ fritid. Som blivande lÀrare vill vi öka vÄr medvetenhet kring elevers syn pÄ talets funktion och pÄ eleverna som talare. Metoderna vi valt Àr en inledande enkÀtundersökning dÀr 26 elever frÄn en Ärskurs tre pÄ gymnasiet medverkade samt uppföljande fördjupad undersökning i form av fyra kvalitativa intervjuer. Vi kom fram till att eleverna, generellt sett, hade liknande uppfattning om talets funktion som nÄgot vÀldigt betydelsefullt. Vi kom ocksÄ, trots elevernas positiva instÀllning till talets funktion, fram till att inte alla ville tala i klassrummet.

Matintag hos patienter vid akutkirurgisk vÄrdavdelning

Följande uppsats behandlar klassrummet som en arena för elevers lÀrande. I uppsatsen presenteras begreppet hÄllbar lÀrandemiljö som innebÀr ett klassrumsklimat dÀr lÀrare arbetar med ett lÀngre tidsperspektiv i Ätanke, alltsÄ hur ett gott klassrumsklimat kan upprÀtthÄllas över lÄng tid. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet, med mÀnniskors individuella bakgrunder i Ätanke. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad en lÀrare kan göra för att skapa en hÄllbar lÀrandemiljö, samt hur olika lÀrare ser pÄ elevers beteende i klassrummet. Uppsatsen Àr en systematisk litteraturstudie och resultatet Àr hÀmtat frÄn tvÄ vetenskapliga databaser.

Litteratursamtal pÄ högstadiet - en studie utifrÄn elevperspektiv

SammanfattningHösten 2013 kom resultatet av den senaste PISA-mÀtningen dÀr svenska elevers resultat i lÀsförstÄelse visade sig ha sjunkit markant, vilket bekrÀftade tidigare Ärs sjunkande resultat. Enligt Skolverket Àr det frÀmst de lÄgpresterande elevernas resultat som har försÀmrats och Skolverket lyfter fram elevers ökade egna arbete som en möjlig förklaring.Inom internationell och svensk forskning, liksom av pedagoger, framförs ofta att olika former av litteratursamtal kan vara en vÀg att stÀrka elevers lÀsförstÄelse. Vid en genomgÄng av lÀsforskning synliggörs att det finns fÄ studier med fokus pÄ Àldre elevers lÀsning samt att elevers röster sÀllan hörs i forskningen.Syftet med föreliggande studie Àr att med hjÀlp av elevers resonemang bidra med ytterligare förstÄelse av högstadiets litteratursamtal, sÄvÀl elevledda samtal i mindre grupper som lÀrarledda samtal i helklass.Studien har inspirerats av utbildningssociologi och tar stöd i Bernsteins begrepp vertikal och horisontell diskurs samt inramning. I studien intervjuas elever i Ärskurs nio om hur de ser pÄ skolans litteratursamtal. Eleverna intervjuas huvudsakligen enskilt men dessa intervjuer kompletteras med en gruppintervju samt ett observerat elevlett litteratursamtal.Resultatet visar att högstadieelever, i likhet med vad tidigare forskning visat överlag, uttrycker en huvudsakligen positiv instÀllning till litteratursamtal.

Genus, fred och sÀkerhet : Finns det ett krav pÄ jÀmstÀlldhetsintegrering nÀr EU:s civila krishanteringsinsatser utformas och lever EU i sÄ fall upp till det?

Vad innebĂ€r det att tillhöra en subkultur och har det nĂ„gon pĂ„verkan pĂ„ ungdomars attityder idag? Är det lika utprĂ€glat som under 70-talet nĂ€r punken var som störst och man visade sin tillhörighet genom klĂ€dsel och en viss musiksmak? Eller har mainstreamkulturen tagit över genom olika medier som TV, film och internet? Studiens syfte Ă€r att undersöka om attityd till skolan kan hĂ€rledas till subkultur. FrĂ„gestĂ€llningen Ă€r följande: GĂ„r det att hĂ€rleda elevers attityd till skolan till deras subkultur? I hur stor utstrĂ€ckning förekommer subkulturer idag? Finns det ett samband mellan subkultur och geografiskt/sociokulturellt omrĂ„de? Som metod valde vi att göra en enkĂ€tundersökning genom ett bekvĂ€mlighetsurval. Studien omfattade ungdomar som gick sitt första Ă„r pĂ„ gymnasiet. 171 ungdomar besvarade enkĂ€ten i fyra skilda omrĂ„den i stockholmsregionen. Vi analyserade materialet med hjĂ€lp av regressionsanalys och frekvenstabeller.

Röster i dialog: en receptionsstudie om att lyssna till röster i ett flerstÀmmigt klassrum

Syftet med min studie Àr att undersöka hur elever lyssnar till olika röster vid mötet av texter som inte Àr av typografisk karaktÀr, i detta fall ljud/musik i spelfilm och om det Àr möjligt att fÄ igÄng meningsskapande samtal. Ett annat syfte Àr att belysa min roll som svensklÀrare och se om det Àr möjligt att ?lyfta? ur mig ur skolkontexten och skapa en didaktisk-metodisk handlingskompetens om hur man fÄr fatt pÄ lyssnandet inom klassrummets ramar. Metoden Àr kvalitativ och bestÄr av skriftligt dokumenterade berÀttelser och reflektioner, samtidigt som lyssnandet studeras genom observationer. Mina informanter Àr tvÄ elever, en pojke och en flicka, som gÄr sjunde Äret pÄ en F-9 skola.

MÄngkultur i förskoleklassen - en studie av pedagogiska arbetssÀtt i det mÄngkulturella klassrummet

VÄrt arbete syftar till att undersöka om och pÄ vilket sÀtt pedagoger anpassar sin undervisning och sitt arbetssÀtt till det mÄngkulturella klassrummet i tvÄ förskoleklasser. I forskningsbakgrunden behandlar vi litteratur kring bland annat kulturell mÄngfald, betydelsen av vad pedagogen har för förhÄllande till elevers kulturella bakgrund, elevers sprÄkutveckling och pedagogiska arbetssÀtt för ett mÄngkulturellt klassrum. I vÄr studie har vi anvÀnt oss av deltagande observation samt arrangerad forskningsintervju av tvÄ förskolelÀrare som undervisar i mÄngkulturella klassrum. Resultatet av vÄr studie har visat att den ena pedagogen delvis anpassade sin undervisning för det mÄngkulturella klassrummet men att ingen av dem anvÀnde det som resurs..

Elevers uppfattning om lÀxor : -en studie i Ärskurs 5

Syftet med studien Àr att fÄ inblick i hur elever i Ärskurs fem upplever matematiklÀxorna och om det finns faktorer som pÄverkar instÀllningen positivt. Det empiriska underlaget bestÄr av en flerfaldig undersökningsmetod vilket innebÀr bÄde en kvantitativ och en kvalitativ metod för att skaffa dataunderlag. Det kvantitativa underlaget bestÄr av en enkÀtundersökning som 47 elever besvarat och ett kvalitativt underlag bestÄende av 11 intervjuer med utvalda elever. Resultatet visar att matematiklÀxan uppfattas positivt av övervÀgande del. Slutsatser Àr att matematiklÀxan verkar vara ett flitigt anvÀnt arbetsÀtt i matematikundervisningen men den behöver individanpassas i större utstrÀckning, framför allt för elever med negativ instÀllning..

Delar och helheter : Del-helhetsrelationers inverkan pÄ yngre elevers matematiklÀrande

ÄmnesomrĂ„det som detta examensarbete utgĂ„r ifrĂ„n Ă€r aritmetikundervisning. Syftet Ă€r att undersöka hur förstĂ„else för tals del-helhetsrelationer inverkar pĂ„ elevers lĂ€rande av sambandet mellan addition och subtraktion. Syftet Ă€r Ă€ven att undersöka hur förstĂ„else för tals del-helhetsrelationer pĂ„verkar lĂ€randet av talkamrater. Vidare undersöks vilka andra effekter förstĂ„else för tals del-helhetsrelationer har pĂ„ elevers matematiklĂ€rande. Examensarbetets metod Ă€r en litteraturstudie dĂ€r forskning om del-helhetsrelationer i undervisningssammanhang undersöks.

<- FöregÄende sida 32 NÀsta sida ->