Inom byggbranschen har det bedrivits lite forskning kring hur företag i denna bransch skall gå tillväga för att öka sina chanser att lyckas med ES- implementeringar. Tidigare forskning som bedrivits har mestadels varit riktat mot ren tillverkningsindustri och därigenom har byggbranschen fått stå tillbaka inom forskningsområdet IT och organisation. Genom att det tidigare genomförts få studier på byggbranschen inom detta område valde jag att studera detta lite närmare. Syftet med studien var att undersöka hur fallföretaget Backgårdens Bygg AB skulle kunna öka sina chanser med att genomföra och få till stånd en Lyckad implementering av ett ES-system. För att kunna undersöka detta valde jag att genomföra intervjuer med både arbetsledare, platschefer, inköpare och kalkylatorer.

Den här studien bidrar till attöka kunskapen inom området systemlösningsmigrationer genomatt ta reda på vad som går att lära av tidigare genomförda migrationsprojekt. Studien genomförs genom att utföra fallstudier på avrapporterade migrationsprojekt som har utfört en migration från att använda proprietära systemlösningar till att använda systemlösningar baserade på öppen källkod. Efter en urvalsprocess kvarstod tre migrationsprojekt aktuella för analys utifrån ett riskperspektiv. Det var migrationsprojektet LiMux i Tyskland,ett projekt inom det franska gendarmeriet och ett projekt som utfördes bland skolorna i Bolzanoprovinsen i Italien.Resultatet av studien visar bland annat att alla tre migrationsprojekten upplevde risken att inte kunna ta egna IT-beslut före den utförda migrationen. Detta berodde på att de före migrationen använde sig av proprietära systemlösningar, vilka de upplevt varit orsaken till detta.

Syfte: Syftet med studien var att belysa hur fyra förskollärare beskriver arbetet med att utveckla kommunikationsförmågan hos barn med autismspektrumtillstånd, utifrån förskolans läroplan.Studien utgår från följande frågeställningar:? Hur beskriver förskollärarna möjligheter och hinder i strävan mot de kommunikativa målen i förskolans läroplan när det gäller barn med autismspektrumtillstånd?? Hur genomför förskollärarna arbetet i barngruppen så att barnen med autismspektrumtillstånd stimuleras och utmanas i sin språk- och kommunikationsutveckling?? Vilken hjälp tycker förskollärarna att de själva behöver och får för att kunna sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att kommunicera med andra?Metod: I studien används en kvalitativ metod. Genom halvstrukturerade intervjufrågor undersöker jag hur fyra förskollärare med egna ord beskriver sitt arbete med barn med autismspektrumtillstånd (AST). Respondenterna har flera års erfarenhet av barn med AST i förskolan. Två pedagoger arbetar på resursavdelningar och två på specialavdelningar.Resultat: Resultatet visar att förskollärarna är övervägande positiva till möjligheterna att sträva mot målen.

Bakgrund: Historiskt sett är begreppet cancer mycket laddat. Det har förknippats med mycket skuld,lidande utanförskap och död. En ökad förståelse för patienters olika strategier vid livshotandecancersjukdom kan hjälpa sjuksköterskan att stötta och styrka patienten. Sjuksköterskan kantillsammans med övrig sjukvårdspersonal hitta åtgärder som kompletterar patientens strategier för attfå styrka i sin hantering av livssituationen. Relevanta begrepp som beskrivits är palliativ vård, stress ochstressorer, distress och psykologisk distress samt Coping/copingstrategier.

Responsinsatser vid extra ordinära händelser såsom kriser och katastrofer karakteriseras av höga risker och stor tidspress i en föränderlig och komplex miljö. Vissa händelser går till viss del att förutse men dessvärre inte att hindra, exempelvis översvämningar eller orkaner, medan andra händelser kan vara svåra att förutse, exempelvis jordbävningar eller tsunamis. Kraven på prestation av de involverade responsorganisationerna vid sådana extrema händelser är höga samtidigt som kunskapen om situationen ofta är begränsad. Improviserat arbete och anpassning efter rådande situation är därför en förutsättning för en Lyckad insats (Medonça, 2006).Tidigare forskning har visat att en rad svårigheter kan uppstå med att ha flexibla och improviserade roller under en insats, exempelvis en annan befattning eller funktion än den man vanligtvis har. Genom att studera en ledningsövning för Svenska Stödstyrkans samordningsstab där deltagare fått ta på sig en roll de inte är utbildade för syftar denna studie till att närmare undersöka förutsättningar och förmågor som ligger till grund för ett lyckat improviserat arbete.En kvalitativ fallstudie av den genomförda ledningsövningen gjordes.

Idag startas många projekt kring samverkan men de implementeras sällan i verksamheterna och ger således ingen bestående förändring. Ledarskapskompetens i samband med implementering av organisationsförändring har visat sig vara av stor betydelse. Storstadssatsningen är ett samverkansprojekt och projektet Bärkraft är en del i Storstadssatsningen, vilken startades i Borås för att utveckla samverkan mellan verksamheter i Brämhults kommundel. Samverkan behandlas i teorin som att viktiga attribut för Lyckad samverkan är att vilja, kunna och förstå. Andra aspekter är hur samverkan mellan verksamheter byggs upp kring olika kategorier.

Syfte: Enligt tidigare forskning tenderar företagsförvärv att misslyckas och inte ge det eftersökta värdet. Integrationen är en del av förvärvet som anses vara en svår uppgift och därmed är huvudsyftet i denna studie att ge en ökad förståelse för den sociokulturella integrationen efter ett företagsförvärv. Delsyftet blir därmed att belysa ledningens roll och faktorer som berör mänskliga aspekter som kan vara viktiga att beakta vid en integration.Metod: Studien har utgått från ett hermeneutiskt perspektiv där fenomenet som studerats ses vara av socialkonstruktivistisk art. Teori och empiri har arbetats fram iterativt med hjälp av abduktion där grunden för studien har varit i form av en fallstudie med ett kvalitativt angreppssätt genom halvstrukturerade intervjuer. Datainsamlingen och analysen i studien har använt grounded theory som inspirationskälla för tillvägagångssättet.Resultat & slutsats: Studien tyder på att det finns en balansgång mellan att besvara medarbetarnas frågor och bibehålla de långsiktiga målen.

Syftet med denna studie var att undersöka högstadieelevers upplevelser av ett hälsoprojekt. En högstadieklass i Uppsala län har under våren deltagit i ett pilotprojekt i syfte att utveckla metoder för fortsatta hälsofrämjande projekt samt på sikt förbättra ungdomarnas hälsa gällande ökad fysisk aktivitet, bättre kost- och sömnvanor samt en bättre sammanhållning i klassen. 19 av klassens 22 elever tackade ja till att delta i studien. Den kvalitativa metoden som använts för datainsamling är fokusgruppintervjuer. Eleverna fick tillsammans diskutera sina upplevelser, tankar och känslor kring hälsoprojektet och insatserna samt huruvida de har upplevt sin egen påverkan av projektets innehåll.

Det finns ett gap mellan tanke och handling i mindre organisationer. Omedvetenhet om den egna verksamheten har lett till att både Lyckad och missLyckad organisering getts missvisande förklaringar. Studiens syfte är därför att utveckla kunskap om och förståelse för organiseringsprocesser i mindre organisationer och specifikt i popband. Forskningsdesignen är en longitudinell fallstudie av ett popband. Metodologin har inspirerats av etnografi och har en abduktiv ansats.

På senare tid har det i media lyfts upp kampanjer att tabut kring psykisk ohälsamåste brytas. Detta är bland annat bakgrunden till vår uppsats där syftet varit attge exempel på hur en förändringsprocess i att bryta tabut kring psykisk ohälsa kanse ut. Vi ville också lyfta fram fördelarna med att genomföra upprepade intervjuernär det gäller samtal kring känsliga ämnen. För att precisera syftet bröts det ner iföljande frågeställningar:1. Vad innebär en vändpunkt i processen att bryta tabut? Kan en specifik,avgörande vändpunkt urskiljas?2.

Hemtjänst är ett bistånd som erbjuds till personer med olika former av funktionsnedsättning såsom ålder eller handikapp för att skapa en möjlighet att bo hemma trots funktionsnedsättning. Det dagliga arbetet i hemtjänsten planeras i huvudsak av personalen. Hur detta görs är olika på regional, lokal och individ nivå. I takt med samhällsutvecklingens krav på effektivitet och kvalitet ställs hårdare krav på hemtjänstens verksamhet. Personalen i hemtjänsten ska uppnå goda resultat med sitt arbete till en så liten kostnad som möjligt för kommunen.

Den demografiska utvecklingen resulterar i en generationsväxlingsproblematik för Sveriges regioner. Problematiken bottnar i stora åldersavgångar och en ny generation arbetskraft som inte lyckas etablera sig på arbetsmarknaden i önskad tid. Lundgren (2000) konstaterar att om inte åtgärder vidtas på såväl central som regional nivå kommer en stagnation ske på arbetsmarknaden vilket i förlängningen kommer att hota välfärden. De områden som identifierats som centrala för att motverka de negativa effekterna av de demografiska förändringarna är (1) Förstärka integrationen av utlandsfödda och tillgripande av arbetskraftsinvandring inom bristyrken, (2) motverka den förtida utslagningen från arbetsmarknaden, (3) öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och (4) etablering av unga på arbetsmarknaden. Syftet med denna studie är att undersöka tre Svenska regioners (Gotland, Dalarna och Norrbottens län) arbete med generationsväxling genom att besvara följande frågeställningar: ?Har regionerna tillsatt insatser för att främja en god generationsväxling? Vilka likheter respektive olikheter kan urskiljas? ?Har regionerna vidtagit åtgärder för att främja ett ökat arbetskraftsdeltagande inom de fyra kärnområden som har identifierats som centrala för att motverka de negativa effekterna av demografiska förändringar? Om så är fallet - vilka likheter respektive skillnader kan urskiljas? Då syftet är undersökning av rådande fenomen föreligger en fallstudie som grund för studiens metod.

Höga byggkostnader är ett problem som stora delar av byggsektorn idag försöker att få bukt med. En del av problemet ligger i de höga priser på byggmaterial som råder i Sverige. Eftersom byggmaterialen utgör 40 % av den totala entreprenadkostnaden är det en viktig del av lösningen att få ner de befintliga priserna på byggmaterial eller vända sig till nya leverantörer. I ett försök att sänka de stegrande byggkostnaderna gör Skanska Sverige just nu stora satsningar på att effektivisera sitt inköpsarbete. En del i denna satsning är att öka andelen utlandsinköp.

Jag var utbytesstudent i Tokyo, Japan under våren 2007. Där intresserade jag mig för de olika kläduttryck som ungdomarna använde sig av i stadsdelen Harajuku. När jag kom hem till Stockholm igen såg jag tydligt hur de Harajukuinspirerade stilarna hade växt fram här.Uppsatsen tar avstamp i Harajukus mode. Syftet är att undersöka hur det har förflyttats och utvecklats i Stockholm, vad har förändrats, förstärkts eller suddats ut och varför? Vad förändras i överföringen? Jag ställer följande frågor: Hur ser det Harajukuinspirerade modet ut bland unga i Stockholm? Hur ser det ut i jämförelse med de unga i Harajuku? På vilket sätt har modet förändrats och varför? Vad kan jag som bildpedagog erbjuda ungdomar för att de ska få utveckla sina intressen inom subkulturen? Hur kan jag skapa en miljö med verkstäder och utställningar som passar denna målgrupp? I mitt designpedagogiska projekt skapar jag en japansk subkulturfestival med verkstäder och fotoutställning på Lava på Kulturhuset den 24-25 november.

Syftet med denna studie var att undersöka högstadieelevers upplevelser av ett hälsoprojekt. En högstadieklass i Uppsala län har under våren deltagit i ett pilotprojekt i syfte att utveckla metoder för fortsatta hälsofrämjande projekt samt på sikt förbättra ungdomarnas hälsa gällande ökad fysisk aktivitet, bättre kost- och sömnvanor samt en bättre sammanhållning i klassen. 19 av klassens 22 elever tackade ja till att delta i studien. Den kvalitativa metoden som använts för datainsamling är fokusgruppintervjuer. Eleverna fick tillsammans diskutera sina upplevelser, tankar och känslor kring hälsoprojektet och insatserna samt huruvida de har upplevt sin egen påverkan av projektets innehåll.