Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare ser på begreppet barn i behov av särskilt stöd och hur skolans resurser möter barnens behov. Studien bygger på Foucaults teori om makt som belyser samhällets och lärarnas starka position kring maktutövandet i förhållande till elever och resurser. Bronfenbrenners ekologiska miljömodell används för att stödja synen på hur miljön runt barnet påverkar barn i behov av särskilt stöd. Studien utgår från ett diskursanalytiskt perspektiv för att undersöka mönster, skillnader och likheter i lärarnas uppfattningar. Lärarna nämner vilka barn de uppfattar är i behov av stöd och de ger förslag på hur resurserna kan tas tillvara på.

Det Goda Samtalet är en ny form av samhällsplanering där tretton olika byggherrar i samarbete med Malmö Stad har kommit överens om de hållbarhetskrav som ska gälla under exploateringen av området Flagghusen i Västra Hamnen, Malmö. Målet med detta examensarbete har varit att undersöka om Det Goda Samtalet så här långt har varit lyckat med avseende på de ekologiska hållbarhetsaspekterna och i jämförelse med andra byggprojekt. För att få fram den information som har behövts genomförde vi intervjuer med de inblandade byggherrarna samt sex referensobjekt. I arbetet har vi valt att fokusera på följande fyra hållbarhetsaspekter: energieffektivisering, materialval, biologisk kvalitet och fuktsäkert byggande. Hur lyckat varje delområde hittills har varit är varierande. De mest lyckade områdena är energieffektivisering och biologisk kvalitet som uppvisar mycket bättre resultat än referensobjekten. Vad gäller fuktsäkert byggande har inga större skillnader iakttagits mellan byggherrar och referensobjekt. Materialval är den hållbarhetsaspekt inom Det Goda Samtalet som vi anser vara minst lyckad. Slutsatsen visar att Det Goda Samtalet inte i alla avseenden har blivit så som de inblandade hade tänkt sig från början. Trots detta var det ändå ett mycket bra initiativ från kommunens sida, att tillämpa Det Goda Samtalet, då inblandade parter uppger sig vara positiva till projektet..

Syftet med undersökningen är att få ta del av pedagogers erfarenheter av att ha individintegrerade elever i sin grupp/klass och att få ta del av pedagogers syn på hur vi kan nå ett ökat samarbete mellan grundskolan och grundsärskolan. Och hur skolan kan bli bättre på att möta alla elever i behov av särskilt stöd.De senaste åren har det skett en ökning till särskolan men ändå har samhället en vision om ?en skola för alla?. Uppsatsen tar upp särskolan och deras arbetssätt och vilka elever som särskolan är till för. Carlbeck-Kommitténs slutbetänkande tas upp i ett eget kapitel och där ges frågor som rör ett närmande av de bägge skolformerna.

Att skapa karaktärer i en animation eller ett spel som publiken får sympati för och känner är levande, är ett avancerat och komplext arbete. Det finns dessutom en mängd olika tips och råd för att skapa en karaktär, att det kan kännas övermäktigt och svårt att sålla i. I denna uppsats kommer syftet därför ligga i att undersöka om det finns en fungerande formel för att skapa en lyckad och livfull karaktär. Syftet kommer även att bestå i att undersöka om denna formel av att skapa en karaktär går att tillämpa på både film- och spelkaraktärer. Dessa frågeställningar kommer att besvaras genom en litteraturstudie följt av en empirisk studie, ?Science fiction in space?, där dessa tips och råd kommer att prövas för att se om den formel som här lyfts fram är lyckosam.

Sedan Namibias självständighet 1990 är engelska landets officiella- och dominerande undervisningsspråk. Den officiella språkpolitikens mål är att skapa en enad nation genom engelskan som officiellt språk. Tidigare forskning visar emellertid att språksituationen i landet är mycket komplex. Möjliggörs eller begränsas individens vardag med engelska som officiellt språk? Hur upplevs den officiella visionen om en enad befolkning i det lokala rummet? I min studie lyfter jag fram hur den officiella språkpolitiken kan upplevas i vardagen.

Bakgrunden till studien är att forskningen visar att elever i svårigheter utvecklas mest kunskapsmässigt och mår bäst socialt av att inkluderas i klassens undervisning. Trots detta finns det väldigt ofta en önskan att exkludera dessa elever eftersom många lärare inte anser sig klara elever med specialpedagogiska behov inom den ordinarie undervisningens ram. Detta har lett till en rättvise- och inkluderingsdebatt såväl som en debatt med ekonomiska förtecken. Frågor som lyfts är ?Var mår eleverna bäst och finns det metoder som fungerar så att alla elever kan inkluderas?? Min studie syftar till att undersöka möjligheten till ett inkluderande arbetssätt i engelskundervisningen med hjälp av Europeisk Språk Portfolio och Autonomous Learning.

Främre korsbandet är en av knäledens viktigaste stabiliserande strukturer. En korsbandsskada är den vanligaste ledbandsskadan som drabbar knäleden och kan i vissa fall medföra permanenta funktionsnedsättningar. Idag råder delade meningar om vilka individer som ska opereras respektive behandlas konservativt. Vid beslutet om operation finns flera faktorer att ta hänsyn till. Oavsett behandlingsval är sjukgymnastisk rehabilitering nödvändig.

Det här arbetet behandlar frågan: ?Hur kan illusionen av att vara en skicklig renässansmålare förmedlas i ett spel och vad är en lämplig arbetsmetod för att uppnå detta?? Metoden jag använde för att ta reda på detta var att utveckla spelet Art Hero som låter spelaren måla en förenklad version av några av historiens mest kända verk. Knepet är dock att det inte är den förenklade versionen som träder fram under penseln utan originalverket. Den arbetsmetod jag utvärderade är något som jag kallar ?improviserande produktion?.

I modern tid är den så kallade transaktionsmarknadsföringen det paradigm som till största del präglat marknadsföringen. Utvecklingen och globaliseringen har bidragit till att marknaden blivit mer transparant, kunderna ställer högre krav och det räcker inte längre med att endast erbjuda en produkt/tjänst. Företagen måste för att kunna konkurrera, bygga relationer och erbjuda bästa möjliga service, sätta kunden i fokus. Ett sätt för att lyckas är enligt forskningen att implementera Customer Relationship Management (CRM) i organisationen, något som visat sig vara problematiskt och svårt. Ett av problemen är att CRM ofta likställs med teknologi och därför utelämnas flera viktiga delar i implementeringsprocessen.

Att som organisation använda den högeffektiva spridningen av information som sociala medier kanbidra med vid krissituationer har sina fördelar och nackdelar. Hur organisationer ska hanterapublicering av krisinformation är en avvägning mellan att hjälpa drabbade intressenter eller attskydda organisationens anseende hos intressenter. Kommunikationsverktyg som sociala medier ärinte en envägskommunikation vilket gör det möjligt för intressenter att fritt uttrycka sitt missnöjeöver situationer.Syftet med denna fallstudie är att utifrån en organisatoriskt perspektiv beskriva den avvägningmellan fördelar och nackdelar kriskommunikation på sociala medier innebär samt om det finnsspecifika framgångsfaktorer för att lyckas kriskommunicera med drabbade och intressenter under enpågående kris. Detta besvaras med hjälp av intervjuer, dokumentstudier och litteraturstudier.Studiens resulterade i redovisning av fördelar, nackdelar och framgångsfaktorer för en lyckadanvändning av sociala medier vid kriskommunikation. Slutsatsen framtogs med hjälp av resultatetsom stärkte insamlad innehåll i litteraturgenomgången.

ABSTRAKT Ekdahl, Ceit & Helleblad, Gosia (2010). Hållbart lärande åt alla. Hur bör skolan vara utformad för att alla individer ska kunna utveckla sina styrkor och bli aktivt deltagande samhällsmedborgare? (Sustainable learning for all. How should the educational system be designed in order to allow all individuals to develop their talents and strengths and in becoming actively participating citizens?).

SAMMANFATTNINGBakgrund: En god nutritionsstatus hos en patient med sår är viktig för en lyckad sårläkningsprocess. En dietist är unikt kvalificerad för behandling och prevention av nutritionsrelaterade tillstånd och eftersom sårläkning och nutrition är nära sammankopplade är det av intresse att veta hur dietisten ser på sin roll och nutritionens betydelse vid sårvård. Detta område har tidigare studerats i ytterst liten omfattning.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur dietisten ser på sin roll och på nutritionens betydelse vid sårvård.Metod: Studien har en induktiv ansats. Semistrukturerade, kvalitativa intervjuer har genomförts med sex yrkesverksamma dietister som jobbar på fyra olika sjukhus i Mellansverige. En innehållsanalys har gjorts på intervjuerna.

Optimering av olika fogberedningsvinklarför svetsprocessen TandemMIG/MAG var målet för dettaexamensarbete. Frågan var omprocessen tillät en minskadfogberedning med likvärdig kvalitet.Svetsförsök utfördes på olika materialmed olika fogberedningar. Parametrarändrades och optimerades för olikakombinationer av material ochfogberedningsvinklar. De olikamaterialen reagerade inte på samma sättgällande minskad fogberedning. Smådiskontinuiteter och olikheter ifogberedningen hade större effekt påkvalitet och stabilitet närfogberedningsvinkeln minskades.

This study is about how the dialog can help students with special needs to feel participation and inclusion in the class and the teaching. My purpose with this study was to look for how the students with special needs interact with other students and teachers through the dialogue. I also wanted to know if there is any positive and negative effects to teaching students with special need in the classroom compared with the teaching at the special teacher.I have taking purpose of the sociocultural theory in my study because it says that children learn together when they communicate with each other. The theory central words are dialog and scaffolding in the zone of proximal development. I also describe central words like participation, inclusion and students with special needs in the special teaching.I have investigated in four interviews, two of them were with a teacher and a special aids teacher, and two of them were students with special needs.

Vårt syfte i vår studie är att undersöka hur idrottslärare uppfattar sitt inkluderande uppdrag och talar om hur de arbetar mot målet en skola för alla. Vi intervjuade fem idrottslärare på olika skolor. Vi ställde olika frågor till idrottslärarna om bland annat bemötande, anpassningar, motivation, tillgänglighet och delaktighet. Efterhand som vi transkriberade intervjuerna identifierade vi fyra kategorier i materialet. Den första kategorin ?en skola för alla? innehåller lärarnas upplevelser av arbetet mot målet en skola för alla.