Bakgrund Ambulansen ?r till f?r att ge akutsjukv?rd till personer som saknar m?jlighet att ta sig till sjukhus p? egen hand eller att deras v?rdbehov ?r av s?dant slag att de kan beh?va v?rd p? v?gen till r?tt v?rdinstans. Patienterna som befinner sig i denna typ av situation, har alla olika k?nslom?ssiga upplevelser och kan befinna sig i olika stadier av till exempel kris eller chock d? deras h?lsa och livssituation pl?tsligt f?r?ndras. Ambulanspersonalen som arbetar tillsammans kan ha olika arbetslivserfarenhet och utbildning, men ocks? olika k?nslom?ssiga mognad och s?kerhet i den egna personen n?r det kommer till att m?ta olika situationer och s?ttet att bem?ta patienterna p? kan variera.

Syfte och frÄgestÀllningar Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om förÀldradelaktighet genom att kartlÀgga faktorer som inverkar pÄ delaktighet och inflytande för förÀldrar under arbetet med ÄtgÀrdsprogram samt belysa delaktighet utifrÄn förÀldrars upplevelser. De specifika frÄgestÀllningarna lyder: ? Hur upplever förÀldrar sina möjligheter till delaktighet och inflytande vid upprÀttande av ÄtgÀrdsprogram? ? PÄ vilka sÀtt kan en grundskola arbeta för att förÀldrar ska bli delaktiga vid upprÀttandet av ÄtgÀrdsprogram? FöljdfrÄgor blir dÄ: ? Vilka betydelsefulla faktorer kan identifieras? ? Vilka mindre gynnsamma faktorer kan identifieras? Teoretisk förankring Det teoretiska ramverk som vi utgÄr frÄn i studien Àr systemteori och Antonovskis KASAM-teori, kÀnslan av sammanhang. Systemteorin syftar till att se och utforska delar som tillsammans bildar en helhet. Det systemiska tÀnket bygger pÄ att vi som mÀnniskor utvecklas och tillÀgnar oss kunskap genom feedback och Äterkoppling mellan system som vi ingÄr i.

Syftet med denna studie var att finna kunskap om vad som Ă€r viktigt för sjuksköterskan att tĂ€nka pĂ„ i mötet med patienter som ska fĂ„ en stomi. Metoden var en systematisk litteratur studie enligt Polit, Beck & Hungler (2001). Åtta vetenskapliga artiklar har granskats för att besvara frĂ„gestĂ€llningen. Resultatet visar att information och stöd före stomi operationen Ă€r mycket viktigt. Patientens förmĂ„ga att sjĂ€lv sköta sin stomi Ă€r viktig för anpassningen till livet med stomi.

Hospiceverksamheten startade i slutet av 1960-talet. Denna vÄrdform gÄr ut pÄ att försöka skapa en sÄ god livskvalitet som möjligt i livets slutskede. En av grundpelarna i denna vÄrdform Àr att lÄta familjen vara med i omvÄrdnaden runt den sjuke. Studiens syfte Àr att belysa de anhörigas behov nÀr en nÀrstÄende vÄrdas pÄ hospice. Studien som gjorts Àr en litteraturöversikt som grundar sig pÄ texter frÄn forskningsartiklar.

Med utgÄngspunkt i det moderna arbetslivet och de krav som detta medför pÄ dagens medarbetare har den aktuella studien valt att inrikta sig pÄ den psykosociala arbetsmiljön. Studien utgÄr ifrÄn Julian Rotters teori om locus of control. Syftet med studien Àr att undersöka hur inre och yttre kontrollfokus pÄverkar upplevelserna av möjligheten till ÄterhÀmtning och delaktighet. Studien Àr kvantitativ, och har genomförts pÄ uppdrag av en medelstor kommun i VÀstsverige. Webbaserad enkÀt har anvÀnts.

Föreliggande arbete Àmnar undersöka vilka krav pÄ lÀrare som har förÀndrats och inte förÀndrats utifrÄn lÀroplanerna 1962 och 2011. 1962 kom den första grundskolelÀroplanen i och med att införandet av den obligatoriska nioÄriga grundskolan krÀvde en sÄdan. 2011 har varit ett Är med nya förÀndringar som aktualiserats i media till exempel lÀrarlegitimationen. DÀrmed Àr det vÀsentligt att ta reda pÄ hur kraven har och inte har förÀndrats utifrÄn tvÄ grundskolelÀroplaner. Ett lÀroplansteoretiskt förhÄllningssÀtt utgör det teoretiska perspektivet och förklarar vilka faktorer som ligger bakom utformningen av en lÀroplan.

Syftet med uppsatsen Àr att ur ett narratologiskt och bildanalytiskt perspektiv studera hur denförfattande konstnÀren Shaun Tan arbetar med de tvÄ uttrycksformerna ord och bild ibilderboken Det röda trÀdet. Boken som ett helhetsobjekt, berÀttelsens kronologi, text ochbildtekniker, symboler och fÀrgval analyseras för att ge svar pÄ frÄgestÀllningarna. Analysenstöder sig till stor del pÄ den metod och teori Ulla Rhedins utarbetat i sin avhandling:Bilderboken. PÄ vÀg mot en ny teori. Analysen visar att Det röda trÀdet tillhör kategorin dengenuina bilderboken.

Höft- och knÀprotesoperationer Àr idag en vanlig operation vid artros i höft- och knÀled. Trotsminutiösa infektionsförebyggande förberedelser inför operationen drabbas ÀndÄ en delpatienter av postoperativa infektioner. Vid ortopedisk proteskirurgi Àr postoperativainfektioner ett direkt hot mot den nya inopererade leden och kan leda till lÄngabehandlingstider som pÄverkar patientens livskvalitet under lÄng tid.Syftet med studien var att utforska patienters möjlighet till delaktighet i tidig upptÀckt avpostoperativ infektion utifrÄn given information vid operation för höft- eller knÀprotes.Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio patienter med diagnostiserad postoperativinfektion efter höft- eller knÀprotesoperation. Transkriberade intervjuer analyserades medinnehÄllsanalys. Journaler granskades för att beskriva patientens tidigare sjukdomar.Resultatet visade att första tecknen pÄ infektion kan beskrivas med temat: Vad Àr normalt ochvad Àr inte normalt.

Arbetsterapeutens uppgift Àr att frÀmja delaktighet i aktiviteter i dagliga livet [ADL]. Forskning visar att personer över 65 Är och som bor i ordinÀrt boende, kommer att öka i framtiden. Arbetsterapeuten behöver dÀrför följa med i den utveckling som sker för att tillgodose behovet av innovativ vÀlfÀrdsteknologi, för att frÀmja aktiviteter för Àldre personer i ordinÀrt boende. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva och ge en översikt över innovativ vÀlfÀrdsteknologi som kan anvÀndas som intervention för att frÀmja delaktighet i aktivitet för Àldre personer i ordinÀrt boende. Datainsamling genomfördes genom sökningar i databaser tillgÀngliga via LuleÄ tekniska universitetsbibliotek.

Min essÀ har utgÄtt ifrÄn hÀndelser i mitt yrkesverksamma liv som jag inte tycker mig ha reflekterat klart över. Syftet med essÀn har varit att synliggöra vilka konsekvenser pedagogers förhÄllningssÀtt och syn pÄ barn samt deras förÀldrar har för barnens vistelse pÄ förskolan. Syftet har Àven varit att belysa barns rÀtt till delaktighet i ? och inflytande över - sin vardag pÄ förskolan eftersom jag anser att dessa frÄgor inverkar pÄ varandra och har betydelse för hur deras lek och lÀrande ser ut. FrÄgestÀllningarna Àr hur barns medbestÀmmande ser ut vad gÀller leken pÄ förskolan, pÄ vilket sÀtt barns delaktighet syns i förskolan, pÄ vilket sÀtt pedagogerna skapar möjlighet för barnens inflytande samt hur förskolan arbetar med demokratibegreppet.

Bakgrund: SkolfrÄnvaro Àr ett komplext omrÄde och som kan betraktas som ett folkhÀlsoproblem dÄ det Àr en riskfaktor för framtida utanförskap. En ofullstÀndig skolgÄng försvÄrar ett aktivt deltagande i arbets- och samhÀllsliv vilket ökar risken för framtida ohÀlsa. Riskfaktorer för hög skolfrÄnvaro finns pÄ individ-, familj-, skol- och samhÀllsnivÄ. Dessa riskfaktorer interagerar med varandra och har en kumulativ effekt. Goda relationer inom och mellan dessa nivÄer beskrivs som skyddsfaktorer för hög skolfrÄnvaro.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hypotesen om att det fanns en skillnad mellan gruppen med skolfrÄnvaro och gruppen utan skolfrÄnvaro avseende familjestruktur, sociala relationer och delaktighet hos elever i VÀrmland.Metod: Metoden var en kvantitativ empirisk studie av elevdata i ElevhÀlsodatabasen ELSA.

VÄrt huvudsakliga syfte med denna studie Àr att se hur förÀldrasamverkan upplevs i förskolorna idag men Àven synliggöra Äsikter kring Àmnet frÄn vÄrdnadshavares samt förskollÀrares perspektiv. I vetenskapliga artiklar och i styrdokumenten för förskolan beskrivs förÀldrasamverkan som en betydelsefull kvalitetsfaktor för förskolan. Denna Äsikt speglas i vÄrt resultat dÀr majoriteten av respondenterna anser att förÀldrasamverkan Àr vÀrdefullt. Grunden för förÀldrasamverkan Àr lyhörd personal som frÀmjar goda sociala relationer. Det Àr ocksÄ en verksamhet som delger vÄrdnadshavare tydlig information om verksamheten för att kunna skapa möjlighet till delaktighet och inflytande.

Sammanfattning Titel: MÄlstyrning i offentlig verksamhet ? En studie av de anstÀlldas upplevelser och deras delaktighet i mÄlstyrning pÄ Skatteverkets Blekingekontor. Författare: Annika Abrahamsson, Angelica Bernström och Jonna Gustafsson Handledare: Eva LövstÄl Institution: Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi 15 hp Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva och försöka identifiera vad det fÄr för konsekvenser pÄ lokal nivÄ att en mÄlstyrd offentlig verksamhet samtidigt Àr en hierarkiskt uppbyggd organisation dÀr besluten fattas pÄ en högre nivÄ. Det vi frÀmst behandlar i vÄr studie Àr hur mÄlen och mÄlstyrningen upplevs av de anstÀllda och vad det Àr som pÄverkar att de ska kÀnna sig delaktiga. Metod: Studien genomfördes pÄ Skatteverkets Blekingekontor med hjÀlp av tre kvalitativa intervjuer med en chef och tvÄ informatörer.

ProblemomrÄde:Trots att VÀxjö kommun genomfört flera satsningar som frÀmjar idrottsverksamheter sÄ lyckas de ÀndÄ inte nÄ ut till alla ungdomar. En problematik Àr att medborgarnas delaktighet och inflytande saknas i kommunens planerings-, genomförande och styrningsfas. Kommunen Àr intresserad av att utforska i vilken omfattning ungdomar vill vara delaktiga samt vad de har för önskemÄl gÀllande fritidsutbudet.Syfte:Syftet med studien Àr att analysera hur VÀxjö kommun kan öka ungdomars delaktighet och inflytande i tÀtorten Lammhult genom utformningen av idrottsutbudet i deras utemiljöer. I synnerhet kommer studien analysera vilka önskemÄl de ungdomar som Àr fysiskt inaktiva idag i Äldrarna 13 ? 16 har idrottsmÀssigt i tÀtorten Lammhult.Metod:Vid genomförandet av vÄr studie valde vi att anvÀnda en kvalitativ forskningsmetod dÄ vi ansÄg att den var mest lÀmpad.

Höft- och knÀprotesoperationer Àr idag en vanlig operation vid artros i höft- och knÀled. Trotsminutiösa infektionsförebyggande förberedelser inför operationen drabbas ÀndÄ en delpatienter av postoperativa infektioner. Vid ortopedisk proteskirurgi Àr postoperativainfektioner ett direkt hot mot den nya inopererade leden och kan leda till lÄngabehandlingstider som pÄverkar patientens livskvalitet under lÄng tid.Syftet med studien var att utforska patienters möjlighet till delaktighet i tidig upptÀckt avpostoperativ infektion utifrÄn given information vid operation för höft- eller knÀprotes.Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio patienter med diagnostiserad postoperativinfektion efter höft- eller knÀprotesoperation. Transkriberade intervjuer analyserades medinnehÄllsanalys. Journaler granskades för att beskriva patientens tidigare sjukdomar.Resultatet visade att första tecknen pÄ infektion kan beskrivas med temat: Vad Àr normalt ochvad Àr inte normalt.