Syftet med detta arbete var att undersöka om och i så fall hur pedagoger använder leken som en lärande metod samt hur lek kan vara en väg till lärande. Vi inriktade oss på skolans tidigare år, det vill säga skolår 1-6. Med lek menar vi en kreativ, rörelsebetonad, lustfylld och varierad verksamhet där barnet kan utvecklas i sin egen takt efter sina egna förutsättningar. De metoder som vi använde oss av vid undersökningen var intervju samt enkät. Undersökningspersonerna bestod av tre pedagoger verksamma i skolans tidigare år och deras elever.

Idag har ma?nniskor friheten att va?lja var, na?r och pa? vilket sa?tt de vill anva?nda sina smartphones och dess funktioner, oavsett a?ndama?l. Hur ga?r den anva?ndarmo?jligheten ihop med inla?rning? Hur mycket av koncentrationen kan beha?llas under en inla?rningsprocess med en smartphone na?rvarande och anva?ndandes? Pa?verkar na?rvaron och anva?ndningen av smartphones anva?ndarnas fo?rma?ga att skilja och bearbeta information fra?n olika ka?llor? Den ha?r studien syftar till att underso?ka deltagarnas fo?rma?ga och uppfattning att kunna sa?rskilja och bearbeta information ifra?n olika ka?llor genom diagnosiska prov, baserade pa? fo?rela?sningarnas inneha?ll som deltagarna fick ta del av under tva? fo?rela?sningstillfa?llen. Deltagarna delades in i tva? grupper da?r den ena gruppen fick beha?lla sina smartphones under fo?rsta fo?rela?sningen medan den andra gruppen ombads la?gga undan sina smartphones.

Idén om den här förskolan startade i en undersökning av platsen och en inventering av dess historia och samtid. Här har förr i tiden funnits ett stort gods, en så kallad malmgård, och tomtens närmsta granne är den bevarade byggnaden från Ekermanska malmgården. Denna ägs idag av en hembygdsförening som har begränsade medel att tillgå. Den ligger dold på en liten återvändsgränd och är alldeles för otillgänglig. Här bakom går tågspåren, men det finns även rum för en lummig trädgård med gamla ekar, och intill finns en gammaldags dansbana som byggdes under 70-talet.En del av uppgiften var att peka ut ytterligare användningar för förskolan.

I mitt examensarbete har jag undersökt ungdomars användande av kameramobilen. Jag vill visa på vilka sätt de använder den. Vilka fotografier de tar med mobilen, hur de ser på dem och på fotografi och hur användandet kan ingå i konstruerande av dem själva. Kameramobilen ingår i den nya teknologin och därför vill jag även synliggöra vad den tekniska apparaturen kan innebära för praktiker och för ungdomars syn på fotografi. I och med att många ungdomar nu har en kamera ständigt tillgänglig finns det anledning som blivande bildpedagog att skapa förståelse för hur praktiken kring den fungerar.Genom intervjuer med ungdomar och kategorisering av deras bilder, har det visat sig att användandet av kameramobilen är en del av en kommunikation och ett betydelsefullt berättande om självet.

Abstract Dorai Jacobsson, L & Romero Larsson, C (2008). Barns lek med artefakter. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur barn på två förskolor leker med artefakter och vad dessa har för betydelse för deras samspel och kommunikation. Vi har utgått från sociokulturell teori där människan ses som formad av sin miljö men också själv är med och förändrar den.

Ma?nga barn i Sverige va?xer idag upp med fler spra?k a?n ett. Detta go?r att logopeder beho?ver kunskap om normal spra?kutveckling hos flerspra?kiga, fo?r att kunna skilja denna fra?n spra?ksto?rning och da?rmed minska risken att o?ver- och underdiagnostisera flerspra?kiga med en sa?dan diagnos. Syftet med denna studie var da?rfo?r att underso?ka vilka skillnader som fo?religger mellan enspra?kiga och flerspra?kiga barns bera?ttande, med sa?rskilt fokus pa? barnens ordfo?rra?d.

Idéen med att utveckla en förskolas utomhusmiljö har utgått ifrån att vi har uppmärksammat en bristfällig utomhusmiljö som var i behov av att utvecklas. Utomhusmiljön var en gammal skolgård på 6400 m² som endast bestod av en torftig asfaltsgård och en sandlåda. Det var tre småbarnsavdelningar som utnyttjade utomhusmiljön och sammanlagt var det ca 48 barn och 10 personal som vistades där. Syftet har varit att skapa en mer meningsfull och lustfylld utomhusmiljö som främjar leken och andra utomhusaktiviteter. Med samtalsintervjuer som metod fick vi ta del av barnens intressen och vad de gjorde i utomhusmiljön innan vi genomförde utvecklingen.

Bakgrund:Förskolan, en arena för lustfyllt lärande där barns välbefinnande och lärande har högsta prioritet. Det metaforiska begreppet lustfyllt lärande ligger som en viktig utgångspunkt i läroplanen, Lpfö 98, där leken är av stor betydelse. Utmärkande för leken är att den är spontan, lustfylld och frivillig.Syfte:Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger använder leken som ett pedagogiskt verktyg i barns lärande.Metod:En kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats. Där verktyget är deltagande observationer.Resultat:Denna studie visar hur några pedagoger använder sig av leken i barns lustfyllda lärande. Pedagogernas förhållningssätt uttrycker en respekt för barnens lek och tilltro till barns förmåga att skapa en mening i sitt lekande och deras lärande.

Efter att vi kommit i kontakt med en tidningsartikel som handlade om barn som läste för en specialtränad hund, väcktes vår nyfikenhet för möjligheten att använda sig av djur i undervisningssyften. Vår utgångspunkt är att studera hur barn kan träna upp sina läsfärdigheter. Avgränsningen i studien innebär att vi har för avsikt att studera yngre barns, i årskurs 2, upplevelser av att läsa högt för ett djur. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning i form av intervju, där 6 elever intervjuades, eftersom vi var intresserade av att studera elevers uppfattningar och tankar kring att läsa för ett djur. I resultatet har det framkommit att när eleverna talade om läsupplevelsen beskrev de att de fann det roligt att läsa för sin hund.

Examensarbete inom lärarutbildningenTitel: Att undervisa i matematik på förskolan - Ett arbete om hur pedagoger arbetar med matematik i förskolanFörfattare: Johanna CarlbomTermin och år: HT 2013Kursansvarig institution: Institutionen för sociologi och arbetsvetenskapHandledare: Agneta Simeonsdotter SvenssonExaminator: Annika Bergviken RensfeldtRapportnummer: HT13-2920-040Nyckelord: Matematik, förskolan, Lpfö98, inspirerande, innehållSammanfattning:Den här studien utgår från intervjuer och observationer från två olika förskolor där författaren undersökt hur de arbetar med matematik. Syftet med undersökningen var att se när och hur barnen ges tillfälle att arbeta med matematik. Valet att både intervjua och observera gjordes då det ger en tydligare bild av vad pedagogerna faktiskt gör.? Hur fångar man små barns intresse för matematik och hur gör man den rolig och inspirerande?? Hur arbetar pedagoger med matematik i förskolan och i vilka aktiviteter kommer matematiken in?Resultatet visade att pedagogerna bland annat hade olika uppfattningar om hur man arbetar med matematik i förskolan. I de intervjuer och observationer som presenteras i studien kan man se att de lägger stor vikt vid att göra matematikupplevelsen rolig och lustfylld.

Syftet med uppsatsen är att analysera ledarskapet i den ideella organisationen Friskis&Svettis med avseende på incitament för formella och informella ledare samt hur dessa ledare motiveras. Författarna vill även jämföra olika lokala Friskis&Svettisföreningar för att se om det finns några skillnader i dessa avseenden. I uppsatsen har sekundär data i form av litteratur om ledarskap och motivation samt dokument gällande Friskis&Svettis legat till grund för studien. Empirin har insamlats genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval där vi avgränsat oss till tre Friskis&Svettisföreningar i Stockholmsområdet.

Vårt examensarbete bygger på vetskapen om skriftspråkets stora betydelse i dagens informationssamhälle och de larmrapporter som framkommit i media om att många idag lämnar grundskolan med bristande läs- och skrivförmåga. En anledning till det är att många av dessa elever tappar intresset för skolarbetet (SOU 2000:19). Som blivande pedagoger tycker vi att det är viktigt att försöka förstå vad det är som gör att lusten och glädjen för skriftspråksundervisningen avtar för alltför många elever De här grunderna, våra egna erfarenheter och litteraturstudier har gett oss inspiration att genomföra den här forskningsstudien. Syftet med vår studie har varit att undersöka elevernas uppfattningar om att skriva i skolan och vilka faktorer de anser betydelsefulla för att skapa motivation och engagemang i skrivundervisningen. För att få reda på elevernas tankar och känslor om skrivandet i skolan har vi valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod.

En av skolans viktigaste uppgifter är att lära alla barn att läsa. Syftet med denna studieär att belysa och analysera pedagogers utsagor och resonemang om mötet med barn somhar identifierad språkstörning. Vi vill fånga vad som uppfattas vara av betydelse för attstimulera dessa elevers läsutveckling i årskurs 1-3. För att få svar på frågeställningarnahar vi använt oss av en kvalitativ metod med ostrukturerad intervju. I studien intervjuasfem pedagoger med erfarenhet av att arbeta med elever som har språkstörning.Resultatet visar att respondenternas uppfattning om vad som är av betydelse för attkunna stimulera dessa elevers läsutveckling är relationen till eleven, möta eleven pådess nivå, flexibilitet i organisationen, mängden erfarenhet, extern hjälp och samarbetemed föräldrar.

Jag har gjort en undersökning om lekens betydelse i förskolan. Undersökningen är kvalitativ och syftar till att genom intervjuer och observationer fastställa hur viktig leken är för barnen i förskolan. Jag har sökt svar på mina frågor hos förskollärare och intervjuat dem om deras erfarenheter och uppfattningar. Jag har slumpmässigt valt ut fyra olika lekforskare, Maria Øksnes, Birgitta Knutsdotter Olofsson, Ole Fredrik Lillemyr och Margareta Öhman. Forskarna är ganska överens om att leken är en central aspekt av barns liv och av barndomen samt att leken är ett viktigt pedagogiskt verktyg för barns lärande och utveckling.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att se hur lek kan användas som ett pedagogiskt verktyg i ämnet idrott och hälsa för grundskolans tidigare år. Jag frågade mig vilken betydelse lek har för lärandet? Vilken syn lärarna i idrott och hälsa har på lek? På vilket sätt lek används som undervisningsmetod i idrott och hälsa och vilka svårigheter som finns med den?MetodFör att få svar på frågeställningarna användes en kvalitativ undersökning. Tre verksamma lärare i idrott och hälsa för grundskolans yngre åldrar intervjuades om deras erfarenheter av lek som ett pedagogiskt verktyg.ResultatLek ska vara roligt för eleverna, kännas lustfyllt och innehålla skratt. Lärarna har kopplat ihop lek med lärande.