Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare och rektorer på ett specifikt utbildningscentrum uppfattar, möjliggör och förverkligar flexibelt lärande samt få deras insikt i vad flexibelt lärande bidrar till när det gäller elevers lärande. För att uppnå syftet med denna undersökning har följande frågeställnings ställts: Hur uppfattas flexibelt lärande av lärare och rektorer, vad uppfattar rektorer och lärare som positivt samt negativt med flexibelt lärande, hur möjliggörs och förverkligas utbildningscentrumets vision om flexibelt lärande av lärare och rektorer samt hur ser lärare och rektorer på det flexibla lärandets funktion när det gäller elevers lärande?Det använda källmaterialet består av intervjuer gjorda med 2 rektorer och 4 lärare som arbetar med flexibelt lärande på ungdomsgymnasiet och vuxenutbildning på ett utbildningscentrum i mellersta Sverige. Resultaten visar på att den generella uppfattningen om flexibelt lärande hos rektorerna och lärarna är positiv. Man kan se utifrån intervjuerna att de positiva sakerna med flexibelt lärande ofta cirkulerar kring relationen mellan lärare och eleven, medan de negativa sakerna ofta berör mer praktiska saker som angår både lärare och elev.

Elevers läsutveckling är ett aktuellt ämne i skolan. Läraren bör ha god kompetens och undervisa på varierade sätt för att kunna möta alla elever och för att bibehålla en hög kvalitet i klassrummet. Detta sätter krav på att läraren behöver ha kunskap om olika pedagogiska metoder. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka dramapedagogikens möjligheter i läsundervisningen och vilka effekter den har på elevers läsutveckling. För att kunna tillämpa dramapedagogiken i klassrummet för att utveckla elevers läsning krävs det att läraren har kunskap om ämnet.

Syftet med vår uppsats var att undersöka lärares och elevers uppfattning om skönlitterär läsning på två gymnasieskolor och ta del av det litterära utbudet i svenska A och B. De teoretiska utgångspunkterna är Molloys didaktiska frågor, den ämnesdidaktiska triangeln ochtidigare forskning och studier. Undersökningsmaterialet bestod av elevenkäter och fyralärarintervjuer. Resultatet visar att det fanns skillnader i lärares och elevers uppfattning omskönlitterär läsning och utbud. Vår övergripande slutsats blev att den skönlitterära läsningenpå de två gymnasieskolorna inte fullt ut var ett fungerande moment i svenskundervisningen..

Syftet med denna studie är att undersöka flerspråkiga elevers attityd till sitt modersmål, samt se hur miljöfaktorer påverkar elevens attityd. Till denna studie används en kvalitativ metod som går in mer på djupet. Resultatet visar att den primära socialisationen har störst påverkan på elevens attityd och att den sekundära socialisationen även spelar en stor roll. De slutsatser vi kan dra är att ju säkrare man är i sin identitet, desto positivare blir den egna attityden..

ABSTRACTTitle: How do you get the students to listen? ? A study of Academic Works communication towards students (Hur får du en student att lyssna? ? En studie av Academic Works kommunikation mot studenter)Number of pages: 38 (41 including enclosures)Author: Fredrik HanssonTutor: Peder Hård af SegerstadCourse: Media and Communication studies CPeriod: Autumn 2007University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University.Aim: The purpose of this paper is to study the strategies involved in the communication process between an organisation and its target audience. The study also aims to examine the company Academic Work and its communication efforts towards the targeted audience students.Method/Material: In order to examine the aim above, interviews were made with two persons involved in the communication of Academic Work. In addition to the interviews, a questionnaire was carried out at campus Ekonomikum, Uppsala University.Main results: The main result can be summarized as:· Academic Works communications have a lot of resemblance with the papers presented theory.· Events and direct meetings is the communication effort by Academic Work that has the biggest impact on student?s awareness and knowledge of the company.· A large majority of the students at campus Ekonomikum at Uppsala University are interested in working part-time and are aware of Academic Work.

Syftet med studien är att undersöka och synliggöra faktorer som kan påverka  dansmatteundervisnings relevans för elevers lärande i matematikämnet, detta i grundskolans tidigare år. Två kvalitativa insamlingsmetoder, i form av semistrukturerade intervjuer och observationer, har använts i undersökningen. Resultatet antyder att dansmatteundervisning kan vara relevant i och med att arbetssättet innebär en förståelseinriktad undervisning, där ett reflekterande arbetssätt med gemensamma samtal om matematiskt innehåll genomsyrar undervisningen. Att kommunikationen ökar, genom att både verbal och kinestetisk kommunikation samspelar i dansmatteundervisning, kan också bidra till att arbetssättet kan vara relevant. Pedagogens möjlighet till direkt återkoppling till elever anses som en styrka i dansmatteundervisning.

Den nya undervisningsmetoden Flippat Klassrum är ett alternativ till den traditionella undervisningsmetod som för närvarande dominerar matematikundervisningen. I Flippat Klassrum ser eleverna på en förberedd föreläsning online redan innan de kommer till lektionen så att arbetet där går direkt på förståelse av det förelästa, sakdiskussioner och hjälp med problemlösning.Syftet med interventionsstudien är att att introducera undervisningsmetoden Flippat Klassrum och därefter undersöka elevers reaktioner till undervisningsmetoden. Följande frågeställningar besvarades:1. Hur påverkas elevers åsikter om matematikundervisning av interventionen med Flippat Klassrum?2.

Syftet med denna interventionsstudie är att undersöka om explicit undervisning med strukturerade textsamtal enligt reciprok undervisning kan främja elevers förståelse av text samt förmåga att göra egna sammanfattningar. Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella och det pragmatiska perspektivet, där lärande genom praktisk handling och interaktion med andra står i fokus. Ansatsen för studien är i huvudsak kvantitativ. En intervention har gjorts med 39 elever i årskurs 4. Interventionsperioden innefattade 9 lektioner med undervisning i läsförståelsestrategier utifrån reciprok undervisning där lärare och elever tänkte högt kring texter.

Denna uppsats behandlar varför några utvalda pedagoger arbetar tematiskt samt deras förhållningssätt till den tematiska undervisningen. I uppsatsen ställer jag frågor om vad de intervjuade pedagogerna anser att en tematisk undervisning kan ha för konsekvenser på elevers inlärning. Undersökningen omfattar även om pedagogerna tror att läsutvecklingen kan gynnas genom tematisk undervisning. Definitionen av vad tematisk undervisning är har hämtats ur litteratur om ämnet och utgörs av att ämnen integreras, en erfarenhetsbaserad undervisning och att inte ha en läromedelsstyrd undervisning.Jag använt mig av kvalitativa samtalsintervjuer som metod för min undersökning. I det huvudsakliga resultatet syns att de medverkande pedagogerna anser att tematisk undervisning kan vara gynnsamt för elevers inlärning.

Syftet med detta arbete var att undersöka elevers uppfattning om grupparbete i matematik. Vikten av att prova olika arbetssätt och arbetsformer kan man läsa i Lpo94. Undersökningen genomfördes under sju veckor i en årkurs 9 med 24 elever. Eleverna har jobbat i grupper om fyra stycken två gånger i veckan. De har använt sig av sina egna matematikböcker.

Nedsatt talperception förekommer hos flera grupper barn som besöker audiologisk och logopedisk klinik. Dessa är exempelvis barn med språkstörning, barn med kognitiva nedsättningar, barn med hörselnedsättningar och barn med (centrala) auditiva bearbetningsnedsättningar (CAPD). För närvarande saknas standardiserade talperceptionstest som ger information om hur barn diskriminerar, identifierar och producerar språkljudskontraster i ord. Det är därför av stor vikt att utveckla diagnosverktyg för att öka möjligheten till ett reliabelt testförfarande och differentialdiagnostisering. Föreliggande studie hade 2 syften.

Syftet med detta arbete är att belysa elevers förhållningssätt till IKT i undervisningen, och lärarnas förhållningssätt till användningen av IKT som verktyg i undervisningen.Vi har i vårt arbete tillfrågat 110 elever om deras erfarenheter, intressen och förhållningssätt till IKT. Vi har även genomfört fyra intervjuer med lärare för att kunna uttyda hur lärarna ser på IKT som verktyg i sin undervisning. Vi har använt oss av enkätundersökning till eleverna i årskurserna tre till sex och de intervjuade lärarna arbetar i de aktuella årskurserna.För att nå fram till vårt resultat har vi byggt undersökningen på tre ?grundstenar?, som vi anser, kan ha betydelse för elevers och lärares förhållningssätt till IKT. Dessa ?grundstenar? har vi sedan utvecklat till teman, som i sin tur ligger till grund för både enkätundersökningen och intervjufrågorna.

Mitt syfte med arbetet var att ta reda på hur elever tänker och lär när de löser olika matematikuppgifter. För att få svar på mina frågeställningar har jag valt att använda mig av litteraturstudier och empiriska studier. Jag har valt att utgå från elevernas resonemang i mina tolkningar av hur elever tänker och lär. Ett resultat av min undersökning är att elevens sociala samspel med andra elever och lärare har stor betydelse för elevens lärande. Mitt resultat har stöd i Vygotskys begrepp ´den närmaste utvecklingszonen´..

Syftet med denna studie är att undersöka hur studenter, elever och pedagoger ser på lärande och ungdomskultur i relation till datorspel, i synnerhet spelet World of Warcraft. Detta undersöks utifrån frågorna kan WoW påverka utövande studenters/elevers lärande? Går WoW använda som ett lärandeverktyg? Går det använda datorspel i undervisningen? Och hur arbetas det med att framhäva dagens ungdomskulturer i skolan? Den undersökningsmetod som används är halvstrukturerade intervjuer där studenter, elever och pedagoger redogör för den inverkan spelet (WoW) har på deras/deras elevers lärande. Dessutom redogör de för sina åsikter kring användandet av datorspel i undervisningen. Sammanlagt deltar två pedagoger, fyra studenter och två elever i studien.

Syftet med vår uppsats är att studera hur pedagoger tänker kring elevers självtillit som en del av skolans verksamhet. Vi har lagt fokus på att studera pedagogers syn på vikten av en god självtillit, hur arbetet med att stärka den går till samt deras egen roll i det arbetet.I avsnittet Teori & Tidigare forskninghar vi tagit upp vad några forskare och författare tidigare belyst inom ämnesområdet. Vi har behandlat ämnet utifrån ett individuellt-, grupp- och pedagogperspektiv. Den metod vi valt för att genomföra vår empiriska studie är kvalitativa intervjuer kompletterade med öppna observationer, vi har intervjuat och observerat åtta pedagoger verksamma i grundskolans år 1-3.Utifrån empirin har vi kommit fram till att självtilliten är av stor viktför såväl välmåendet som kunskapsinhämtningen. Ämnet har visat sig vara en komplex fråga där metoder för att arbeta med att stärka elevers självtillit skiljer sig åt, varav vi har dragit slutsatsen att pedagogen och dennes förhållningssätt är av stor betydelse i barns och ungdomars utveckling..