Sökresultat:
6032 Uppsatser om Lyssna till elevers röster - Sida 26 av 403
Flexibelt lÀrande? : En intervjustudie med lÀrare och rektorer angÄende deras uppfattningar, möjliggöranden och förverkliganden av flexibelt lÀrande samt dess pÄverkan pÄ elevers lÀrande
Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur lÀrare och rektorer pÄ ett specifikt utbildningscentrum uppfattar, möjliggör och förverkligar flexibelt lÀrande samt fÄ deras insikt i vad flexibelt lÀrande bidrar till nÀr det gÀller elevers lÀrande. För att uppnÄ syftet med denna undersökning har följande frÄgestÀllnings stÀllts: Hur uppfattas flexibelt lÀrande av lÀrare och rektorer, vad uppfattar rektorer och lÀrare som positivt samt negativt med flexibelt lÀrande, hur möjliggörs och förverkligas utbildningscentrumets vision om flexibelt lÀrande av lÀrare och rektorer samt hur ser lÀrare och rektorer pÄ det flexibla lÀrandets funktion nÀr det gÀller elevers lÀrande?Det anvÀnda kÀllmaterialet bestÄr av intervjuer gjorda med 2 rektorer och 4 lÀrare som arbetar med flexibelt lÀrande pÄ ungdomsgymnasiet och vuxenutbildning pÄ ett utbildningscentrum i mellersta Sverige. Resultaten visar pÄ att den generella uppfattningen om flexibelt lÀrande hos rektorerna och lÀrarna Àr positiv. Man kan se utifrÄn intervjuerna att de positiva sakerna med flexibelt lÀrande ofta cirkulerar kring relationen mellan lÀrare och eleven, medan de negativa sakerna ofta berör mer praktiska saker som angÄr bÄde lÀrare och elev.
Dramapedagogik : - möjligheter i lÀsundervisningen
Elevers lÀsutveckling Àr ett aktuellt Àmne i skolan. LÀraren bör ha god kompetens och undervisa pÄ varierade sÀtt för att kunna möta alla elever och för att bibehÄlla en hög kvalitet i klassrummet. Detta sÀtter krav pÄ att lÀraren behöver ha kunskap om olika pedagogiska metoder. Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka dramapedagogikens möjligheter i lÀsundervisningen och vilka effekter den har pÄ elevers lÀsutveckling. För att kunna tillÀmpa dramapedagogiken i klassrummet för att utveckla elevers lÀsning krÀvs det att lÀraren har kunskap om Àmnet.
SkönlitterÀr lÀsning och litterÀrt utbud pÄ tvÄ gymnasieskolor
Syftet med vÄr uppsats var att undersöka lÀrares och elevers uppfattning om skönlitterÀr lÀsning pÄ tvÄ gymnasieskolor och ta del av det litterÀra utbudet i svenska A och B. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr Molloys didaktiska frÄgor, den Àmnesdidaktiska triangeln ochtidigare forskning och studier. Undersökningsmaterialet bestod av elevenkÀter och fyralÀrarintervjuer. Resultatet visar att det fanns skillnader i lÀrares och elevers uppfattning omskönlitterÀr lÀsning och utbud. VÄr övergripande slutsats blev att den skönlitterÀra lÀsningenpÄ de tvÄ gymnasieskolorna inte fullt ut var ett fungerande moment i svenskundervisningen..
FlersprÄkiga elevers attityder till sitt modersmÄl
Syftet med denna studie Àr att undersöka flersprÄkiga elevers attityd till sitt modersmÄl, samt se hur miljöfaktorer pÄverkar elevens attityd. Till denna studie anvÀnds en kvalitativ metod som gÄr in mer pÄ djupet. Resultatet visar att den primÀra socialisationen har störst pÄverkan pÄ elevens attityd och att den sekundÀra socialisationen Àven spelar en stor roll. De slutsatser vi kan dra Àr att ju sÀkrare man Àr i sin identitet, desto positivare blir den egna attityden..
Hur fÄr du en student att lyssna? : - En studie av Academic Works kommunikation mot studenter
ABSTRACTTitle: How do you get the students to listen? ? A study of Academic Works communication towards students (Hur fÄr du en student att lyssna? ? En studie av Academic Works kommunikation mot studenter)Number of pages: 38 (41 including enclosures)Author: Fredrik HanssonTutor: Peder HÄrd af SegerstadCourse: Media and Communication studies CPeriod: Autumn 2007University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University.Aim: The purpose of this paper is to study the strategies involved in the communication process between an organisation and its target audience. The study also aims to examine the company Academic Work and its communication efforts towards the targeted audience students.Method/Material: In order to examine the aim above, interviews were made with two persons involved in the communication of Academic Work. In addition to the interviews, a questionnaire was carried out at campus Ekonomikum, Uppsala University.Main results: The main result can be summarized as:· Academic Works communications have a lot of resemblance with the papers presented theory.· Events and direct meetings is the communication effort by Academic Work that has the biggest impact on student?s awareness and knowledge of the company.· A large majority of the students at campus Ekonomikum at Uppsala University are interested in working part-time and are aware of Academic Work.
18,21, Piruett : En kvalitativ studie dÀr pedagogers och elevers uppfattningar om dansmatteundervisning synliggörs
Syftet med studien Àr att undersöka och synliggöra faktorer som kan pÄverka dansmatteundervisnings relevans för elevers lÀrande i matematikÀmnet, detta i grundskolans tidigare Är. TvÄ kvalitativa insamlingsmetoder, i form av semistrukturerade intervjuer och observationer, har anvÀnts i undersökningen. Resultatet antyder att dansmatteundervisning kan vara relevant i och med att arbetssÀttet innebÀr en förstÄelseinriktad undervisning, dÀr ett reflekterande arbetssÀtt med gemensamma samtal om matematiskt innehÄll genomsyrar undervisningen. Att kommunikationen ökar, genom att bÄde verbal och kinestetisk kommunikation samspelar i dansmatteundervisning, kan ocksÄ bidra till att arbetssÀttet kan vara relevant. Pedagogens möjlighet till direkt Äterkoppling till elever anses som en styrka i dansmatteundervisning.
Att anvÀnda undervisningsmetoden Flippat Klassrum : En interventionsstudie
Den nya undervisningsmetoden Flippat Klassrum Àr ett alternativ till den traditionella undervisningsmetod som för nÀrvarande dominerar matematikundervisningen. I Flippat Klassrum ser eleverna pÄ en förberedd förelÀsning online redan innan de kommer till lektionen sÄ att arbetet dÀr gÄr direkt pÄ förstÄelse av det förelÀsta, sakdiskussioner och hjÀlp med problemlösning.Syftet med interventionsstudien Àr att att introducera undervisningsmetoden Flippat Klassrum och dÀrefter undersöka elevers reaktioner till undervisningsmetoden. Följande frÄgestÀllningar besvarades:1. Hur pÄverkas elevers Äsikter om matematikundervisning av interventionen med Flippat Klassrum?2.
Strukturerade textsamtal enligt Reciprok undervisning : en interventionssudie
Syftet med denna interventionsstudie Àr att undersöka om explicit undervisning med strukturerade textsamtal enligt reciprok undervisning kan frÀmja elevers förstÄelse av text samt förmÄga att göra egna sammanfattningar. Studien har sin utgÄngspunkt i det sociokulturella och det pragmatiska perspektivet, dÀr lÀrande genom praktisk handling och interaktion med andra stÄr i fokus. Ansatsen för studien Àr i huvudsak kvantitativ. En intervention har gjorts med 39 elever i Ärskurs 4. Interventionsperioden innefattade 9 lektioner med undervisning i lÀsförstÄelsestrategier utifrÄn reciprok undervisning dÀr lÀrare och elever tÀnkte högt kring texter.
"Du fÄr barn som Àlskar det ni gör" : den tematiska undervisningens konsekvenser för elevers lÀrande ? en kvalitativ undersökning
Denna uppsats behandlar varför nÄgra utvalda pedagoger arbetar tematiskt samt deras förhÄllningssÀtt till den tematiska undervisningen. I uppsatsen stÀller jag frÄgor om vad de intervjuade pedagogerna anser att en tematisk undervisning kan ha för konsekvenser pÄ elevers inlÀrning. Undersökningen omfattar Àven om pedagogerna tror att lÀsutvecklingen kan gynnas genom tematisk undervisning. Definitionen av vad tematisk undervisning Àr har hÀmtats ur litteratur om Àmnet och utgörs av att Àmnen integreras, en erfarenhetsbaserad undervisning och att inte ha en lÀromedelsstyrd undervisning.Jag anvÀnt mig av kvalitativa samtalsintervjuer som metod för min undersökning. I det huvudsakliga resultatet syns att de medverkande pedagogerna anser att tematisk undervisning kan vara gynnsamt för elevers inlÀrning.
Elevers uppfattning om grupparbete i matematik
Syftet med detta arbete var att undersöka elevers uppfattning om grupparbete i matematik. Vikten av att prova olika arbetssÀtt och arbetsformer kan man lÀsa i Lpo94. Undersökningen genomfördes under sju veckor i en Ärkurs 9 med 24 elever. Eleverna har jobbat i grupper om fyra stycken tvÄ gÄnger i veckan. De har anvÀnt sig av sina egna matematikböcker.
Standardisering av talperceptionstestet Lyssna-SĂ€g : Diskrimination och identifikation av svenska konsonantkontraster i betingelserna tyst och babbel hos typiskt utvecklade barn
Nedsatt talperception förekommer hos flera grupper barn som besöker audiologisk och logopedisk klinik. Dessa Àr exempelvis barn med sprÄkstörning, barn med kognitiva nedsÀttningar, barn med hörselnedsÀttningar och barn med (centrala) auditiva bearbetningsnedsÀttningar (CAPD). För nÀrvarande saknas standardiserade talperceptionstest som ger information om hur barn diskriminerar, identifierar och producerar sprÄkljudskontraster i ord. Det Àr dÀrför av stor vikt att utveckla diagnosverktyg för att öka möjligheten till ett reliabelt testförfarande och differentialdiagnostisering. Föreliggande studie hade 2 syften.
Elevers och lÀrares förhÄllningssÀtt till IKT i skolans undervisning : IKT ger en mÄngfald av möjligheter, men Àr inte nÄgot i sig, utan blir vad vi gör den till.
Syftet med detta arbete Àr att belysa elevers förhÄllningssÀtt till IKT i undervisningen, och lÀrarnas förhÄllningssÀtt till anvÀndningen av IKT som verktyg i undervisningen.Vi har i vÄrt arbete tillfrÄgat 110 elever om deras erfarenheter, intressen och förhÄllningssÀtt till IKT. Vi har Àven genomfört fyra intervjuer med lÀrare för att kunna uttyda hur lÀrarna ser pÄ IKT som verktyg i sin undervisning. Vi har anvÀnt oss av enkÀtundersökning till eleverna i Ärskurserna tre till sex och de intervjuade lÀrarna arbetar i de aktuella Ärskurserna.För att nÄ fram till vÄrt resultat har vi byggt undersökningen pÄ tre ?grundstenar?, som vi anser, kan ha betydelse för elevers och lÀrares förhÄllningssÀtt till IKT. Dessa ?grundstenar? har vi sedan utvecklat till teman, som i sin tur ligger till grund för bÄde enkÀtundersökningen och intervjufrÄgorna.
Elevers resonemang nÀr de i grupp arbetar med matematikuppgifter. En empirisk studie i Är 5.
Mitt syfte med arbetet var att ta reda pÄ hur elever tÀnker och lÀr nÀr de löser olika matematikuppgifter. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag valt att anvÀnda mig av litteraturstudier och empiriska studier. Jag har valt att utgÄ frÄn elevernas resonemang i mina tolkningar av hur elever tÀnker och lÀr. Ett resultat av min undersökning Àr att elevens sociala samspel med andra elever och lÀrare har stor betydelse för elevens lÀrande. Mitt resultat har stöd i Vygotskys begrepp Žden nÀrmaste utvecklingszonenŽ..
Barn i behov av stöd : En fokusgruppsstudie om hur arbetslag i förskolan resonerar
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur studenter, elever och pedagoger ser pÄ lÀrande och ungdomskultur i relation till datorspel, i synnerhet spelet World of Warcraft. Detta undersöks utifrÄn frÄgorna kan WoW pÄverka utövande studenters/elevers lÀrande? GÄr WoW anvÀnda som ett lÀrandeverktyg? GÄr det anvÀnda datorspel i undervisningen? Och hur arbetas det med att framhÀva dagens ungdomskulturer i skolan? Den undersökningsmetod som anvÀnds Àr halvstrukturerade intervjuer dÀr studenter, elever och pedagoger redogör för den inverkan spelet (WoW) har pÄ deras/deras elevers lÀrande. Dessutom redogör de för sina Äsikter kring anvÀndandet av datorspel i undervisningen. Sammanlagt deltar tvÄ pedagoger, fyra studenter och tvÄ elever i studien.
SjÀlvtillitens roll i den yngre skolÄldern : Pedagogers syn pÄ att arbeta med elevers sjÀlvtillit
Syftet med vĂ„r uppsats Ă€r att studera hur pedagoger tĂ€nker kring elevers sjĂ€lvtillit som en del av skolans verksamhet. Vi har lagt fokus pĂ„ att studera pedagogers syn pĂ„ vikten av en god sjĂ€lvtillit, hur arbetet med att stĂ€rka den gĂ„r till samt deras egen roll i det arbetet.I avsnittet Teori & Tidigare forskninghar vi tagit upp vad nĂ„gra forskare och författare tidigare belyst inom Ă€mnesomrĂ„det. Vi har behandlat Ă€mnet utifrĂ„n ett individuellt-, grupp- och pedagogperspektiv. Den metod vi valt för att genomföra vĂ„r empiriska studie Ă€r kvalitativa intervjuer kompletterade med öppna observationer, vi har intervjuat och observerat Ă„tta pedagoger verksamma i grundskolans Ă„r 1-3.UtifrĂ„n empirin har vi kommit fram till att sjĂ€lvtilliten Ă€r av stor viktför sĂ„vĂ€l vĂ€lmĂ„endet som kunskapsinhĂ€mtningen. Ămnet har visat sig vara en komplex frĂ„ga dĂ€r metoder för att arbeta med att stĂ€rka elevers sjĂ€lvtillit skiljer sig Ă„t, varav vi har dragit slutsatsen att pedagogen och dennes förhĂ„llningssĂ€tt Ă€r av stor betydelse i barns och ungdomars utveckling..