Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som krävs för en Lyckad implementering av ett förbättringsprogram i en organisation, oavsett vilket förbättringsprogram som används.Förbättringsprogrammen har vuxit fram ur kvalitetrörelsen och har sitt ursprung i ständiga förbättringar och PDSA-cykeln. Förbättringsprogram används av ledningen för att uppnå en högre grad av kundtillfredsställelse, på ett strukturerat sätt.En implementering av ett förbättringsprogram måste successivt lanseras i en organisation genom introduktionsfas, försöksfas, införandefas, expansionsfas och integreringsfas. I införandefasen används tre olika typer av införande av förbättringsprogram totalt, delvis och införande under befintligt koncept. Implementeringsprocessen måste mätas för att det ska kunna avgöras om den blev Lyckad eller inte.Metoden som använts i detta examensarbete är en kvalitativ forskningsprocess med hermeneutiskt ideal av kvalitativ metod med en kombination av etnometodologisk tradition och naturism. Författaren har använt sig av en tvärsnittsdesign i tidsaspekten.

Detta kandidatexamensarbete handlar om en konstruktion av ett säkerhetsystem för tåg med fokus på programmering av systemet. Programmeringen görs genom att använda realtidsoperativsystemet ?C/OS-II som idag är en av världens mest kända och använda för mikrokontrollers. Programmet laddas sedan ner till en mikrokontroll för att testas. Användningen av ?C/OS-II blir också syftet av detta arbete då jag vill visa hur användbar den är.Rapporten börjar med att beskriva de olika komponenter som ingår i tågsystemet och fortsätter genom att ta upp det programmeringskod som är det viktiga i detta arbete.

Författare: Kim Jakobsson, Rikard Bergsten och Ehlin GothHandledare: Petter BoyeExaminator: Karin JonnergårdTitel: Jakten på en Lyckad styrelseutvärdering - En studie om utvärdering av styrelser i svenska börsnoterade bolag                  Bakgrund: I svensk kod för bolagsstyrning rekommenderas att styrelsen ska utvärderas årligen genom en systematisk och strukturerad process. Det finns dock inte angivet hur utvärderingen ska gå till eller vem som ska genomföra denna.Syfte: Ambitionen med studien har varit att analysera vad en effektiv styrelseutvärdering är och att identifiera de bakomliggande kritiska framgångsfaktorerna.Metod: Uppsatsen är genomförd med hjälp av en kvalitativ strategi och bygger på en abduktiv abstraktionsprocess. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade telefonintervjuer och analyserats med hjälp av en analysmodell.Slutsats: Genom studien har vi identifierat sju kritiska framgångsfaktorer. Framgångsfaktorerna är oberoende, kunskap, bredd, uppriktighet, djup, jämförbarhet och diskussion..

Vi vill med vår uppsats försöka hitta förklaringar till varför börsintroduktioner misslyckas. Med dessa förklarande variabler vill vi försöka skapa en modell som kan förutse huruvida en introduktion kommer bli Lyckad eller ej.Teorin bygger på aktuell och tidigare forskning om missLyckade börsintroduktioner. Det redogörs även för förekommande begrepp och variabler.Vi använder ett kvantitativt angreppssätt för att besvara uppsatsens problemformulering samt uppfylla dess syfte. För att hitta de variabler som förklarar en missLyckad börsintroduktion använder vi oss av en logistisk regression.De variabler som vi funnit som kan förklara en missLyckad börsintroduktion är företagets ålder, dess skuldsättning, huruvida företaget är uppbackat av venture capital eller ej samt andelen kvarhållna vinster i förhållande till totala tillgångar. Den modell vi skapar förutser en Lyckad respektive missLyckad introduktion i 69 procent av fallen..

Bakgrund: Baby Friendly Hospital Initiativ bygger på Tio steg till Lyckad amning och lanserades år 1991 i Sverige. Efter detta sågs en ökning av amningsfrekvensen. Nu 20 år efter införandet av Tio steg till Lyckad amning sjunker amningsfrekvensen. Studier har visat att amningsutfallet påverkas av hur amningen initieras samt det stöd kvinnan får från vårdpersonal, partner och närstående. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva nyblivna mödrars erfarenheter av förberedelse och initiering av amning.

Den här uppsatsen behandlar vikten av kommunikation i projekt och vill främst ge svar på faktorer som designmanagern kan inverka på för att skapa en Lyckad kommunikation i projekt.Uppsatsen berör även styrkor och svagheter som projektgruppens medlemmar besitter samt möjligheten att påverka gruppdynamiken. Utifrån ett hermeneutiskt vetenskapligt förhållningssätt har vår strävan varit att skapa förståelse för det område vi studerat. Vi har använt oss av kvantitativ och kvalitativ metod, genom att vi dels genomfört djupintervjuer samt e-postformulär. Användandet av båda metoderna grundar sig på att vi velat studera gruppdynamik och kommunikationsproblem i designintensiva företag både övergripande och mer detaljerat.Författarna har genom uppsatsen stärks i sin uppfattning om att det bästa sättet att genomföra ett projekt, inom ett designintensivt företag, är att ha en designmanager/projektledare som förstår sig på de olika disciplinerna. Det här för att ökad förståelse leder till bättre kommunikation mellan medarbetare.I uppsatsen framkommer det även att designmanagern måste ges tydliga styrverktyg samt möjlighet att påverka gruppsammansättning för en Lyckad dynamik..

Den här uppsatsen behandlar vikten av kommunikation i projekt och vill främst ge svar på faktorer som designmanagern kan inverka på för att skapa en Lyckad kommunikation i projekt.Uppsatsen berör även styrkor och svagheter som projektgruppens medlemmar besitter samt möjligheten att påverka gruppdynamiken. Utifrån ett hermeneutiskt vetenskapligt förhållningssätt har vår strävan varit att skapa förståelse för det område vi studerat. Vi har använt oss av kvantitativ och kvalitativ metod, genom att vi dels genomfört djupintervjuer samt e-postformulär. Användandet av båda metoderna grundar sig på att vi velat studera gruppdynamik och kommunikationsproblem i designintensiva företag både övergripande och mer detaljerat.Författarna har genom uppsatsen stärks i sin uppfattning om att det bästa sättet att genomföra ett projekt, inom ett designintensivt företag, är att ha en designmanager/projektledare som förstår sig på de olika disciplinerna. Det här för att ökad förståelse leder till bättre kommunikation mellan medarbetare.I uppsatsen framkommer det även att designmanagern måste ges tydliga styrverktyg samt möjlighet att påverka gruppsammansättning för en Lyckad dynamik..

Värderingsstyrning är vanligt förekommande i svenska företag, dock finns det en problematik med att företag finner det svårt att implementera värderingar. En Lyckad implementering är avgörande för att värderingarna ska få önskad effekt, vilket är att styra medarbetarna att arbeta på ett visst sätt och/eller mot ett visst mål. För att en implementering ska bli Lyckad krävs en institutionalisering av värderingarna som sker genom att värderingarna socialt konstrueras via meningsskapande processer.Studiens syfte är att skapa förståelse för företags institutionalisering av värderingar. Detta genom att beskriva hur företag socialt konstruerar arbetet med implementering av värderingar, identifiera och analysera implementeringsstrategier för värderingsstyrning och utveckla en modell för implementering av värderingsstyrning. Studien har genomförts med hjälp av besöksintervjuer och resultatet framhåller att användandet av sju implementeringsverktyg i en kombination är att ses som en framgångsrik implementeringsstrategi för värderingsstyrning.

Innovationer är något som är svårt för företag och organisationer att lyckas med. Detta beror främst på fem olika barriärer som kan hindra företag att utveckla sina idéer till en praktisk innovation och Lyckad lansering. För att delvis kunna lösa dessa barriärer tyder det på att kommunikation kan vara ett nödvändigt hjälpmedel för att få en Lyckad innovationsprocess. Det finns vidare forskning som visar på att ?ingen kommunikation? kan vara ett hinder för en innovationsprocess inom ett företag.

Studiens syfte a?r att underso?ka hur implementeringen av en modell i allma?nhet och mindset i synnerhet upplevs av medarbetarna i en specifik organisation samt se till huruvida modellen anses vara levande. Syftet bo?r uppna?s genom att besvara fra?gesta?llningen; Hur va?l har implementeringen lyckats i organisationen, vilka fo?rtja?nster och hinder kan man se? Den valda metoden a?r kvalitativ och empirin a?r insamlad genom semistrukturerade intervjuer. Studien a?r dessutom uppbyggd utifra?n en induktiv infallsvinkel.

Inom hälso- och sjukvård pågår ett ständigt förändringsarbete, både vad det gäller metoder och arbetssätt. Då båda författarna har många års erfarenhet som sjuksköterskor, har vi hunnit vara med om flera implementeringar på våra respektive arbetsplatser. Utifrån personalens upplevelser kan dessa implementeringar vara av både positiv och negativ karaktär. Detta gjorde att tankarna väcktes om vad det var som gjorde att vi upplevde vissa förändringar positiva och andra negativa? Syftet med studien var att undersöka vilka möjligheter och hinder sjuksköterskan ser vid implementering av nya metoder eller arbetssätt.

Under senare år har den elektroniska handeln ökat i omfattning, kraven ökar och det blir svårare att tillfredsställa kunderna vilket leder till att många har övergett e-handeln. Denna rapport ställer frågan: Hur ser de designfaktorer som är avgörande för en Lyckad e-handels satsning ut? Det finns ett antal viktiga kriterier som måste uppfyllas vid utvecklandet av Lyckad webbsida. Hela utvecklingsprocessen är indelad i tre huvudfaser: analys, design och implementation & test. Denna rapport beskriver de viktigaste faktorerna som vi har hittat i vår fallstudie på ett företag med en bra fungerande webbsida.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vad som framkommer om socialt stöd och livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt. Studien är en beskrivande litteraturstudie som innefattar tio vetenskapliga artiklar vilka har granskats av författarna och därefter kvalitetsbedömts. Resultatet visade att livsstilsförändringar inte var lätta att genomföra. Det sociala stödet var viktigt för att de olika livsstilsförändringarna skulle klaras av och att stödets utformning skulle vara anpassat efter den hjärtinfarktdrabbades behov. För mycket eller för litet stöd hade negativ inverkan på hur patienten Lyckades med livsstilsförändringarna.

SyfteVårt syfte är att undersöka och beskriva hur olika utslussningsformer upplevs av både frivårdsinspektörer och klienter samt att ta reda på om intentionerna bakom de olika utslussningsformerna uppfylls.Frågeställningar:Hur upplevs dessa olika former av frivårdsinspektörer och klienter?Bidrar de olika utslussningsformerna till återanpassning i samhället?Vilka för- och nackdelar medför dessa utslussningsformer?Denna studie är kvalitativ och syftar till upplevelser kring kriminalvårdens olika utslussningsformer. Utslussning innebär en förenkling av övergångar mellan fängelse och frigivning och ges ibland en bred definition där alla åtgärder som ska bidra till att den dömda ska kunna leva ett liv som är anpassat till samhället utan kriminalitet ingår. Utslussningsåtgärderna finns idag i fyra olika former, vilka är frigång, vårdvistelse, vistelse i halvvägshus samt utökad frigång. Dessa former syftar till att fungera som ett komplement till varandra så att de intagna kan få individuellt anpassade utslussningar.I studien framgick vikten av relationer till familj och vänner som en viktig faktor till en Lyckad utslussning och motivation och viljan till förändring var en annan faktor som framgick.

Studier visar att särskoleelever gör större framsteg rent kunskapsmässigt och får bättre delaktighet i samhället efter avslutad skolgång om de går inkluderat i grundskolan jämfört med en placering i särskolan. FN:s barnkonvention, Salamanca deklarationen och den Svenska skolans styrdokument har starka kopplingar till inkludering och ?en skola för alla?. Syftet med studien är att belysa en inkludering av en individintegrerad särskoleelev i grundskolan utifrån olika perspektiv; elevens, rektors, specialpedagogens, klass-föreståndarens, elevassistents och elevens vårdnadshavares perspektiv. Eleven valdes efter samråd med skolan eftersom man ansåg att detta rörde sig om en Lyckad individintegrering.