En väl genomförd planering genomsyrar ett helt byggprojekt, redan från anbud till överlämnande och ger den bästa förutsättningen att få ett lyckat sådant. Syftet med all planering är att välja och tillämpa bra arbetsmetoder, hjälpmedel och utrustning, minimera slöseri av olika sorter samt göra materialhantering enkel och direkt, dessa parametrar bidrar till att öka effektiviteten på ett projekt oavsett art. Med bra planering kan icke-värdeskapande aktiviteter reduceras vilket ger ett mervärde för kunden. Det bästa ett företag kan erbjuda en kund är kvalitet, produkten kan aldrig bli förstklassig om producenten inte vet vad kunden vill ha. Detta arbete studerar effektivisering, uppbyggt dels av en teoridel, dels av en fallstudie.

Syftet med den här uppsatsen är att studera om den nya Arenan kan komma att vara en bidragande faktor till säsongsförlängning i Kalmar. Eftersom den nya Arenan inte ännu är färdigbyggd, vill vi undersöka beslutsfattares syn på projektet samt hur ett sådant projekt kan komma att påverka Kalmar som destination.För att kunna studera verkligheten, utan att styras av redan befintliga teorier, valde vi i vår studie att använda oss av en induktiv ansats. Den större delen av vår datainsamling grundas på kvalitativa intervjuer, vilka vi kompletterade med diverse rapporter och skrivelser på hemsidor.Vår slutsats i den här uppsatsen är att den nya Arenan kan bidra till säsongsförlängning om verksamheten maxas. För att detta ska vara möjligt bör samtliga beslutsfattare börja spela i samma lag, klara och tydliga mål med projektet måste sättas upp och fokus bör läggas på hur ett projekt av den här storleken kan gynna hela Kalmar som destination, inte enbart en av de inblandade aktörerna..

Detta arbete är en reflektion över ett programvaruutvecklingsprojekt, WAIS, och den arbetsmetodik som användes för detta projekt. Arbetsmetodiken för utvecklings-projektet var Extreme Programming (XP) och vi ifrågasätter om detta val var lämpligt för ett projekt som WAIS. Projektet genomfördes vid Blekinge Tekniska Högskola under våren 2004. Utvecklingsprojektet WAIS var en del av ett större projekt, AIS 42, som stöds av VINNOVA. Huvudprojektets bakgrund och syfte beskrivs för att läsaren skall förstå den roll projektet hade. Studenternas uppgift har varit att utveckla en prototyp för ett system som skall sprida information relaterad till logistik och transporter.

Innan årsskiftet 2011-2012 blev Sveriges första lager som är miljöcertifierat enligt LEED färdigställt. LEED står för Leadership in Energy and Environmental Design och är en miljöcertifiering som har funnits sedan år 2000. LEED finns i fyra olika nivåer - certified, silver, gold och platinum. Vilken nivå som projektet når baseras på ett poängsystem som bedömer byggnaden i sju kategorier och projektet som avser vår fallstudie är certifierad i nivå gold. LEED växer ständigt och är idag en internationellt väletablerad miljöcertifiering.

Denna rapport beskriver processen som projektledare/bildkoordinator pa? fo?retaget The Chimney Pot genom hela processen inom postproduktion av en la?ngfilm. Rapporten a?r utfo?rd i kursen Praktiskt examensarbete inom programmet IT, medier och design pa? So?derto?rns ho?gskola under VT 2012. Rapporten beskriver olika faser inom projektledning och hur man anva?nder modeller och verktyg fo?r planering, informationshantering, kommunikation och hur man tilla?mpar la?mpliga modeller fo?r olika projekt.

Syftet med denna uppsats var att kartlägga de projekt för elektronisk publicering, där forskningsbiblioteken är inblandade. Detta genomfördes genom en studie över vad det är som styr utvecklingen av alternativa publiceringssystem. Det var både svenska och utländska projekt som undersöktes, fast tonvikten lades på situationen i Sverige och det nystartade DiVA-projektet. DiVA-projektet är ett projekt som bygger upp ett gemensamt biblioteksarkiv för vetenskapliga dokument, där man inledningsvis e-publicerar avhandlingar. Forskningsbiblioteken antar i dessa projekt en ny roll, den som förläggare av lärosätenas vetenskapliga information.

Examensarbetet är en beskrivande rapport om tillverkningsprocessen av ett gesällprov. Rapportens syfte är att beakta olika konstruktioner och hur de förvärvade kunskaperna används för att utföra en slutprodukt, i det här fallet ett gesällprov. Rapporten försöker svara på vilka faktorer som varit mest avgörande för ett lyckat resultat.Tyngdpunkten i arbetet ligger i att beskriva tillverkningsprocessen. Rapporten beskriver resonemanget kring valet av en möbel. Den presenterar olika träslag och hur de kan påverka möbelns uttryck.

Virkesmätning har i alla tider utförts manuellt av virkesmätare. Den senaste tioårsperioden har mycket hänt och tekniska hjälpmedel blir allt vanligare vilket gör virkesmätning mer automatiserad. Mätramar vid sågverk har funnits länge men mätningen av massaved har inte utvecklats i samma takt. Datorer, kameror och annan teknisk utrustning har blivit billigare samtidigt som kostnaden för arbetskraft blivit högre. Branschens krav om en mer rationell virkesmätning talar för att virkesmätningen i framtiden kommer att bli mer obemannad.Uppdragsgivare för detta examensarbete var Holmen Skog.

Årets utställning på Konstfack skall inte ha någon tryckt katalog. Det skapar ett unikt tillfälle för oss att göra en själva ? som vi vill. Idéen är att vi skall skapa ett masterprojekt för varenda elev som tar examen på varje institution för att sedan använda detta material till en examenskatalog. Katalogen presenteras sedan i utställningen som om den vore ?den officiella?.

Denna rapport beskriver ett examensarbete som gjordes på företaget Motion Control i Västerås AB. Rapporten följer projektets utvecklingssteg och beskriver hur arbetet med att ta fram elektronik och inbyggd programvara för en kommunikationsmodul har framskridit. Kommunikationsmodulen ska fungera som en länk mellan en styrenhet och en I/O-enhet. De inledande delarna av rapporten tar upp undersökningar på kommunikationsprotokollen PROFIBUS och PROFINET som är vanliga kommunikationsmetoder inom industrin. Undersökningarna låg till grund för vilket protokoll som skulle användas i modulen. PROFIBUS valdes och en sådan modul togs fram utifrån de krav som ställdes.

Syftet med denna studie är att bidra genom en transformativ studie kring hur entreprenörskapsutbildning kan utvecklas och formas. Med utgångspunkt i hur SORIS entreprenöriella utbildning upplevdes och hur den kan utvecklas. SORIS är ett projekt vilket handlar om att pröva hur sociala verksamheters samarbete kan skapa och leverera fler och bättre sociala tjänster. Där vi har koppling till tre av dess delprojekt vilka är SNI, Gottfrids Lada och Växjö Ung Kompetens. Att integrera entreprenörskap i högskolundervisning kan hamna på kollisionskurs med sådan undervisningsmetod som ligger närmre rådande samhällstrend.

Denna uppsats är resultatet av ett samarbete med Försäkringskassan i Uppsala län. Försäkringskassan och Länsarbetsnämnden tillhandahåller arbetslivsinriktad rehabilitering för sjukskrivna arbetslösa i länet. Samarbetet kallas tvåpartssamverkan och syftar till att individerna inom ett år ska kunna få ett arbete eller påbörja en utbildning. I vilka faktorer som leder till framgång respektive utgör fallgropar i tvåpartssamverkan. Sannolikhetsmodeller skattas med individdata för deltagarna i denna samverkan.

IT-utvecklingen i skolan har gått framåt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man på senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lärare och elever, nämligen IT-kompetens. Vi såg det därmed som intressant att undersöka vad rektorer på olika skolor anser att IT-kompetens är för något, för att jämföra detta med vad de nationella måldo-kument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens är.Uppsatsen är av en kvalitativ karaktär och består dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av åtta stycken intervjuer.Vår referensram bygger på politiska dokument och nationella måldokument som skriver något kring IT-kompetens i skolan. Vi har även tittat på två stora IT-projekt inom skolan, nämligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om IT-kompetens i skolan.IT-kompetens är ett begrepp som har diskuterats mycket på sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gällandes vad begreppet innebar.

Denna magisteruppsats behandlar företagsförvärv, med särskild fokus på integrationen av det förvärvade företaget. Intressant med denna typ av förvärv är att den möjliggör en tillväxthastighet som inte är möjlig vid organiskt tillväxt.Uppsatsens syfte är att utreda hur företag planerar och agerar vid förvärv av små och medelstora företag och hur en rad olika faktor påverkar förvärvet och integrationen i organisationen.Arbetet bygger på litteraturstudier och empirisk data inhämtad genom i huvudsak intervjuer som utförts med representanter för ett företag med stor erfarenhet av företagsförvärv, ISS Sverige.Slutsatser som kan dras är att den övergripande förvärvsprocessen är ett tämligen standardiserat fenomen och de faktorer som påverkar företagsförvärv är många. Integrationsprocessen skiljer sig mellan olika typer av förvärv, och processen och motivet med förvärvet har betydelse för huruvida förvärvet kan anses lyckat. Något som också framkommit under denna uppsats, är att det finns problem med att utvärdera huruvida integreringen av det förvärvade företaget varit lyckad eller ej..

Hantering av regnvatten på ett hållbart sätt är en av flera strategier som behöver utvecklas för att bygga resilienta städer. I detta projekt undersöks relationen mellan vatten och vegetation och de unika förutsättningarna detta ger för gestaltning. Genom en fördjupad studie av naturlika biotoper, främst olika typer av klibbalskogar, har jag samlat material som tecknar sambanden. Detta material fungerar som bakgrund till ett förslag till utforming av en öppen dagvattenhantering med särskilt fokus på träd i en befintlig stadsmiljö. Genom en kort introduktion till Köpenhamn kommuns strategiska klimatarbete med dagvattenhantering i Klimakvarter på Østerbro förhåller sig detta småskaliga projekt till ett större sammanhang.