I denna uppsats undersöks elevers attityder till läsning av och arbete med skönlitteratur i skolan och syftet är att få en förståelse för hur man som pedagog kan väcka elevers läslust med elevernas åsikter och önskemål i åtanke.Studien har genomförts på en f-4 skola. Lärarna på skolan fick svara på ett frågeformulär där målet var att få en övergripande bild av skönlitteraturens roll och status på skolan och därefter intervjuades åtta elever i år 3 och 4.Undersökningen visade att trots att lärarna tyckte att skönlitteratur är en viktig del i undervisningen användes den mestadels till högläsning och tyst läsning medan biblioteksbesök och boksamtal var sällsynta. Lärarna upplevde överlag att eleverna på skolan var positiva till att läsa skönlitteratur och detta bekräftades vid intervjuerna med eleverna som var i den sk slukaråldern. Förutom att eleverna var positiva till läsning av böcker hade de tankar kring hur de skulle vilja arbeta med skönlitteratur i skolan och menade att den kunde vara en utgångspunkt i kreativt arbete med teater, film och eget skrivande. Även faktorer som bokbestånd och läsmiljö var viktiga för att eleverna skulle uppfatta läsningen som lustfylld.

Vår bakomliggande tanke med studien är att undersöka vilka lärandesituationer som skapar lust och motivation i matematikstudier. Syftet med undersökningen är därför att identifiera vad som utmärker sådana lärandesituationer. I ett försök att studera detta problem har vi studerat det vardagliga skolarbetet hos en klass bestående av 16 elever i år 1. Vi har använt oss av begreppen lust och motivation i vårt arbete för att urskilja ovanstående situationer. Datamaterial har samlats in genom observationer inomhus och utomhus under ett antal matematiklektioner.

Studien undersöker hur elevernas lärande i matematik påverkas av att undervisningen sker i utemiljön och riktar in sig på arbetssätt, innehåll och elevernas lärande. Litteraturen berör utomhuspedagogik, laborativ matematik och utomhusmatematik. Kvalitativa intervjuer gjordes med sex lärare som hade erfarenheter av att arbeta med utomhusmatematik och avgränsades till att beröra skolår ett till och med fem. Huvuddragen i resultatet visar att lärarna använder andra arbetssätt vid utomhusmatematiken än vad de gör i klassrummet. Inomhus arbetar de med matematikböcker och laborativt, utomhus arbetar de endast med laborativa arbetssätt.

Syftet med denna studie var att utveckla kunskap om lärares uppfattningar kring arbetet med bedömningar i musikämnet i årskurs 6. Som metod användes en kvalitativ ansats med intervjuer, observation av en musiklektion samt betygsstatistik och studium av kommentarer till utvecklingssamtal. Undersökningen visade olika strategier som musiklärarna använde för sin betygsättning. Hur de dokumenterat elevers lärande och kommunicerat det med elever och föräldrar. Den visar också hur de konstruerat ämnets legitimitet som balans och lustfylld aktivitet.

BAKGRUND: Leken är ett stort begrepp och många forskare har försökt beskriva den. Detsom de flesta kommit fram till är att den är lustfylld, frivillig, spontan, symbolisk och attmedel dominerar över mål (Pramling Samuelsson och Sheridan 1999, s. 84). I bakgrundenpresenterar vi relevant forskning för vår studie om barns lärande och utveckling genom lek.Vi beskriver leken ur ett historiskt perspektiv, pedagogens roll, vad lek är och vad leken harför betydelse för barns utveckling. Vidare tar vi upp lekens förutsättningar samt vad som ståratt läsa om leken i läroplanerna för förskola och skola.SYFTE: Vi vill i vår undersökning studera ett antal pedagogers föreställningar/uppfattningar om lekens betydelse för barns lärande och utveckling.

Utomhuspedagogik är en pedagogisk inriktning där lärandet bygger på sinnliga och autentiska upplevelser som varvas med reflektion. Lärandets var, dvs. samhällsliv, natur- och kulturlandskap, har en central roll.Syftet med denna uppsats är att studera hur några gymnasieelever reflekterar kring sina upplevelser av utomhuspedagogik och undervisning utomhus, samt att studera några tänkbara långsiktiga konsekvenser av utomhuspedagogiken. Studien är baserad på intervjuer med fem gymnasieelever som under sina första skolår gått på en I Ur och Skurskola.Eleverna beskriver många olika aktiviteter kopplade till uterummet. I deras beskrivning av arbetssättet lyfts det särskilt fram att de ofta arbetade utomhus.

Syftet med studien är att få kunskap om hur och i vilka situationer handdockan används pedagogiskt för att fånga barnen in i sagans värld. Olika möjligheter och metoder på hur handdockan kan användas ska även påvisas. Det finns inte något bredare material vad gäller tidigare forskning om hur handdockan används genom sagan och arbetet har avgränsats till just det. Den teoretiska utgångspunkten är ur ett sociokulturellt perspektiv. Begrepp som mediering och literacy har använts för att analysera materialet.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Syftet med denna studie är att redogöra hur förskollärare ser på och använder sig av naturvetenskapliga experiment i förskolan. Studien ska ta fram vilka motiv och målsättningar en förskollärare har inför en aktivitet med experiment. Tidigare forskning visar att naturvetenskap och teknik inte varit så högt prioriterade i förskolans pedagogiska verksamhet. Därför så reviderade Skolverket Läroplanen för förskolan 2010, då bl.a. naturvetenskap och teknik fick ett större utrymme i den pedagogiska verksamheten.

Bakgrund och problembeskrivning: Revisionsprocessen har p?verkats av digitaliseringen genom att arbetsprocesser och teknikanv?ndning f?r?ndras. Detta har medf?rt b?de f?rdelar och utmaningar f?r revisionsf?retag i olika storlekar. Mindre f?retag kan ha problem med resurser och inf?rande av ny teknik, medan st?rre f?retag kan utnyttja sina omfattande resurser f?r att anpassa och f?rb?ttra sina digitala verktyg. Syfte: Syftet med studien ?r att analysera hur digitaliseringen p?verkat revisionsprocessen och unders?ka eventuella skillnader mellan mindre och st?rre revisionsf?retag.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur en utvald grupp av pedagoger använde sig av barnlitteratur i undervisningen. I vår bakgrund har vi använt oss av forskningslitteratur som behandlat ämnet barnlitteratur både ur ett historiskt och ett modernt perspektiv. Vi använde oss av intervjuer som metod för att ta del av de olika pedagogernas inställning till användandet av barnlitteratur i undervisning. De nio utvalda pedagoger som vi intervjuade var verksamma i förskoleklassen till och med år 3. Även observationer genomfördes i den miljön där pedagogen var verksam, detta för att komplettera intervjuerna.

Syftet med studien är att få kunskap om hur och i vilka situationer handdockan används pedagogiskt för att fånga barnen in i sagans värld. Olika möjligheter och metoder på hur handdockan kan användas ska även påvisas. Det finns inte något bredare material vad gäller tidigare forskning om hur handdockan används genom sagan och arbetet har avgränsats till just det. Den teoretiska utgångspunkten är ur ett sociokulturellt perspektiv. Begrepp som mediering och literacy har använts för att analysera materialet.

Syftet med denna studie var att undersöka sexåringars upplevelser och erfarenheter av att börja i förskoleklass. Detta syfte konkretiserades med hjälp av två forskningsfrågor: Vilka förändringar upplever sexåringar vid sin övergång från förskola till förskoleklass? Vilka uppfattningar har sexåringar kring förskoleklass syfte och innehåll? Studien grundades på en kvalitativ undersökningsmetod i form av semistrukturerade barnintervjuer. 20 barn i två olika förskoleklasser intervjuades. Resultatet visade att övergången till förskoleklassen upplevdes som en spännande och utmanande förändring i barnens liv.

Idag är det många elever som inte når målen i matematik i grundskolan, de tappar lusten och tycker att det är ett svårt och tråkigt ämne. Vi har därför valt att undersöka hur matematiken kan göras lustfylld. Syftet med vår undersökning är att öka kunskapen om hur lärarna i årskurs 1-3 undervisar i matematik, för att skapa lust och motivation hos eleverna. Litteraturen kommer att diskuteras och jämföras med vad lärarna anser spela roll för ett lustfyllt lärande i matematik. Faktorer som visar sig påverka att eleverna känner lust och motivation är förståelsen, tilliten till sin egen förmåga och att innehållet i undervisningen är meningsfullt.

SammanfattningDetta arbete handlar om hur den första undervisningen av läs- och skrivinlärning kan bedrivas. Utgångspunkter för undersökningen var att jag anser att det är av stor vikt att lära sig läsa och skriva i dagens samhälle och det är ett högt prioriterat mål i läroplanen. Eftersom jag i mitt yrke ska arbeta med läs- och skrivinlärning tänkte jag att jag behövde mer kunskap om hur den egentligen går till. Jag ville också veta hur man kan bedriva undervisning på ett sätt som gynnar alla elever, eftersom alla lär på olika sätt. Jag har undersökt hur pedagoger som arbetar med elever i förskoleklass och klass 1 kan bedriva sin undervisning i ämnet.Min problemprecisering lyder:Hur kan man utforma läs- och skrivundervisningen i förskoleklass och klass 1?Detta område har i arbetet diskuterats utifrån olika litteraturstudier.