Syfte: Syftet med studien var att undersöka reklamvärldens konstruktion av Lycka samt att undersöka om det finns eventuella skillnader i den manliga respektive kvinnliga "lyckokonstruktionen".

Uppsatsen undersöker sambandet mellan Lycka relaterat till inkomst, ålder, kön,hälsotillstånd samt civilstånd. Syftet är att undersöka om inkomst, ålder, kön,hälsotillstånd och civilstånd påverkar den självrapporterade Lyckan. Studien behandlar även frågan om individer blir lyckligare i och med ökningar i BNP. Metoden kommer att genomföras med hjälp av ekonometriska metoder och baseras på datamaterial som samlats in genom landstäckande enkätundersökningar i Sverige under tidsperioden 1986-2011. Tidsperioden har avgränsats till åren 2003- 2011 respektive 1996- 2011.

The purpose of this study was to examine and illustrate how people look at themselves and their happiness in relation to their economic situation. This study was based on interviews with eight adults divided in two groups, four were big-income earners and four were unemployed/sick-listed. I identified factors that affected the feeling of happiness such as family, friends and economy. During the process four themes were identified, happiness, work, economic strain and the importence of money versus happiness. The analysis was based on the concept of aspiration levels and an economic perspective.The conclusion of the analysis was a surprise to me, showing that economic strain could be detected in both groups but by different means.

Emma Nordin: Emilie Du Châtelets analys av Lycka: Upplösning av polemiken mellan illusion och förnuft. Uppsala universitet: inst. för idé- och lärdomshistoria, C-uppsats, höstterminen, 2012. The 18th century is a time period known for its battle with superstition, illusion and falseness. With the Torch of Reason the philosophers of the time were set on vanquishing everything untrue and lead mankind into what they themselves called the Enlightenment. Happiness had moved from Heaven to Earth in science, truth and pleasure.

The Swedish government has declared the year of 2006 a special Year ofMulitculture. This has inspired me to look for similarities and differences allover the world, especially the use of rug carpets.During travelling to Indonesia and a visit to the sister of the Sultan ofYogyakarta, I experienced a pleasant moment drinking chilled lemonade. Wewere all sitting on carpets on the floor. To sit on, and get together around acarpet, is an excellent function which we don?t do in the western world.

En studie om hur en ökad kommersialisering inom revisionsbranschen påverkar revisorers well-being. Begreppet kommersialisering representeras av de tre aspekterna marknadsorientering, kundorientering och affärsorientering medan well-being aspekten representeras av Lycka, arbetstillfredsställelse och arbetsmiljö. Det empiriska resultatet av studien tyder på att kommersialiseringsaspekterna marknadsorientering och affärsorientering har en positiv påverkan på revisorers well-being.             .

Introduktion: Inom vård och omsorg för äldre är ett av målen att aktivera och socialisera de äldre. Kanske har man emellertid feltolkat vilka behov de äldre har? Det kan vara en fördel att problematisera kring detta genom att även ha teorier som inte fokuserar på att aktivitet är en förutsättning för att kunna uppnå ett gott åldrande i åtanke då vikten av aktivitet undersöks. Syfte: Syftet var att undersöka vikten av aktivitet för att uppnå ett gott åldrande. Frågeställningarna var: Vilka effekter har aktivitet på den äldre människans upplevelse av ett gott åldrande? Vilka hinder och möjligheter till aktivitet finns för den äldre människan? Metod: Systematisk litteraturstudie.

Denna undersökning handlar om lekens betydelse för utvecklande av socialt sampel mellan barn. Vet alla vad lek är och är lek något man kan definiera? Vi har intervjuat barn och pedagoger i förskola och förskoleklass och även observerat barn. Genom lek får barn bearbeta vardagssituationer och världen runt omkring dem. De lär sig att samarbeta och att lyssna på varandra, men även turordning.

SyfteHuvudsyftet med denna studie var att undersöka om det finns ett samband mellan graden av fysisk aktivitet och nedstämdhet/depression bland elever i årskurs 3 på gymnasiet. Vidare syften var att undersöka om nedstämda/deprimerade elever upplever känsla av meningsfullhet, glädje och Lycka, lugn och harmoni samt kontroll över sin vardag i samma utsträckning som icke nedstämda eller deprimerade elever. Dessutom är ambitionen att undersöka om den upplevda stressnivån samvarierar med graden av fysisk aktivitet. Slutligen skulle alla dessa aspekter undersökas ur ett genusperspektiv.MetodTill denna studie har en kvantitativ enkätmetod använts. Deltagarna i undersökningen bestod av 252 gymnasieelever i årskurs tre från olika gymnasieprogram på två gymnasieskolor.

Tankar om ett paradis har funnit i tusentals år, men det har återkommit i olika skepnader och under olika namn. Även i dag skapar människan sig en bild av ett paradis och i detta arbete görs en jämförelse mellan dåtidens och nutidens paradisskildringar. Frågan är om vi ser någon skillnad mellan dåtiden och nutidens? De större västerländska filosofipåverkande epoker, såsom antiken, den keltiska och fornnordiska mytologin, den kristna, beskriver ett paradisiskt ideal som i mycket liknar vartannat. Edens lustgård är kanske det mest kända paradis, men som är en kombination av flera olika paradis.

Denna uppsats förser läsaren med en diskursanalys av böcker inom, vad som i arbetet kommer benämnas som, ?framgångslitteratur?. Med detta menas litteratur av rådgivande karaktär som riktar sig till människor som vill gå från att må bra till att må bättre, till att bli mer framgångsrika, mer nöjda, mer effektiva, lyckligare osv. Det finns idag flertalet diskursanalyser av självhjälpslitteratur; dvs. den typ av litteratur som vänder sig till personer som vill gå från att må dåligt till att må bra eller bättre.

Syftet med denna studie var att undersöka sambanden mellan de olika värdena- humanistiska respektive hedoniska, som man har i ungdomsåren och hur de hänger ihop med människors välbefinnande senare i livet. Välbefinnandet senare mäts utifrån fyra beståndsdelar; partnerrelationer, familjeklimat, livstillfredställelse och psykiskt välmående. Därefter utfördes en korrelationsanalys för att kontrollera sambandet mellan välbefinnande och sociabilitet. Data var hämtad från en longitudinell studie som påbörjades 1955, kallad Solna projektet. Vid första tillfället var deltagarna 16 år och vi använde oss av data om välbefinnande när de var 35 år.

Människans exponering för massmedia gör att kvinnor och män dagligen påminns om hur idealmänniskan bör se ut. Detta kan för många individer leda till ett utbrett kroppsmissnöje. Syftet var att undersöka implicita och explicita attityder till det kvinnliga kroppsidealet. De explicita attityderna mättes med en enkät och de implicita attityderna mättes med implicit associations test (IAT). För att försöka få en attitydpåverkan av kontext effekt fick försöksdeltagarna läsa antingen en positivt eller negativt riktad tidningsartikel till kroppsidealet.

This essay deals with the same task that utilitarians have tried to solve for a long time, what is happiness? In the eighteenth-century utilitarians suggested that happiness should be the base for social political decisions. But the lack of definition disposed so that GDP became the measurement of happiness, which proved to be wrong when the unhappiness continued to increase. More than two hundred years later scientists came up with a new definition of happiness and new ways to measure it. And during the last decade economists have taken the discussion to a higher level.So once again we?re dealing with the same old issue, if happiness ought to be the base of social political decisions.

Självkänsla är den grund som människan bygger sin uppfattning om sig själv och hur hon ser sig själv genom andra. Teorier finns att högre självkänsla kan resultera i riskfyllt beteende och övermod. Andra teorier talar om att en högre självkänsla ger större tillfredställelse med livet och är en grund till Lycka. Syftet med undersökningen är att se om och hur individen själv kan påverka och stärka sin egen självkänsla. Undersökningen utfördes genom kvalitativa intervjuer av sju stycken utbildade terapeuter, psykologer och psykoterapeuter.