ABSTRACTTitel: Lagen Om Valfrihet: Kommun och konkurrens vid marknadsföring.Nivå: C uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Carina Eriksson och Mathias BerglundHandledare: Per-Arne WikströmDatum: Juni 2012Syfte: Arbetet avser att undersöka om kommunal verksamhet kan och får konkurrera med privata utförare när det gäller marknadsföring. Vidare syftar uppsatsen till att ta reda på om kommunal verksamhet och privata aktörer konkurrerar på lika villkor.Metod: Vi har valt att implementerar en kvalitativ metod. Vi började med att utföra en datainsamling för att sedan gå vidare med att framställa relevanta intervjufrågor som vi tänker ställa till respondenterna. Utöver primärdata som använts består sekundärdata av bland annat väsentlig litteratur och vetenskapliga artiklar.Resultat: I resultatet har vi inte kommit fram till något konkret svar om kommunen och privata aktörer får konkurrera på samma villkor när det gäller att marknadsföra sig. Utifrån det material vi tagit del av kan ett konstaterande ändå göras att de privata aktörerna har större möjlighet till variation i sin verksamhet, än vad kommunen har.

Som examensarbete vid programmet högskoleexamen Samhällsbyggnad med inriktningen Infrastruktur, har metoder för renovering av VA-ledningar valts för studier och presentation. Valet har gjorts då nyfikenhet i ämnet väckts efter anställning vid konsultföretag inom området mark- och VA-projektering. Faktainsamling rörande renoveringsmetoder har utförts genom litteraturstudier, intervjuer med ledningsägare samt genom intervju med VA-projektör. Besök på plats för genomförd ledningsrenovering har skett, och utförande samt resultat av denna renovering har studerats. Litteraturstudier samt intervjusvar visar på att det finns nio huvudsakliga metoder, vilka anses vara vanligast förekommande, för ledningsrenovering samt en vanligt förekommande metod för brunnsrenovering.

Detta examensarbete har utförts under hösten 2004 vid Luleå tekniska universitet. Undersökningen har inriktats på arbetsmiljöfrågor vid VA- avdelningen på Tekniska förvaltningen i Luleå kommun gentemot kommunens ledningssystem för Miljö, Arbetsmiljö och Jämställdhet (MAJ). Vid Tekniska förvaltningen har arbetet med att införa MAJ nyligen startat. Hittills har dock en delegationsordning angående ansvar och uppgifter enligt MAJ upprättats. En implementering av ett ledningssystem är en förändring som ställer stora krav på anställdas möjlighet till delaktighet och deras möjlighet att påverka detta arbete.

Syftet var att beskriva innehållet i Lex Sarah- anmälningar och dess påföljder på kommunala äldreboenden i en större kommun i Mellansverige under år 2010. En beskrivande kvalitativ design användes och materialet analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys. Bristande omvårdnad var den vanligast förekommande anledningen till att en Lex Sarah- anmälan skrevs. Andra anledningar som bristande kommunikation och felaktigt bemötande förekom, men ofta då i samband med bristande omvårdnad. Verksamhetschefens åtgärder var jämt fördelade mellan insatser riktade mot berörda parter och insatser riktade mot arbetsplatsen.

Denna uppsats handlar generellt om hjälp och stöd för anhöriga till alkohol- och narkotikamissbrukare, och berör specifikt den hjälp som finns att tillgå inom Sundsvall kommun, hur den uppfattas, samt vilken hjälp och stöd som önskas. Tidigare forskning har påpekat att hjälp och stöd kan vara av vikt då det finns vissa risker förknippat med att vara anhörig till en missbrukare. Dock anser inte alla att det är ett problem vilket också gör att den ökade medikaliseringen i vårt samhälle kan ha en negativ inverkan på vissa anhöriga, till exempel kan det leda till att människor placeras i fack. Det kan samtidigt betyda att andra blir hjälpta. Vi har gjort en kvalitativ studie med semi- strukturerade intervjuer.

Grundtanken med individuell lönesättning är att bidra till att göra arbetsplatsen attraktiv och effektiv. Tidigare forskning visar dock att individuella löner under lång tid varit mycket kontroversiella och på flera håll mötts av ointresse eller motstånd. Flera menar att individuell lönesättning kan motverka sitt eget syfte. Utifrån denna bakgrund är syftet med studien att få ökad kunskap och förståelse om vilka konsekvenser individuella löner fört med sig genom att dels undersöka anställdas personliga upplevelser och dels studera lönestatistik. Studiens första del har undersökt brandmäns åsikter på en räddningstjänst där motståndet mot individuell lönesättning är synnerligen starkt.

Halmstad kommun ingår i Hallands län, som utifrån de 16 nationella miljökvalitetsmålen utformat 16 regionala miljökvalitetsmål. Miljökvalitetsmål nummer 15 ?God bebyggd miljö? säger under delmål fem att till år 2010 skulle kommunerna ha utsorterat och behandlat 35 % av matavfallet biologiskt. Idag finns det i kommunerna inget nytt antaget mål angående insamling av matavfall, utan målet från 2010 består. Halmstad kommun sorterar idag ut 6,8 % av matavfallet från verksamheter och har därmed en bit kvar för att uppnå det regionala miljökvalitetsmålet ?God bebyggd miljö?.

Befolkningstillväxt har blivit någon form av ett ideal som kommuner anstränger sig för att öka genom att försöka attrahera nya invånare till sina orter och städer. En förutsättning för detta kan vara att till exempel kunna erbjuda attraktiva boendemiljöer med nybyggda och fräscha bostäder. Frågan är dock vilka är förutsättningarna för att en stad ska vara attraktiv? Det finns en mer eller mindre omfattande etnisk segregation i olika delar av samhället i de flesta länder som har en etniskt blandad befolkning. Sverige är inget undantag för detta fenomen.

Denna undersökning syftar till att kartlägga Botkyrka Kommuns kulturprofilering samt se hur den påverkar det konstnärliga innehållet hos kulturverksamheterna som är verksamma inom kommunen. Detta är en fallstudie med en kvalitativ forskningsdesign där primärdata utgörs av ostrukturerade intervjuer med tio informanter som på något sätt arbetar inom ramen för Botkyrkas kulturarbete. Informanterna utgörs av en politiker, en extern kulturstrateg, tjänstemän och verksamhetschefer på kulturverksamheterna. Förutom Botkyrka kommun har Cirkus Cirkör, Mångkulturellt centrum, Subtopia och Xenter funnits representerade i studien. Det analytiska verktyg som använts verkar med bakgrund till de reformativa förändringarna inom offentlig förvaltning och tankarna om den nya ekonomin, där kultur och ekonomi närmar sig varandra allt mer. Utifrån institutionaliserade idéer skapas en växelverkan mellan regler, aktörer och handling som i sin tur skapar och skapas av diskurser.

Syftet med denna studie var att utvärdera hur tidigare familjehemsplacerade ungdomar upplevt sig vara delaktiga i beslut rörande dem. De unga vuxna som intervjuades hade alla blivit placerade av samma kommun och det är denna kommun som önskade utvärderingen. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa metoder och bygger på intervjuer med fem unga vuxna, i åldrarna 22-28. För att analysera intervjupersonernas utsagor, har jag använt mig av ett analysverktyg för delaktighet, nämligen Harts (1992) delaktighetsstege. För att se hur intervjupersonernas delaktighet påverkat deras känsla av sammanhang, har jag i min analys även använt mig av Antonovskys (1987) teori KASAM. Resultaten visar på en stor bredd av upplevd delaktighet.

Äldreomsorgen står inför ständiga förändringar och i dagsläget neddragningar. I Norrköpings kommun har ett projekt startats för att kunna ta tillvara på personalens innovativa förmåga. Personalen verkar tillsammans med chefen i ett arbetsklimat som kan vara både bra och dåligt. Klimatet kan även präglas av om idéer kan genomföras mer eller mindre enkelt. Den här studien har gjorts för att bidra till att utöka kunskapen om enhetschefens roll i innovativa klimat i äldreomsorgen.Syftet med uppsatsen är att ta fram och sprida kunskap om enhetschefers roll i hanteringen av innovativt klimat.

Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka på vilket sätt skolorna använder målstyrning i sin verksamhet och om de har skapat mätbara och utvärderingsbara mål. Metod: Studien genomfördes vid två skolor i Karlskrona kommun, den kommunala skolan i Nättraby och Svettpärlan som är en fristående skola. Informationen samlades in genom intervjuer med totalt fem personer från skolorna samt personal vid kommunens Barn- och ungdomsförvaltning. Som stöd till intervjuerna genomfördes även en enkätundersökning bland de anställda på respektive skola. Slutsatser: Vår studie visar att skolorna inte har lyckats med att införa en helt fungerade målstyrning i sin verksamhet. Vår bedömning är att ledningen på skolan har den kunskap som krävs för att få målstyrningen att fungera men då personalen inte alltid är med att sätta målen kan det brista vid implementeringen.

Antalet ensamkommande flyktingbarn- och ungdomar (EKBU) i Sverige har ökat markant sedan 2013. Under 2015 beräknas 7800 stycken barn och ungdomar komma till Sverige som flyktingar. Riksdagen och regeringen sammanställer så kallade regleringsbrev där instruktioner kring hur flyktingmottagandet framgår. Varje kommun får dessa, vilket styr hur Migrationsverket ska arbeta och ta emot flyktingar. I och med det ökade antalet EKBU kan ett markant ökat mottagande ske för kommunala HVB-hem, vilket kan resultera i en utmaning för boendepersonalen.

Traditionellt har HR-arbetet främst varit fokuserat på administrativa uppgifter och inte ansetts vara tillräckligt effektivt och värdeskapande. För att HR-arbetet ska bli mer strategiskt behöver funktionen organiseras så att den tillgodoser dessa behov (Boglind et al, 2013). Vi menar att HR-funktionens relation till ledare och linjechefer är avgörande för hur framgångsrikt deras arbete blir. Syftet med detta arbete är därför att undersöka hur chefer uppfattar HR-funktionens förändrade roll och vilken typ av stöd de förväntar sig av den. Vi vill också undersöka om uppfattningen av HR-funktionen skiljer sig åt beroende på hur den är organiserad.

Tidigare forskning visar att den sociala bakgrunden och föräldrarnas utbildningsbakgrund har betydelse när elever i nionde klass söker till gymnasiet. Detta gäller oberoende om det rör sig om svenskar eller invandrare. Denna studie syftar till att belysa hur elever i årskurs nio med invandrarbakgrund från en segregerad högstadieskola i Uppsala kommun söker till gymnasiet. En av studiens huvudfrågor är att undersöka hur dessa elever tänker och hur de resonerar kring sina stundande gymnasieval, samt om deras sociala situation och kultur har en betydelse i de val de slutligen gör. Kultur i detta fall syftar till elevernas utländska påbrå och deras hemförhållanden.