Syftet med denna undersökning Àr att undersöka och synliggöra hur pedagoger ser pÄ samlingen i förskolan. Studien har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur tÀnker pedagogerna kring Àmnet samling och dess innehÄll? Hur ser samlingen ut? PÄ vilket sett fÄr barnen delaktighet och inflytande i samlingen? Hur tÀnker pedagogerna kring samlingens förÀndring? Vilken barnsyn har pedagogerna i samlingen? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi fördjupat oss i forskning pÄ omrÄdet och gjort en studie pÄ fyra förskolor, dÀr observationer och intervjuer har anvÀnts som metod. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med observationerna utifrÄn frÄgestÀllningarna. Respondenterna talar om samlingens förÀndring, delaktighet och inflytande och det kompetenta barnet. Slutresultatet visar att samlingen Àr ett Äterkommande inslag i förskolans verksamhet, men att samlingens innehÄll och syfte varierar mellan förskolorna.

Vi fick bekanta oss med en miljö som ger barnen nya möjligheter att upptÀcka, forska och experimentera. Vi kunde se att den delen av utemiljön som den lilla kolonilotten Àr bidrar till barnens utveckling och lÀrande. Dessutom utvecklas barnens ?förstÄelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp? (Lpfö 98, s. 37).

Med bakgrund i förskolan har vi kunnat följa barns stÀndiga jakt pÄ nya upplevelser och sett hur de med spontanitet och nyfikenhet pÄ olika sÀtt erfar sin omvÀrld. I detta examensarbete studerar vi hur man som pedagog kan identifiera och tillvarata barns olika förmÄgor. UtifrÄn en kvalitativ ansats har vi valt att med hjÀlp av observationer undersöka faktorer som kan pÄverka barns lust och motivation för lÀrande. Intentionen med arbetet har varit att det skulle kunna fungera som inspiration för verksamma pedagoger inom omrÄdet. Genom en utvidgad syn pÄ lÀrandet och med ett gemensamt förhÄllningssÀtt skapas möjligheter till en skola för alla..

Det har forskats en hel del om förÀldrars delaktighet i omvÄrdnaden av sitt sjuka barn, men forskningen rörande förÀldrarnas förvÀntningar pÄ sjuksköterskan Àr inte lika omfattande. Syftet har varit att belysa förÀldrars förvÀntningar pÄ sjuksköterskan vid vÄrd av inlagda barn 0-18 Är. Studien har genomförts som en litteraturstudie dÀr resultatet bygger pÄ Ätta (8) vÄrldsomfattande vetenskapliga forskningsrapporter. Som teoretisk referensram har Calgary modellen för familjecentrerad omvÄrdnad anvÀnts. I resultatet framtrÀdde följande kategorier som var betydelsefulla förvÀntningar frÄn förÀldrarna: information, tillgÀnglighet, kontinuitet, stöd - förtroende samt samarbete - delaktighet.

Maria AntemarKommunikativt arbetssÀttEn studie om lÀrares syn pÄ kommunikativt arbetssÀttCommunicative working procedure- a study about teachers sight of communicative working procedure.Antal sidor: 37Syftet med studien Àr att beskriva och tolka hur lÀrare uppfattar kommunikativt arbetssÀtt, med fokus pÄ hur de planerar, genomför och vad de vill uppnÄ med ett kommunikativt arbetssÀtt. För att uppnÄ syftet har jag genomfört en kvalitativ undersökning, dÀr jag har intervjuat fyra stycken lÀrare samt observerat tvÄ stycken lÀrare i en klassrumsmiljö. Den teoretiska grunden för studien ligger i att inledningsvis förklara, kommunikation, kommunikation i grupp för att sedan gÄ över till lÀraren i sammanhanget av kommunikativt arbetssÀtt. Resultatet av min undersökning visar att delaktighet Àr av stor vikt i kommunikativt arbetssÀtt. Vidare framkommer det att eleverna har stor inverkan pÄ arbetssÀttets innehÄll och att sociala mÄl vid kommunikativt arbetssÀtt Àr viktiga.

Det talas om den svenska skolan och matematik i olika sammanhang. Under senare Är har det gjorts flera utvÀrderingar och studier som visar att elevers kunskaper inom matematikÀmnet har försÀmrats. Skolverket rapporterar ocksÄ att lusten att lÀramatematik försÀmrats och att problematiken kanske ligger i undervisningens utformning.Syftet med denna studie Àr att belysa lÀrares intentioner kring arbete med laborativ matematik och lyfta fram deras tankar kring vad arbetssÀttet/angreppssÀttet kan innebÀra för elevers lÀrande. Jag kommer ocksÄ att lyfta fram möjligheter och hinder som lÀrare upplever kring arbetssÀttet. För att besvara frÄgestÀllningarna har jag genomfört en kvalitativ, semi-strukturerad intervjustudie med fem lÀrare som undervisar i Är 4-6 alternativt Är 7-9.Resultatet frÄn studien visar att laborativ matematik har positiv inverkan pÄ elevers lÀrande.

Syftet med examensarbetet var att undersöka och fÄ kunskap om förskollÀrarnas tankar kring pedagogisk dokumentation och reflektion i förskolan. VÄr första frÄgestÀllning utgick frÄn förskollÀrarnas Äsikter om vad pedagogisk dokumentation hade för betydelse i verksamheten. Den andra och tredje frÄgestÀllningen inriktade sig pÄ hur förskollÀrarna tolkade begreppet reflektion samt vad de ansÄg att den hade för betydelse i förskolan. Den sista frÄgestÀllningen fokuserades pÄ vilka erfarenheter förskollÀrarna hade av just reflektion i förskolan. Vi genomförde tio kvalitativa intervjuer i tre olika kommuner.

Denna uppsats handlar om bruket av och attityden till dialekten gotlÀndska. De 58 informanterna Àr elever som gÄr i första ring pÄ Richard Steffengymnasiet i Visby och de har deltagit i undersökningen genom att de har svarat pÄ en enkÀt. Uppsatsen utgÄr frÀmst frÄn FUMS-rapporten ?Vi har inte lust att prata nÄn jÀkla rikssvenska!? frÄn 1981. I jÀmförelse med den visar resultatet att dagens gotlÀndska ungdomar pÄ det hela taget inte har samma kunskap om och Àr lika stolta över sin dialekt..

Höft- och knÀprotesoperationer Àr idag en vanlig operation vid artros i höft- och knÀled. Trotsminutiösa infektionsförebyggande förberedelser inför operationen drabbas ÀndÄ en delpatienter av postoperativa infektioner. Vid ortopedisk proteskirurgi Àr postoperativainfektioner ett direkt hot mot den nya inopererade leden och kan leda till lÄngabehandlingstider som pÄverkar patientens livskvalitet under lÄng tid.Syftet med studien var att utforska patienters möjlighet till delaktighet i tidig upptÀckt avpostoperativ infektion utifrÄn given information vid operation för höft- eller knÀprotes.Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio patienter med diagnostiserad postoperativinfektion efter höft- eller knÀprotesoperation. Transkriberade intervjuer analyserades medinnehÄllsanalys. Journaler granskades för att beskriva patientens tidigare sjukdomar.Resultatet visade att första tecknen pÄ infektion kan beskrivas med temat: Vad Àr normalt ochvad Àr inte normalt.

Mitt syfte Àr att undersöka hur unga mÀn portrÀtteras i svensk, samtida ungdomslitteratur. Jag vill undersöka vilka representationer och förstÄelser av maskulinitet och sexualitet som Äterfinns, skapas och Äterskapas i berÀttelserna. Det empiriska materialet bestÄr av fyra, svenska ungdomsböcker, skrivna under 2000-talet. Genom att göra en diskursanalys vill jag blottlÀgga de normerande diskurser om maskulinitet och sexualitet, som pÄverkar unga mÀnniskor idag. Jag vill ocksÄ se om det skapas nÄgra motbilder till traditionell maskulinitet, i litteraturen.

PÄ vÄren 2014 invigs Litteraturhuset för barn och unga ? I Sandviken för hela regionen. MÄlgruppen Àrbarn och unga, 0-18 Är. Litteraturhuset kommer att fokusera pÄ tre delar som ska utgöra helheten; denförsta Àr den lÀr- och sprÄkstimulerande miljön, den andra Àr ett kunskapscenter och den tredje Àr attLitteraturhuset ska utgöra en forskningsresurs. Under tre Ärs tid har arbetet pÄgÄtt som ett projekt, imaj 2013 beslutades att Litteraturhuset ska övergÄ i fast verksamhet.

Syftet med studien Àr att utveckla kunskap om hur personalen pÄ boenden för ensamkommande barn utifrÄn empowerment arbetar med att möjliggöra de ensamkommande barnens delaktighet, inklusion och integration i samhÀllet. Vidare syftar studien Àven till att belysa hur personalen pÄ boenden sjÀlva ser pÄ detta arbete. De frÄgestÀllningarna som belyses i studien Àr: Vad i arbetet med förhÄllningsÀtt skapar möjlighet till ensamkommande barns delaktighet i samhÀllet, enligt personal pÄ boenden för ensamkommande barn? Finns det skillnader mellan personal pÄ HVB- boenden om vad man anser om att arbeta med delaktighetsfrÀmjande arbete? Om ja, kan dessa skillnader dÄ förklaras med kön, Älder, utbildning, erfarenhet etc. av att arbeta med ensamkommande barn? Metoder som anvÀnds i studien har en kvantitativ och kvalitativ ansats och innehÄller en enkÀtundersökning och tre intervjuer gjorda med boendepersonalen i Kalmar lÀn.

Detta Àr en kvalitativ studie med syfte att fÄ en djupare förstÄelse av klienters delaktighet i samverkansmöten. Fyra klienter frÄn SocialtjÀnsten har intervjuats i en semistrukturerad intervju. Det har sedan gjorts en innehÄllsanalys pÄ empirin.Studien visar att ett samverkansmöte Àr uppbyggt av sociala processer som antingen kan skapa delaktighet för klienten eller försvÄra för densamma. Studien pÄvisar Àven att det finns maktskillnader i samverkansmöten och att dessa mÄste synliggöras kontinuerligt för att kunna skapa en mer jÀmlik diskussion. Det har ocksÄ framkommit att det finns faktorer pÄ individ- grupp- och strukturellnivÄ som försvÄrar eller frÀmjar klientdelaktighet..

Bakgrund. FörÀldrar upplever oro över att cystisk fibros ska fÄ deras barn att uppleva sig annorlunda. PÄ grund av en lÄngvarig relation upplever sjuksköterskor det kÀnslomÀssigt krÀvande att vÄrda en patient med cystisk fibros i livets slutskede.Problem. FÄ kunskap om den som Àr drabbad av CF upplever att sjukdomen Àr ett hinder för att leva.Syfte. Beskriva upplevelser av att leva med cystisk fibros.Metod.

Syfte: Huvudsyftet med studien Àr att undersöka hur delaktighet och upplevelsen av mening i skolarbetet kan stÀrkas i en skola för alla, samt hur elevers aktiva reflekterande kring arbetet med elevplaner bidrar till det egna lÀrandet. Studien fokuserar bÄde lÀrares och elevers perspektiv genom följande tre frÄgestÀllningar: 1. Hur skapas förutsÀttningar för elevers delaktighet? 2. Hur resonerar elever kring delaktighet? 3.