Sök:

Sökresultat:

79 Uppsatser om Lynch - Sida 4 av 6

Gångvägsljus :

Discussing light and lighting in the night-time environment of Tensta, a Stockholm suburb built between 1962 and 1970, this thesis suggests that lighting should be designed for the outdoor environment as a whole. The feeling of safety and human perception are important components in this thesis. Starting with some comments on visual perception and how we adapt our sight to an interval of the visual input we get, makes it possible to understand that more light sometimes hides, rather than reveals, things. Amongst the dispersed houses, in the green parks of Tensta, this turns the pedestrian roads, lit by pole-top-mounted fixtures, into light tunnels in a dark surrounding. Talking about the feeling of safety I am inspired by, amongst others K. Lynch, B. Hjort and J.

Meeting, greeting & seating : a design proposal for Magomeni garden, Dar es Salaam, Tanzania

More than fifty percent of the world population today lives in cities, and the pressures of urbanisation are particularly present in developing countries. As landscape architects, it is important to gain knowledge about the effect of urbanisation and ways to prevent the negativities. Experiencing the effects in person in a developing country, as well as learning from and about other cultures, enhances the understanding for global situations. Dar es Salaam is located in one of the most rapidly urbanising regions in the world, which puts pressure on the environment and the humans living in it. Lack of means to regulate land development has led to a situation where expansion of unplanned settlements occurs, with spatial disorder as a consequence. This has in the extension led to a decreasing amount of publicly available and qualitative green spaces, and degradation of the few ones that exist. There are facts that strengthen the status of urban parks, which especially becomes relevant in developing countries where many people live in sparse and exposed conditions.

Parkplan för Kungälv med förutsättningar för sociala värden :

To work with environments outdoors for people, animals and plants is the main topic for the landscapearchitect. On several occasions the work is about public places that is to be in relation with other parts of the town. It is about the activities and the life that take place. The physical environment and the interpretation of it gives possibilities or obstructions for people who moves around or spend time in it.Since public places, parks and places for movement are used in daily life they strongly effect the people who use the places. The concequences of this effect can be positive or negative experiences.A positive example is a passage over a brook on the way to school while a negative one is to be afraid while passing a tunnel when it is dark outside. Other examples of concequences are stress effect from traffic noice or calming environments with twitter of birds. The physical environment is also a part of the total interpretation of a town.

Egenskaper i utomhusmiljön som skapar förutsättningar för fysisk aktivitet hos barn

Torget har alltid varit en viktig del av staden och en sammanfogande knutpunkt för stadens karaktär, gator och byggnader. Människan har under historiens lopp samlats på städernas torg i samband med torghandel och olika slag av socialt umgänge. Torgen används ännu idag som mötesplatser och marknadsplatser. Stora Torget i Enköping har länge varit hjärtat för Mälardalens handel tack vare närheten till vattnet och till de större städerna Stockholm, Västerås och Uppsala. Syftet med kandidatarbetet är att skapa ett gestaltningsförslag för Stora Torget i Enköping.

Stora Torget i Enköping : visionen om ett grönt torg fullt av liv

Torget har alltid varit en viktig del av staden och en sammanfogande knutpunkt för stadens karaktär, gator och byggnader. Människan har under historiens lopp samlats på städernas torg i samband med torghandel och olika slag av socialt umgänge. Torgen används ännu idag som mötesplatser och marknadsplatser. Stora Torget i Enköping har länge varit hjärtat för Mälardalens handel tack vare närheten till vattnet och till de större städerna Stockholm, Västerås och Uppsala. Syftet med kandidatarbetet är att skapa ett gestaltningsförslag för Stora Torget i Enköping.

Dags att omvärdera det urbana ålandskapet : en studie om hur Rönneå kan återta sin position som ett identitetsskapande element i Ängelholm

Detta examensarbete i landskapsarkitektur har bedrivits i perioder under 2010. Huvudmålet har varit att lägga grunden för en förståelse av Rönneås betydelse och användning i Ängelholm samt hur den har förändrats över tiden och hänger samman med stadens utveckling i stort. Målet har också varit att ge ett översiktligt förslag på hur stadens koppling till ån kan förbättras. En jämförelse mellan Rönneås dåtid och nutid visar tydligt att åns roll i landskapet har förändrats som ett resultat av människans och Ängelholms utveckling. Från att ha varit en förutsättning för Ängelholms grundande och invånarnas vardagsliv har ån utvecklats till ett återkommande landskapselement utan en tydlig funktion.För att undersöka vilka förutsättningar och problem som finns inför en framtida utveckling av Rönneå har jag använt mig av en swot-analys, som har kompletterats med en workshop med ängelholmsborna.

Ett gestaltningsförslag för Odinslund : med hänsyn till det sublima

Detta examensarbete handlar om att ge ett gestaltningsförslag för Odinslund i Uppsala, med hänsyn till det sublima. Valet baseras på intresset för gestaltning samt viljan att uppmärksamma och skapa funktion på det centralt belägna platsen. För mig känns Odinslund sublim och känsloladdad i och med den starka kulturhistorian samt att platsen karaktäriseras av trädrader som bildar en pelarsal. Genom inventeringar och analyser ökar förståelsen för platsen. Ett program, visioner samt ett koncept utvecklas, vilket vidare resulterar i ett gestaltningsförslag med hänsyn till den sublima aspekten. Syftet med examensarbetet är att ge ett gestaltningsförslag för Odinslund.

Handelshamnen, Karlskrona : En attraktiv och levande del av Trossö

Under senare år har förändringar i stadsmiljön ofta inneburit förnyelse av områden som tappat sin tidigare huvudfunktion. På många håll i Sverige skapas nya stadsdelar där det tidigare funnits industrier, varv eller traditionell hamnverksamhet. Handelshamnen i Karlskrona är ett hamnstråk på Trossös nordöstra sida där största delen av hamnverksamheten flyttat till annan plats och området står nu inför en stadsförnyelse. Huvudproblemet är att hamnen är isolerad från staden och den ursprungliga världsarvsklassade stadsplanen fullföljs inte i hamnen. Syftet med arbetet är att utveckla Handelshamnen till en attraktiv och levande del av staden, vilket kommer resultera i en illustrationsplan.

Handelshamnen, Karlskrona - En attraktiv och levande del av Trossö

Under senare år har förändringar i stadsmiljön ofta inneburit förnyelse av områden som tappat sin tidigare huvudfunktion. På många håll i Sverige skapas nya stadsdelar där det tidigare funnits industrier, varv eller traditionell hamnverksamhet. Handelshamnen i Karlskrona är ett hamnstråk på Trossös nordöstra sida där största delen av hamnverksamheten flyttat till annan plats och området står nu inför en stadsförnyelse. Huvudproblemet är att hamnen är isolerad från staden och den ursprungliga världsarvsklassade stadsplanen fullföljs inte i hamnen. Syftet med arbetet är att utveckla Handelshamnen till en attraktiv och levande del av staden, vilket kommer resultera i en illustrationsplan. Två olika trianguleringar har använts som bakgrund till illustrationsplanen.

Supercykelv?gar som identitetsskapande element och beteendef?r?ndrande ?tg?rd : Gestaltning f?r enhetlig och tydlig cykelinfrastruktur

Cykling f?r transport har potential att vara en del av h?llbara st?der och samh?llen genom att bidra till h?llbara transporter och fr?mja fysisk aktivitet. F?r att ?ka transportcyklandet arbetar planeringsakt?rer med att vidareutveckla utvalda cykelv?gar till s? kallade supercykelv?gar. Vidareutvecklingen best?r dels av upprustning av cykelv?garnas standard och av att synligg?ra dem genom gestaltning bland annat i form av enhetlig v?gvisning.

Destinationsutveckling i Hallstahammars kommun : "Det goda livet i storstadens närhet"

Syftet med detta arbete är att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling går till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun är en liten kommun, men har olika sevärdheter för både kulturturismen och naturturismen, så som Strömsholm slott, Åsby hem och trädgård, fiskeplatser, Skantzen m.m. Områdena och sevärdheterna ligger väldigt nära varandra, från Skantzö bad och camping till centrum är det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nära varandra, är en styrka som kommunens destinationsutveckling har jämfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gå framåt kan kommuner utgå från bl.a.

Människor och offentliga rum : inom norrcity i Örebro

Sammanfattning Stadens offentliga rum är en viktig arena för stadslivet. Detta påstående har varit utgångspunkten för att undersöka de fysiska förutsättningarna i stadsrummet och vad de har för betydelse för mötet mellan människor. Människor ska ha möjlighet att mötas i det offentliga rummet, men det behövs en anledning för att vistas där. Det kan vara så enkelt som att titta på andra människor, men då måste människor välja att uppehålla sig just på den platsen. I examensarbetet utpekas ett antal element i den fysiska miljön som underlättar eller försvårar möjligheten till att vistas i den offentliga miljön.

Stadsanalys av Luleå centrum: förutsättningar och förslag till åtgärder för en levande stadskärna

2008 antog kommunfullmäktige i Luleå kommun en vision för kommunens utveckling fram till år 2050. Visionen beskriver en önskad riktning och ska ligga till grund för fortsatt arbete med en ny översiktsplan för kommunen och stadskärnan. I Vision 2050 beskrivs Luleå stadskärna som en livfull plats hela dygnet som präglas av en mångfald av arbetsplatser, handel, bostäder och nöjen. Utgångspunkten för det här examensarbetet är att studera och analysera Luleå centrums förutsättningar och möjligheter för en stadskärna med en mångfald av verksamheter som inbjuder till rörelse och vistelse i det offentliga rummet. Analyserna baseras på observationer och inventeringar av utredningsområdet och på intervjuer med fem personer samt en Space syntax analys utifrån tre olika metoder för analys.

Människor och offentliga rum - inom norrcity i Örebro

Sammanfattning Stadens offentliga rum är en viktig arena för stadslivet. Detta påstående har varit utgångspunkten för att undersöka de fysiska förutsättningarna i stadsrummet och vad de har för betydelse för mötet mellan människor. Människor ska ha möjlighet att mötas i det offentliga rummet, men det behövs en anledning för att vistas där. Det kan vara så enkelt som att titta på andra människor, men då måste människor välja att uppehålla sig just på den platsen. I examensarbetet utpekas ett antal element i den fysiska miljön som underlättar eller försvårar möjligheten till att vistas i den offentliga miljön. En avgränsad del av norrcity i Örebro har fungerat som studieområde, bestående av Järntorget, Henry Allards park och del av Storgatan. Norrcity besitter ett av Örebros ?finrum? med historiska miljöer så som Henry Allards park med utsikt över Örebro Slott och omgivningar. Storgatan på norrcity fungerade som Örebros shoppinggata nummer ett under första delen av 1900-talet.

Sambandet mellan ortorektiska tendenser och styrketräning på gym

Syftet med detta arbete är att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling går till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun är en liten kommun, men har olika sevärdheter för både kulturturismen och naturturismen, så som Strömsholm slott, Åsby hem och trädgård, fiskeplatser, Skantzen m.m. Områdena och sevärdheterna ligger väldigt nära varandra, från Skantzö bad och camping till centrum är det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nära varandra, är en styrka som kommunens destinationsutveckling har jämfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gå framåt kan kommuner utgå från bl.a.

<- Föregående sida 4 Nästa sida ->