Meteorologiska förhÄllanden har en stor pÄverkan pÄ ljudutbredning utomhus. De atmosfÀriska effekterna Àr absorption, refraktion och turbulens, dessa verkar samtidigt och kan vara svÄra att skilja Ät. Gradienter i temperaturen och vinden gör att ljudhastigheten varierar med höjden. Ljudet kommer dÄ att böjas av nedÄt eller uppÄt frÄn marken. KunskapslÀget inom vart och ett av dessa omrÄden presenteras i denna studie. 28 stycken trafikbullermÀtningar har utförts lÀngs den nya E4:an norr om Uppsala vid varierande meteorologiska förhÄllanden.

Personlig assistans Àr en insats inom Lagen om Stöd och Service (LSS) och en del av det samhÀllssystem som syftar till att tillgodose vÄra mÀnskliga rÀttigheter. De mÀnskliga rÀttigheterna speglar olika mÀnskliga behov och inskrÀnkningar av dessa leder till att behoven inte kan tillgodoses. För att en individ ska utvecklas, nÄ sin fulla potential och uppleva vÀlbefinnande Àr det avgörande att individens behov tillgodoses. Insatsen personlig assistans Àr en del av samhÀllets initiativ för att överbrygga de funktionshinder en individ kan uppleva med grund i de handikappolitiska vÀrdena om bland annat delaktighet och sjÀlvbestÀmmande. I detta examensarbete fokuseras pÄ dem som fÄr personlig assistans genom LuleÄ kommuns försorg, och Àr en kvantitativ inventering av tillfredsstÀllelsen av de grundlÀggande behoven autonomi, kompetens och samhörighet, samt upplevelser av delaktighet och vÀlbefinnande.

Syftet med föreliggande studie var att kartlÀgga förÀndringsarbetet inom Försvarsmakten och belysa hur det, utifrÄn ett individperspektiv, pÄverkade en grupp anstÀllda inom HR- avdelningarna vid Karlskrona garnison. Syftet baserades pÄ tvÄ forskningsfrÄgor. Hur upplever arbetstagaren förÀndringsarbetet som genomförs av Försvarsmakten vÄren Är 2009? I vilken utstrÀckning upplever arbetstagaren delaktighet i förÀndringsprocessen? För studien anvÀndes en kvalitativ metod för att kartlÀgga förÀndringsarbetet inom Försvarsmakten. Urvalet var selektivt och urvalsgruppen bestod av nio personer frÄn Karlskrona garnison.

Genom att fÄ personal och grupper att agera proaktivt i sÄ kallade slimmade organisationer (Lean Production) kan risk för likriktning och stagnation motverkas trots hÄrd effektivisering. LÄg grad av samhörighet i grupper har i studier konstaterats försvaga proaktivitet, medan ledarskapsstilar sÄsom delaktigt och transformativt ledarskap tycks stÀrka samhörigheten och proaktiviteten. Innevarande studie Àmnade pröva sambanden pÄ lÀgre hierarkisk nivÄ mellan proaktivitet och ledarskapsstilar, proaktivitet och gruppens kollektiva tilltro till förmÄga, genom Banduras begrepp ?Collective efficacy?, och den samlade effekten pÄ proaktivitet genom ledarskapsstil och gruppens tilltro pÄ sin kollektiva förmÄga. 411 deltagare i ett större företag inom fordonsbranschen skattade sin ledares stil och sin grupp varefter utvalda index reliabilitetstestades och aggregerades till gruppnivÄ.

I organisationer koordineras personal och resurser för att de i samverkan ska utföra mer eller mindre krÀvande aktiviteter. Organisationsstrukturer förÀndras över tiden, vilket Àr en naturlig del i all samhÀllsutveckling. En viktig förutsÀttning för att kunna förÀndra sig sjÀlv och sin organisation Àr att skapa förstÄelse, delaktighet och acceptans för förÀndringen. Chefer och medarbetare mÄste kunna svara pÄ frÄgor av olika slag, framför allt pÄ ?varför?, ?vad?, ?hur?, och har nÄgon annan gjort nÄgot liknande och vad Àr i sÄ fall deras erfarenheter? Aktionsforskning eller Action Research har sin grund i de teorier som Kurt Lewin introducerade redan 1946 och som sedan dess har utvecklats och förfinats i ett flertal riktningar men alla med den deltagande, reflekterande och iterativa forskningsmetodiken som grund.

SammanfattningSyfte: Syftet med denna studie var att studera patienternas upplevelse av delaktighet, information och bemötande pÄ den urologiska avdelningen pÄ Akademiska sjukhuset. Syftet var vidare att jÀmföra patientens upplevelse av delaktighet, information och bemötande, med hur viktigt patienten ansÄg de olika omrÄdena var.Metod: Studien var en deskriptiv, korrelerande tvÀrsnittsstudie med kvantitativ ansats. En enkÀt utformad för studien med 12 pÄstÄenden har besvarats av 61 patienter. Resultatet presenterades med en statistisk korrelations metod, dÀr samvarians mÀttes mellan patientens egen bedömning och hur betydelsefullt det var för patienten.Resultat: Information och bemötande Àr viktigt för patienterna. Resultatet visar att information till patienterna Àr tillrÀcklig vid in och ut skrivning frÄn avdelningen och Àr det Àr viktigt, förstÄelsen av information vid utskrivning bedöms som mycket viktig.

Inkludering Àr en politisk ide och tolkningen av vad inkludering innebÀr Àr komplex och varierar frÄn skola till skola. Syftet med vÄr studie Àr, ur ett elevperspektiv, att undersöka hur eleverna eventuellt kan pÄverkas av det politiska beslutet inkludering. För att kunna uppfylla detta syfte utförde vi observationer och kvalitativa intervjuer pÄ en grundskola i södra Sverige. Detta empiriska material analyserade vi sedan ur ett sociokulturellt perspektiv med utgÄngspunkt i relevant litteratur och forskning dÀr vi utgick ifrÄn specifika tolkningar av begreppen inkludering och delaktighet. Vi tolkade att alla elever inte var inkluderade i undervisningen och att de inte heller var delaktiga. Vi menar att eleverna utvecklade en stigmatiserad sjÀlvbild och de kÀnde inte att de utvecklades inom matematiken. FrÄn elevernas intervjuer kunde vi finna faktorer som gynnar deras delaktighet.

Barnsjuksköterskan pÄ neonatalavdelningen arbetar med nyfödda sjuka och för tidigt födda barn samt möter deras förÀldrar. Detta förutsÀtter en kunskap om vilka behov förÀldrar till barn pÄ neonatalavdelning har samt vilka förutsÀttningar som krÀvs för att förÀldrarna ska kunna utöva sitt förÀldraskap och vara delaktiga i sitt barns omvÄrdnad. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vilka olika behov förÀldrar uppger sig ha i samband med att deras barn vÄrdas pÄ en neonatalavdelning. SammanstÀllningen av tio vetenskapliga och kvalitetsgranskade artiklar resulterade i en analys dÀr flera olika Äterkommande teman kunde urskiljas. Dessa teman uttrycker förÀldrarnas beskrivna behov av anknytning, bemötande, delaktighet, information och kommunikation, kontinuitet samt nÀrhet.

VÄrt syfte med vÄrt gestaltande examensarbete Àr att fÄ svar pÄ hur tvÄ 18 Äriga tjejer, Minna som lÀser bild och form pÄ gymnasiet och Miranda som hoppat av skolan upplever/upplevde skolan, hur de ser tillbaka pÄ ett tidigare projektarbete, ?lÀra pÄ riktigt? som genomförts tillsammans med oss dÄ de gick i niondeklass, samt hur skolan utmanar/utmanat dem. Vi valde att lÄta vÄr undersökning resultera i en film. Filmen innehÄller dokumenterat material med kvalitativa intervjuer med Minna och Miranda, deras estetiska uttryck samt vÄr personliga gestaltning av projektet. Genom kvalitativa intervjuer och samtal med informanterna fick vi flera bilder av skolan och vilken inverkan den har/haft pÄ informanternas liv.

Syftet med studien var att beskriva och förstÄ policydokument som ett organisatoriskt verktyg för styrning genom att studera hur policydokument utformas och kommuniceras i olika typer av organisationer och vad som var avgörande för deras policyarbete. Fyra frÄgestÀllningar; policyns arbetsprocess, medarbetarnas delaktighet, vad en policy ska innehÄlla samt slutligen kommunikation besvarades genom en kvalitativ intervjustudie med fem respondenter frÄn offentlig och privat sektor. Studiens resultat visade att respondenterna hade en likartad syn pÄ vad en policy Àr och dess roll som styrningsredskap i organisationen. Detta bekrÀftade att policyn Àr ett normativt dokument som anvÀnds som mall. Resultatet visade Àven att en policy Àr ett levande dokument som krÀver delaktighet och diskussion med medarbetare innan det kan anammas och accepteras för att bli det styrdokument som det Àr..

Syftet med arbetet var att undersöka pedagogernas instÀllning till lek i skolans lÀgre Ärskurser. Vidare att belysa lekens betydelse för den kognitiva utveckling och hur pedagogerna anvÀnder leken i sitt dagliga arbete. Metodern Àr en kvalitativ, halvstrukturerad forskningsintervju med hermeneutisk inriktning och bygger pÄ intervjuer med sex pedagoger. Jag redovisar intervjuerna i fyra olika teman, som kom fram under analysen av intervjuerna. Sammanfattningsvis pekar resultaten av min undersökning pÄ att samtliga pedagoger Àr positit instÀllda till att lek och kopplar leken till den kognitiva utvecklingen..

Bakgrund: Sexualitet Àr nÄgot vÀsentligt och komplext hos mÀnniskan. Tidigare forskning visar att ouppfylld lÀngtan efter barn kan innebÀra att sexlivet blir kravfyllt. En arena dÀr det finns möjlighet att diskutera sexuella problem Àr diskussionsforum pÄ Internet vilket inspirerade till denna studie. Syfte och metod: Denna studie har genomförts pÄ ett diskussionsforum som heter SvÄrt att fÄ barn pÄ www.familjeliv.se. Forskningsmetod har varit kvalitativ innehÄllsanalys.

Patienter med kronisk njursvikt Àr beroende av sjukvÄrden och har behov av kunskap och stöd för att hantera sin egenvÄrd. Patientundervisning Àr en vanlig verksamhet och ett viktigt verktyg inom njurmedicinsk omvÄrdnad. Att förmedla kunskap och arbeta för patienters delaktighet Àr till stor del sjuksköterskans uppgift. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka undervisnings betydelse för patienter med kronisk njursvikt. Litteraturstudien baserades pÄ sex artiklar med kvalitativ ansats och tre artiklar med kvantitativ ansats.

Syftet med denna uppsats var att göra en fallstudie pÄ en gymnasieskola och undersöka om det fanns förutsÀttningar pÄ skolan för att fostra demokratiska medborgare. Undersökningen gjordes i ett elevperspektiv. För att kunna undersöka detta var jag först tvungen undersöka vad för förutsÀttningar som krÀvs för att skolan ska kunna fostra demokratiska medborgare. Jag kom fram till, efter att ha studerat styrdokument och relevant litteratur, att för att kunna fostra elever till demokratiska medborgare krÀvs det att dessa fÄr arbeta demokratiskt i praktiken, dels genom klassrÄd och dels genom att kunna pÄverka arbetsformerna pÄ skolan och Àven examinationsformerna. Det krÀvs Àven att undervisningsformerna bygger pÄ diskussion och dialog.

Detta examensarbete handlar om hÄllbara stadsdelar. För att definiera och befÀsta hÄllbarheten hos stadsdelar anvÀnds idag checklistor, certifieringar och marknadsföring. Certifieringar och checklistor anvÀnds som verktyg i planprocessen och specificerar pÄ vilka grunder stadsdelen kallas ?hÄllbar?. En certifiering Àr ocksÄ en signal utÄt för att förmedla en trovÀrdig miljö- och hÄllbarhetsmÀrkning.