Syftet med den genomförda studien var att undersöka pedagogernas kunskap om hur elever-nas självkänsla påverkar deras lärande. Avsikten med uppsatsen är även att ta reda på vilket sätt pedagogerna arbetar för att stärka och bibehålla elevers självkänsla samt att se vilka hin-der och möjligheter som ligger till grund utifrån elevers självkänsla att utveckla dem till de- mokratiska medborgare. Självkänslan har en central del i människors självbild och litteraturen visar att de finns många olika självbegrepp och forskarna är inte alltid ense om vilka begrepp som bäst beskriver självkänsla. Begreppen självkänsla och självförtroende förväxlas många gånger och det är viktigt att förstå skillnaden mellan dessa då det kan påverka pedagogens förhållningssätt och på så sätt antingen vara en tillgång eller ett hinder i arbetet med elevers självkänsla. Resultatet visade att det är viktigt för eleverna att ha en bra självkänsla för att kunna känna glädje över att vara en lärandeindivid.

Bakgrund: Kvinnomisshandel är ett vanligt förekommande problem både nationellt och internationellt. Det medför allvarliga konsekvenser för kvinnors fysiska och psykiska hälsa och deras möten med vården. Grunden för ett bra omhändertagande av kvinnor som utsatts för våld är att lyssna, fråga och tro på vad kvinnorna säger. Det finns ett motstånd hos vårdpersonal att våga fråga om misshandel. Orsaken kan vara tidsbrist eller rädsla för att sätta igång en process som de inte kan hantera.

SammanfattningSyftet med den här uppsatsen är att bidra med kunskap om pedagogers erfarenheter av att arbeta för att öka elevers sociala kompetens, de olika hinder och möjligheter pedagogerna kan uppleva, då de blir erbjudna att arbeta utifrån en metod som de fått kompetensutbildning inom. Undersökningen är gjord med kvalitativa intervjuer av fyra pedagoger. I resultatet framgår att pedagogernas arbete för att främja elevers sociala kompetens genomsyrar hela verksamheten, de arbetar inte endast under någon lektion i veckan med social kompetens. Resultatet visar att pedagogerna inte arbetar utifrån en viss metod, utan använder sig av många olika material, trots att alla fyra pedagoger nyligen fått kompetensutbildning inom en viss metod. Det framkom att endast en av de fyra pedagogerna berättade om nya upplevelser av hur man kan arbeta för att öka elevers sociala kompetens, genom deras kompetensutbildning inom en metod.

Syftet med studien är att utifrån ett elevperspektiv beskriva och analysera elevernas lärande i matematik, syftet med ämnet, vilka strategier de använder samt hur de uppfattar sin delaktighet i undervisningen.Utifrån ett elevperspektiv använde jag mig av en kvalitativ metodansats. Det empiriska materialet som studien bygger på består av enkäter med öppna frågor och semistrukturerad intervjuer. 41 elever i år 5 och 6 deltog. Med utgångspunkt i insamlad empiri gjordes en tematisk analys.Av resultatet framgår att eleverna tar ett stort ansvar för sitt lärande och beskriver vikten av matematiken i vardags respektive vuxenlivet. För många elever är matematikinlärning ett självständigt arbete med ständig träning av procedurer i ett kontextreducerat arbete.

Syfte: Syftet med va?r studie a?r att fo?rsta? hur allma?nnyttiga bostadsbolag arbetar med sitt varuma?rke. I och med att den nya lagstiftningen har lett till o?kad konkurrens pa? bostadshyresmarknaden de senaste a?ren kra?vs ett sto?rre engagemang hos fo?retagen. Hur arbetar de med ?image-in-use? och ?image heritage? fo?r att sta?rka varuma?rket? Genom studien vill vi o?ka kunskapen om hur fo?retag kommunicerar ut den nya bilden, efter a?ndrade ekonomiska fo?rutsa?ttningar, sa? att den a?r framtra?dande och inte pa?verkas allt fo?r mycket av den traditionella bilden.Metod: Fo?r att genomfo?ra studien har vi samlat information fra?n artiklar och litteratur samt genomfo?rt intervjuer med ansta?llda pa? tre kommunala bostadsbolag och delat ut enka?ter till bolagens hyresga?ster.Slutsats: Fo?retag beho?ver arbeta aktivt med ?image-in-use? som a?r starkt pa?verkad av ?image heritage? fo?r att fo?ra?ndra bilden av sig sja?lva i kundernas medvetande.

Kommunikation är en stor del av sjukvården och det utväxlas varje dag tusentals budskap. Detta medför stora risker för säkerheten och vikten av att sjuksköterskan och läkaren har en bra kommunikation är tydlig. Att reflektera över sin egen del i kommunikationen och se till att rätt information överförs på ett bra och effektivt sätt är en del i sjuksköterskans profession. Syftet med studien var att belysa faktorer som underlättar och försvårar kommunikationen mellan sjuksköterskor och läkare. Det gjordes en kvalitativ litteraturstudie som innebar en granskning av åtta vetenskapliga artiklar med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade uppskattning och ett tillmötesgående med den andra professionen, att kunna lyssna, jobba i ett likvärdigt team, ha en kunskap om den andres profession, känna tillit och att få vara en del i besluten kring patientvården var underlättande faktorer för att få en fungerande kommunikation. När sjuksköterskan uteslöts ut beslutsfattandet, när man inte hade kunskap om den andres profession, olika härkomst och bakgrund och när man enbart kommunicerade via datorn försvårades kommunikationen. Resultatet visar på att båda parter i relationen bör få lika stor plats och deras kunskaper bör vara lika mycket värda för att en bra kommunikation ska uppstå.

Med utgångspunkt från Fordonsprogrammet, inriktning Transport, diskuteras i denna studie olika aspekter runt dokumentation - rörande elevers APU. Hur utförs dokumentationen idag, vad dokumenteras samt för vem är dokumentationen egentligen till för? Genom studien växer tre tydliga och bakomliggande aspekter eller dimensioner fram att ta hänsyn till vid val av dokumentationssystem. Sist i studien föreslås dessutom en dokumentationsmodell som innefattar alla tre dimensionerna: elevrättsligt, pedagogiskt och samhälleligt..

Syftet med min undersökning är att studera vilken påverkan kamratrespons har vid bearbetning av gymnasieelevers texter, det vill säga huruvida texterna förändras efter kamratrespons eller inte. Jag har också undersökt gymnasieelevers upplevelse av kamratrespons. Frågeställningarna har besvarats genom två datainsamlingsmetoder ? kvalitativa intervjuer med tre elever på gymnasieskolan och textanalyser på tre textversioner skrivna av de tre elever som intervjuades. Forskningen kring skrivprocessen och kamratrespons och dess påverkan på elevers texter är inte särskilt omfattande.

Syftet med denna studie var att undersöka skolår 4 elevers förståelse av likhetstecknet. Vi ville även studera hur symbolen presenteras i elevernas läroböcker och mot bakgrund av tidigare forskning diskutera hur detta kan påverka deras förståelse av begreppet. I studien använde vi oss av tre insamlingsmetoder: en kvantitativ undersökning, kvalitativa intervjuer och en textanalys av läroböcker för skolår 3 och 4. Vår undersökning visar att även om eleverna uppvisar bra förståelse av likhetstecknet när de löser uppgifter av strukturell typ, har de svårigheter med att muntligt beskriva likhetstecknets funktion. Textanalysen synliggör att andelen utsagor av operationell typ som framhävs i läroböckerna för åk 3 minskar betydligt i läroböckerna för åk 4.

Detta arbete handlar om lärares förhållande till de nationella proven, som sedan 1996 hålls för skolår 5, i syfte att hjälpa till för bedömning av elevers kunskaper. Vi ville också undersöka om det fanns andra faktorer som påverkade lärares bedömning av elever. Vi valde att göra en fallstudie i form av intervjuer och observationer. Vårt material hämtade vi från två olika skolor.I vår teoridel redogörs för Skolverkets riktlinjer i användandet av de nationella proven samt dess syfte. Här framkommer det även olika bedömningsformer som alla har för avsikt att ge en lärare den bästa förutsättning för en rättvis bedömning av elevers kunskaper.Några olika former av bedömning presenteras och diskuteras i relation till en rättvis bedömning av elevers kunskaper.I vår undersökande del framkommer det att lärare använde sig av olika material och inte bara de nationella proven då de bedömde elevernas kunskaper i matematik..

Forskning pekar på brister i dagens matematikundervisning som bland annat handlar om elevers motivation. Syftet med denna uppsats är att undersöka gymnasieelevers studiemotivation i ämnet matematik. Genom intervjustudier har elevers upplevelser av deras mål, självförtroende och inflytande kopplats till teorier om motivation.Motivation är ett begrepp som har utvecklats av många forskare under en längre tid, vilket har lett till ett flertal infallsvinklar. I skolan är mål, självförtroende och inflytande några av möjliga faktorer som påverkar elevers motivation. Elevernas mål i undervisningen betraktas med utgångspunkt i relationen mellan lärandemål och prestationsmål.

Syfte: Mitt syfte med den här studien är att studera elevers upplevelser av specialpedagogiska insatser. Teori: Studien tar sin utgångspunkt i ett livsvärldsperspektiv, då det i första hand är elevers upplevelser av specialpedagogiska insatser som ska studeras. Genom mitt val av ansats hoppas jag kunna vidga min, såväl som andras, förståelse för elevers upplevelser av särskilt stöd.Metod: Utgångspunkten tas i livsvärldsfenomenologin, med Merleau-Pontys teori om den levda kroppen som bas. Studien genomförs som en intervjustudie där kvalitativa forskningsin-tervjuer ingår. I tolknings- och analysprocessen inspireras studien av det hermeneutiska syn-sättet som fokuserar på förståelsen av villkor och möjligheter hos människan.Resultat: Resultatet från studien går inte att generalisera, men deltagarnas berättelser är jämförbara med varandra.

Denna uppsats behandlar elevers attityder till ekvationer. Den tidigare forskningen ger en mängd orsaker till elevers svårigheter med ekvationer. Vad tycker eleverna själva? Denna uppsats kommer fram till att eleverna tycker ekvationer är svårt, att undervisningen från tidigare årskurser brister, och att ekvationer saknar verklighetsförankring..

Aktionsforskningens syfte är att öka elevers delaktighet i ämnet idrott och hälsa genom att involvera dem i planeringsprocessen. Detta eftersom elever sällan tillåts vara delaktiga i utformandet av undervisningen och därmed saknar förståelse för dess syfte och innehåll. Studien präglas av ett relationellt perspektiv i strävan efter visionen om En skola för alla. Tidigare studier visar fördelar med elevinflytande och skriftliga planeringar i syfte att medvetandegöra elever om sitt lärande. I ämnet idrott och hälsa beskrivs att förutsättningar för detta många gånger saknas.

Syftet med denna studie är att undersöka hur studenter, elever och pedagoger ser på lärande och ungdomskultur i relation till datorspel, i synnerhet spelet World of Warcraft. Detta undersöks utifrån frågorna kan WoW påverka utövande studenters/elevers lärande? Går WoW använda som ett lärandeverktyg? Går det använda datorspel i undervisningen? Och hur arbetas det med att framhäva dagens ungdomskulturer i skolan? Den undersökningsmetod som används är halvstrukturerade intervjuer där studenter, elever och pedagoger redogör för den inverkan spelet (WoW) har på deras/deras elevers lärande. Dessutom redogör de för sina åsikter kring användandet av datorspel i undervisningen. Sammanlagt deltar två pedagoger, fyra studenter och två elever i studien.