Studiens syfte var att beskriva förÀldrars erfarenhet av delaktighet i aktivitet för barn med medelsvÄr eller svÄr astma och allergi. Sju förÀldrar till barn mellan 7-16 Är med medelsvÄr eller svÄr astma och boendes i Sverige intervjuades med ett semistrukturerat instrument. Materialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen av intervjuerna utmynnade i tre kategorier; ?Att inte vara delaktig som alla andra?, ?Socialt stöd och hinder i aktivitet?, ?Utmaningar i omgivningen?.

Bakgrund: 2011 registrerades 147 135 slutenvÄrdstillfÀllen för barn. Detta betyder att förÀldrar har en stor del i vÄrden vilket gör det absolut nödvÀndigt att uppmÀrksamma deras behov och önskemÄl om delaktighet. Problem: Tidigare forskning visar att sjuksköterskor har stora krav och förvÀntningar pÄ vad förÀldradelaktigheten ska innefatta, nÄgot som kan skilja sig avsevÀrt frÄn vad förÀldrarna anser.  Syfte: Syftet var att belysa förÀldrars upplevelser av delaktighet i vÄrden av sina barn. Metod: Litteraturstudie enligt Juniarti och Evans beskrivande syntesmodell av tidigare vÄrdvetenskaplig forskning. Resultat: Syntesen gav upphov till fem teman och nio subteman: Upplevelser av förÀldraexpertis; Upplevelser av informationsutbyte (InkÀnnandet av rollen, Medicinsk information och Kontinuerlig dialog kring barnets vÄrd); Upplevelser av delaktighetens olika grader (Valfrihet, Plikt och ansvar, Exkludering och TvÄng); Upplevelser av att utföra vÄrd och omsorg (Naturlig omsorg och Professionell vÄrd); Upplevelser av stöttning.

MÄlet med studien Àr att presentera hur elever pÄ gymnasiesÀrskolan upplever delaktighet, med fokus pÄ sin nutid och den framtid som följer efter studenten. Studien har ett narrativt förhÄllningssÀtt och resultatet har uppnÄtts genom att tvÄ elever, som snart tar studenten frÄn ett specialutformat program pÄ gymnasiesÀrskolan, delger oss sina livsberÀttelser. Studiens teoretiska ram Àr hÀmtad frÄn Foucaults tankar kring maktförhÄllanden som Àr till den s.k. normales fördel. Att vara en avvikare innebÀr dÀrmed en svagare stÀllning i samhÀllet.Samtalen med eleverna fokuserar pÄ deras upplevelse av livet nu och deras förhoppningar och planer för framtiden.

Studiens syfte var att undersöka personalens attityder kring placerade ungdomars delaktighet i behandling pÄ SiS ungdomshem BÀrby. Undersökningen grundas pÄ fem intervjuer med behandlingsassistenter pÄ de tre avdelningar inom institutionen som erbjuder behandling. UtifrÄn tre frÄgestÀllningar har jag sökt att undersöka dessa attityder, eventuella förÀndringar i dessa över tid samt hur personalen uppfattar yrkesrollens dubbla funktion varpÄ resultatet analyseras utifrÄn Harts teorier kring ungas deltagande samt Goffmans beskrivningar av den totala institutionen. Resultatet visar pÄ att behandlingsassistenterna ser ungdomarnas delaktighet och inflytande under placeringen som helt avgörande faktorer för behandlingsresultatet, samtidigt som ett antal hinder för delaktighet beskrivs; frÀmst i arbetet med behandlingsplaner och i kontakten med SocialtjÀnsten. Den dubbla yrkesrollen bekrÀftas i resultatet, och informanterna beskriver bÄde vikten av att företrÀda ungdomarna och hjÀlpa dem att fÄ fram egna resurser, samtidigt som man fyller en bevakande och grÀnssÀttande funktion.

Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ hur eleverna upplever de olika undervisningsformerna sam- och sÀrundervisning i idrottsÀmnet. Vad de tycker Àr bra och vad de tycker Àr mindre bra med de respektive undervisningssÀtten. Och om det i sÄ fall finns nÄgra skillnader mellan vad pojkar och flickor tycker. Jag vill Àven försöka ta reda pÄ om nÄgon av dessa undervisningsformer förstÀrker de traditionella förestÀllningar som finns om manligt och kvinnligt. Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med tio elever frÄn en Ärskurs 4 pÄ en mindre skola i Lerums kommun.

Syftet med uppsatsen var att belysa hur LSS-handlÀggare tolkade begreppet barnperspektiv och hur detta applicerades i utredningsarbetet. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med sex LSS-handlÀggare och resultaten analyserades med hjÀlp av teorin om sociala konstruktioner. I analysen av intervjuerna identifierades fem centrala teman som vi sÄg som förklarande faktorer angÄende hur LSS-handlÀggarna applicerade barnperspektivet i handlÀggningen. Dessa teman var utredningsförfarandet, avsaknaden av riktlinjer och utredningsmetod, barnperspektivet kontra barns perspektiv, delaktighet och inflytande samt kommunikation. Det framkom att avsaknaden av riktlinjer och utredningsmetoder medförde att LSS-handlÀggarna sjÀlva fick konstruera egna sÀtt för hur barnperspektivet skulle appliceras.

Bakgrund: Sjuksköterskor pÄ neonatalavdelningar arbetar ofta i nÀra relation med förÀldrar till för tidigt födda barn. FörÀldrars delaktighet i omvÄrdnaden av sitt barn kan pÄverka förÀlderns psykiska hÀlsa, anknytning till barnet samt pÄverka barnets vÀlmÄende och möjlighet till utveckling. Syfte: Beskriva barnsjuksköterskors upplevelser av att optimera förÀldrars delaktighet i omvÄrdnaden av sitt för tidigt födda barn. Metod: Kvalitativ studie med induktiv ansats. Genom ett bekvÀmlighetsurval rekryterades Ätta kvinnliga barnsjuksköterskor vid tvÄ jÀmförbara neonatalavdelningar i södra Sverige att delta vid semistrukturerade intervjuer.

Sammanfattning Bakgrund: NÀr mÀnniskor blir patienter inom psykiatrisk vÄrd upplever de sig ofta utlÀmnade till andras vÀlvilja. De kan ofta redan innan ha en skör och svag autonomi och deras egen medverkan och delaktighet i vÄrden kan ibland vara svÄr att sÀrskilja. Det finns en stor aktualitet i Àmnet delaktighet dÄ patienters rÀttigheter, sjÀlvbestÀmmande, inflytande och ansvar i vÄrden pÄ mÄnga sÀtt stÄr i fokus idag.  Syfte: Att beskriva patienters erfarenhet av delaktighet inom psykiatrisk vÄrd Metod: Metoden Àr en litteraturstudie dÀr 14 vetenskapliga artiklar som svarar pÄ syftet och frÄgestÀllningarna för studien har sökts fram. Analysmetoden baseras pÄ en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr meningsbÀrande enheter identifieras som vidare kodas i kategorier och utvecklas till centrala teman. Resultat: Resultatet redovisas under fem huvudteman; att bli sedd, att fÄ veta, att utgÄ frÄn patienten, att ha kontroll och egenmakt samt att hindras av sitt sjukdomslidande med tillhörande underteman. Resultatet visar att bekrÀftelse i vÄrdrelationen Àr viktigt för att skapa förutsÀttningar för patientens delaktighet. Om en patient har en kÀnsla av att bli sedd, hörd, förstÄdd, respekterad som individ och bekrÀftad av vÄrdare kan ett ömsesidigt givande och tagande i relation uppstÄ och utgöra en god grund för delaktigheten.

Du mÄste inte vara utbildad för att filosofera,du mÄste inte ha en Äsikt för att ifrÄgasÀtta,du mÄste ej heller tvunget vara irrationell för att tro.Men blind Àro den som underkastar sig den institutionaliseradeoch med tolkningsföretrÀde systematiserade auktoritetsom utger sig för att ha den enda sanningennÀr vi inte ens med sÀkerhet kan veta om vi existerar sÄ som vi tror att vi gör..

 Forskning visar att dagens elever inte tilltalas av vare sig skolans undervisning i naturvetenskap eller bilden av naturvetenskapen som skolans undervisning mÄlar upp. Studien syfte var att fÄ en förstÄelse för hur lÀrare resonerar för att skapa meningsfullt lÀrande i naturvetenskap. I undersökningen intervjuades fyra lÀrare i naturvetenskap pÄ grundskolans senare Är och gymnasietHÀr menade man att undervisningen i naturvetenskap ska uppfylla för mÄnga mÄl, vilket leder till att den fylls med fakta. Detta gÄr i sin tur ut över elevernas förstÄelse, intresse och motivation. Man menar dÀrför att det Àr viktigt att stimulera eleverna och hjÀlpa dem att förstÄ innehÄllet sÄ att intresset och en god sjÀlvkÀnsla bibehÄlls.

Syftet med denna uppsats var att belysa arbetsterapeutiska interventioner som frÀmjar delaktighet i dagliga aktiviteter för klienter med kognitiva funktionsnedsÀttningar. En kvalitativ metod anvÀndes för att besvara syftet, och sju arbetsterapeuter inom primÀrvÄrd fördelat pÄ tvÄ landsting i Sverige har intervjuats. Arbetsterapeuterna intervjuades utifrÄn en intervjuguide innehÄllande semistrukturerade frÄgor. Det insamlade datamaterialet analyseras utifrÄn en innehÄllsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier, ?Interventioner riktade mot klient?, ?Interventioner riktade mot social miljö? samt ?Interventioner riktad mot fysisk miljö?.

Studiens syfte Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för hur elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter erfar och upplever sin egen delaktighet nÀr det gÀller den egna lÀs- och skrivutvecklingen. Till vÄr hjÀlp har vi följande frÄgestÀllningar:? I vilken mÄn har eleverna kÀnt sig delaktiga i beslut som rör sin lÀs- och skrivutveckling och hur upplever eleverna de beslut som fattas?? Hur upplever eleverna den hjÀlp de har fÄtt inom klassens ram och eventuella extra insatser?? Vilka önskningar har eleverna gÀllande sin lÀs- och skrivundervisning? UtifrÄn en livsvÀrldsfenomenologisk ansats har vi försökt fÄ en förstÄelse för hur yngre elever upplever delaktighet. Det innebÀr att det varit intressant att ta del av var och en av dessa elevers livsvÀrld och lyssna till deras unika berÀttelser och upplevelser. Empirin har samlats in med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer.

Studier om alternativa verktyg för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter har tidigare utgÄtt frÄn elevperspektiv samt ur specialpedagogers och speciallÀrares perspektiv. Den hÀr studiens syfte har varit att belysa klasslÀrares uppfattningar om alternativa verktyg för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter i klassrummet. I vÄr studie har vi belyst hur klasslÀrare uppfattar sin egen kunskap och sitt arbete med alternativa verktyg för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter avseende mÄluppfyllelse och delaktighet. För att ta reda pÄ dessa uppfattningar har vi anvÀnt en fenomenografisk ansats och genomfört kvalitativa intervjuer med 16 klasslÀrare i grundskolan.  Vi har anvÀnt en fenomenografisk analysmodell för att fÄ syn pÄ de olika uppfattningarna. Vi har tolkat uppfattningarna utifrÄn specialpedagogiska perspektiv.

Denna uppsats Ă€r en kvalitativ fallstudie om ledarskap, kommunikation, delaktighet och mĂ„lstyrning pĂ„ OmrĂ„de Rehabilitering vid Universitetssjukhuset i Örebro. Studien omfattar tre semistrukturerade intervjuer med omrĂ„des-, kliniks- och avdelningschefer.Syftet med denna uppsats Ă€r att beskriva hur RehabiliteringsomrĂ„dets chefers beskrivningar av begreppet ledarskap stĂ€mmer överens med teori om gott ledarskap. Detta dĂ„ USÖ i sina verksamhetsplaner framhĂ€ver ett ?bra ledarskap? som en viktig framgĂ„ngsfaktor. Vidare Ă€r uppsatsens syfte att skapa en ökad förstĂ„else för och beskriva hur cheferna arbetar med ledarskap, kommunikation, delaktighet och mĂ„lstyrning för att uppnĂ„ ett bĂ€ttre resultat vid den Kvalitets, Arbetsmiljö och Kompetens (KAK) undersökning som ska genomföras under hösten 2006.De frĂ„gestĂ€llningar vi avser att besvara för att uppfylla uppsatsens syfte Ă€r:?Hur beskriver cheferna inom RehabiliteringsomrĂ„det ledarskap? GĂ„r deras beskrivningar att relatera till teori om gott ledarskap??Hur arbetar cheferna inom RehabiliteringsomrĂ„det med ledarskap genom mĂ„lstyrning, kommunikation och delaktighet för att uppnĂ„ ett bĂ€ttre resultat vid KAK 2006?Vi har funnit tydliga kopplingar mellan alla tre respondenternas ledarskapsbeskrivningar och teori om gott ledarskap.

Det Àr mÄnga faktorer som pÄverkar elevernas sjÀlvuppfattning. Vi som lÀrare har ett stort ansvar för att pÄ bÀsta sÀtt hjÀlpa eleverna att skapa en personlighet de kan vara stolta över. Vi har sett att motivationen har en central roll i hur elever presterar. Genom att skapa ett klimat i klassrummet som frÀmjar elevernas lust att lÀra och som motverkar stress och prestationskrav fÄr eleverna en positivare sjÀluppfattning. Det Àr viktigt att lÄta eleverna göra fel sÄ att de inser att det Àr av sina misstag de utvecklas..