Denna studie berör förtätning av ett redan bebyggt område i Uppsala och hur förtätning påverkar förhållandet till befintliga grönområden.Befolkningsprognoserna för Uppsala kommun tyder på en tillväxt med drygt 2000 invånare per år fram till 2030. Med den tillväxten krävs fler bostäder inom staden. Sedan 1990-talet har stadsplaneringen gradvis genomgått en förändring. I stället för att som förr främst exploateras i periferin, växer och planeras numera staden även inåt genom förtätning. För att klara miljömål och integrera stadsdelarmed varandra, blir staden tätare genom bebyggelse och infrastrukturer.

?Livskvalitet Karlstad 100 000? är Karlstad kommuns vision för hur Karlstad stad och kommun ska kunna uppnå 100 000 invånare. Tre av visionens fyra ledstjärnor, liksom den gällande översiktsplanen från 2006, åsyftar mestadels Karlstad stad och dess utveckling. Därför är det viktigt att poängtera utvecklingsmöjligheter för resterande orter i kommunen, såsom Väse. Väse är en landsbygdsort strategiskt belägen mellan Karlstad, Kristinehamn och Filipstad.

Examensarbetet handlar om utveckling av de centrala delarna samt stationsområdet i Vårgårda tätort, Vårgårda kommun. Syftet med arbetet har varit att förtäta med ny bebyggelse i de centrala delarna av tätorten samt att effektivisera ytan och området vid stationen. Arbetet är tänkt att kunna användas som ett idéunderlag av kommunen för deras framtida utveckling av tätorten. Litteraturstudier har gjorts kring ämnet stationssamhällen och en inventering av planområdet har gjorts. Som analysmetoder har jag använt mig av Kevin Lynch, SWOT-analys, en enkel bebyggelseinventering för att skapa riktlinjer för ny bebyggelse samt även besök på orterna Herrljunga och Uddevalla, där jag studerat lösningar på stationsområdena för att se hur dessa orter löst problemen med de nya funktioner som måste irnymmas på ett äldre stationsområde.

I planeringssammanhang är det vanligt att tala om en attraktiv stad, men begreppet är svårdefinierat. Dels därför att det är starkt kopplat till individens egna värderingar, men också därför att begreppet består av många faktorer. Det är därför praktiskt omöjligt att utforma en attraktiv stad om inte begreppet attraktiv stad definieras. Det finns många teoretiker som forskat inom området, genom olika tidsepoker och med olika infallsvinklar. Trots den allomfattande forskningen finns det idag ingen enskild teori eller definition på vad som utgör en attraktiv stad.

?Livskvalitet Karlstad 100 000? är Karlstad kommuns vision för hur Karlstad stad och kommun ska kunna uppnå 100 000 invånare. Tre av visionens fyra ledstjärnor, liksom den gällande översiktsplanen från 2006, åsyftar mestadels Karlstad stad och dess utveckling. Därför är det viktigt att poängtera utvecklingsmöjligheter för resterande orter i kommunen, såsom Väse. Väse är en landsbygdsort strategiskt belägen mellan Karlstad, Kristinehamn och Filipstad. Orten hade år 2008 1983 invånare.

Syftet med examensarbetet är att ta fram ett gestaltningsförslag för en temalekplats i anslutning till Sjöhistoriska museet i Stockholm. Gestaltningen baseras på platsens utgångspunkter, litteraturstudie, platsanalys och inspirationsexempel. De utgångspunkter som har ansetts vara mest viktiga för arbetet har varit museets verksamhet och önskemål för en ny lekplats. Därmed har det maritima temat samt möjligheter till lek, lärande och pedagogisk verksamhet varit av extra vikt. I litteraturstudien beskrivs barns lek, aspekter som kan vara viktiga att tänka på vid utformning av lekplatser samt en beskrivning av temalekplatser med Malmö som exempel.

Över hela västvärlden blir hälsoproblem som hänger ihop med övervikt och för lite rörelse allt vanligare, därför har många länder börjat med att försöka få befolkningen att röra sig mer. Vandring kan vara en lösning på detta problem och därför har man i Jönköpings län börjat se över sitt vandringsledssystem. Gislaveds kommun, i Jönköpings län, har uppmärksammat detta problem och inlett ett arbete med att hitta lösningar för en modernisering och restaurering av Gislavedsleden.Syftet med denna uppsats är att utföra en observationsstudie och analys av Gislavedsleden och framlägga åtgärdsförslag där de behövs. Med hjälp av Rainer Brämers empiriska undersökningar om vandring och vandringsleder, Patrik Grahns parkkaraktärer och Kevin Lynch analysmetod studeras ledens upplevelsevärden. Analysen resulterar i förändringsförslag som kan förbättra ledens upplevelsevärden.

In this thesis, a case study of Kungens Kurva in Stockholm is made. The municipality of Huddinge has designated the area, which is an external shopping-center, as one of its key development areas in the future. The municipality has established a future vision for the area, which extends until 2030. The vision claims, inter alia, that Kungens Kurva along with Skärholmen will become a vibrant suburb. How well the values and aims of the vision are met in the current area situation is discussed in the case study by a number of analysis that carries out the existing structures and characters of the area.

Detta kandidatarbete problematiserar begreppet offentliga platser utifrån ett socio-spatialt perspektiv, det vill säga förhållandet mellan människan och den fysiska miljön, med fokus på vilka möjligheter och begränsningar den fysiska planeringen har att påverka stadslivet. Därtill studeras olika urbanteoretiska förhållningssätt utifrån verk skrivna av William H. Whyte, Kevin Lynch, Jan Gehl och Camillo Sitte i syfte att lyfta fram utgångspunkter för hur en god offentlig plats kan skapas. För att konkretisera problematiken och diskussionen kring offentliga platser utarbetas även ett gestaltningsförslag för Fisktorget i Karlskrona. Litteraturstudier inom forskningsfältet har visat att det inte finns något entydigt svar på vad som karaktäriserar en offentlig plats.

Vid gestaltning av landskapsarkitektur finns en mängd aspekter att ta hänsyn till. Detta arbete undersöker om det finns teorier som kan stödja och inspirera i en sådan process. Huvudsyftet med arbetet var att ge oss kunskaper för att i framtiden kunna skapa välfungerande platser i ett gestaltande, funktionellt och socialt perspektiv. Uppsatsens mål var att läsa och förstå såväl klassiska verk som nutida författare och jämföra deras tankar. För att få en djupare förståelse för litteraturen har platsstudier utförts på två olika gaturum i Malmö. I en litteraturstudie sammanfattas litteraturen med hänsyn till de valda platserna. Genom att läsa litteratur, besöka och studera platserna har vi analyserat och fört ett resonemang kring våra frågeställningar: Finns det teorier som kan användas för att beskriva platser/gaturum och hur de används? Vad har dessa teorier gemensamt och på vilket sätt motsäger de varandra? Svaren på våra frågeställningar är att det finns många teorier för att beskriva platser/gaturum och hur de används.

The harbour in Arvika is closed down and the industry that has been established in the area is now beeing wound up. A deepened comprehensive plan for the area is under progress in the municipality. The intentions are for instance that the harbour should be integrated with the city and that Arvika is facing a lake should be more apparent from the city center. The harbour should also contribute to a more attractive city. These intentions have hence been the starting point of my undergraduate theses, which has resulted in a proposal on how to develop the harbour. During the process I have analysed the city image, how the area is used today and the public places in the city centre.

Slakthusområdet i södra Stockholm står inför stora förändringar. Sten Nordin, ett borgarråd i Stockholms kommun, har gjort lösa löften till företag som IKEA och IKANO för att låta dem etablera sina varuhus, hotell och liknande i området. I den här uppsatsen undersöks Jane Jacobs teori om stadsplanering och hur den kan appliceras på hur Slakthusområdet kan komma att utformas. Teorin innehåller fyra villkor: området måste ha mer än en primär funktion, det måste vara småskaligt och finkornigt bebyggt, en variation ska finnas i bebyggelsens ålder och utseende, och en tillräckligt hög koncentration av människor måste befinna sig på platsen under dygnets alla timmar. Enligt Jacobs måste alla fyra villkor uppfyllas för att området ska bli fullt funktionellt och levande. Två analyser genomförs i undersökningen av området: en baserad på Kevin Lynchs metod och en baserad på SWOT-analys av Jane Jacobs teori. Baserat på resultatet av analysen och vidare på Jane Jacobs teori tas ett program fram och ett exempel på Slakthusområdets utformning designas. Programmet innehåller fem punkter: Täta och tydliga kvarter, bevarande av delar av befintlig bebyggelse, hus som vetter mot gata, tydligare stråk genom området, fler bostäder, och fler entréer till området. Arbetet avslutas med en diskussion huruvida Jane Jacobs teori är optimal för att basera riktiga projekt på och hur och om det är möjligt att komplimentera teorin med andra metoder och teorier.

I examensarbetet undersöks de två företeelserna orienterbarhet och rörelse i stadsplaneringssammanhang. Genom att koppla ihop teori och praktik ges en ökad kunskap om hur orienterbarhet och rörelse fungerar.Först sker en teoretisk litteraturstudie av vad några stadsanalyser påstår och påvisar gällande orienterbarhet och rörelse. I studien ingår författarna Kevin Lynch, Inger Bergström, Bill Hillier, Gordon Cullen och Jan Gehl. Både orienterbarhet och rörelse som är tätt sammankopplade, påverkas till stor del av omgivningen. I litteraturstudien ges exempel på analysmetoder som kan användas för att undersöka orienterbarhet och rörelse på en plats/stad.De studerade teorierna och analyserna appliceras på den planerade stads-delen, Västra Centrum i Varberg, som är fallstudieobjekt i examensarbetet.

I planeringssammanhang är det vanligt att tala om en attraktiv stad, men begreppet är svårdefinierat. Dels därför att det är starkt kopplat till individens egna värderingar, men också därför att begreppet består av många faktorer. Det är därför praktiskt omöjligt att utforma en attraktiv stad om inte begreppet attraktiv stad definieras. Det finns många teoretiker som forskat inom området, genom olika tidsepoker och med olika infallsvinklar. Trots den allomfattande forskningen finns det idag ingen enskild teori eller definition på vad som utgör en attraktiv stad. Examensarbetet har lett fram till en undersökning av begreppet attraktiv stad, som sedermera lett fram till olika faktorer och beståndsdelar som bygger upp definitionen attraktiv stad.

Detta kandidatarbete problematiserar begreppet offentliga platser utifrån ett socio-spatialt perspektiv, det vill säga förhållandet mellan människan och den fysiska miljön, med fokus på vilka möjligheter och begränsningar den fysiska planeringen har att påverka stadslivet. Därtill studeras olika urbanteoretiska förhållningssätt utifrån verk skrivna av William H. Whyte, Kevin Lynch, Jan Gehl och Camillo Sitte i syfte att lyfta fram utgångspunkter för hur en god offentlig plats kan skapas. För att konkretisera problematiken och diskussionen kring offentliga platser utarbetas även ett gestaltningsförslag för Fisktorget i Karlskrona. Litteraturstudier inom forskningsfältet har visat att det inte finns något entydigt svar på vad som karaktäriserar en offentlig plats.