Arbetet Àr en studie kring hur elevers attityder, lust och motivation samt resultat pÄverkas och förÀndras dÄ man förÀndrar arbetssÀttet i matematikundervisningen. Undersökningen utfördes i samband med en praktikperiod i slutet av min lÀrarutbildning. Klassen i vilken jag utförde studien bestod av 28 elever Är 7. Med hjÀlp av min handledare delades klassen i tvÄ likvÀrdiga grupper vardera med 14 elever. Handledaren undervisade ena halvan pÄ ett traditionellt sÀtt och jag som hade andra halvan arbetade med laborativa uppgifter som eleverna fick lösa i smÄgrupper.

I denna studie undersöktes förskolebarn och skolbarns uppfattningar av lustfyllt lÀrande. Fokus i tidigare forskning kring Àmnet har frÀmst legat pÄ att utgÄ frÄn lÀrares uppfattningar, men denna studie har riktat in sig pÄ barns perspektiv av lustfyllt lÀrande. En fenomenologiskt inspirerad metod har tillÀmpats för att nÄ syftet, som Àr att utforska och beskriva det essentiella i barn och elevers uppfattningar av att kÀnna motivation och lust till lÀrande. Vi ville ocksÄ försöka förstÄ hur traditioner och institutioner formar barn och elevers möjlighetsvillkor. Datainsamlingsmetoden var gruppintervjuer och intervjumaterialet har analyserats och kategoriserats i teman.

Syftet med denna studie var att titta pÄ hur flickor pÄ gymnasiet upplever delaktigheten i skolans vÀrld och vilka förvÀntningar de kÀnner att de har bÄde frÄn sig sjÀlva och frÄn sina lÀrare. TvÄ gruppintervjuer, med 6 respektive 8 flickor i varje grupp, och en heldagsobservation genomfördes pÄ en gymnasieskola i Mellansverige. Resultatet visar att flickorna sjÀlva vÀljer bort delaktighet i klassrummet för att inte ta plats pÄ nÄgon annans bekostnad och för att inte riskera relationer de har med sina tjejkompisar utanför skolan. Delaktigheten utanför klassrummet blir primÀr och den under lÀrarledd lektionstid blir sekundÀr. Resultatet visar ocksÄ att lÀrare upprÀtthÄller heteronormativa strukturer dÀr pojkarna tillÄts ta plats pÄ flickornas bekostnad.

Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av gĂ„ronden med fokus pĂ„information, patientens integritet och delaktighet.Metod: Deskriptiv design med kvalitativ ansats. Åtta omvĂ„rdnadsansvariga sjuksköterskor pĂ„tvĂ„ kirurgavdelningar intervjuades. Datainsamlingen gjordes med semistrukturerade intervjuersom bearbetades med kvalitativ innehĂ„llsanalys.Resultat: Information var en stor del av gĂ„ronden och kunde bĂ„de lyfta och sĂ€nka gĂ„ronden.Patienternas delaktighet och möjlighet till ett eget val beskrevs. Sjuksköterskorna beskrev hurpatienternas integritet kan bĂ„de bevaras och krĂ€nkas under gĂ„roden samt vilka fel somuppkommer.Diskussion: Sjuksköterskorna upplevde att information till patienterna som de förstod var enviktig del av gĂ„ronden. Att bevara patienternas integritet under gĂ„ronden ansĂ„gs varavĂ„rdpersonalens uppgift och i mĂ„nga fall enbart sjuksköterskornas.

Begreppet Human Resource Management, d.v.s. ledning av de mÀnskliga resurserna, har de senaste Ären vuxit sig större. Detta beror bl.a. pÄ att medvetenheten kring organisationer och hur man fÄr anstÀllda att öka produktiviteten har blivit större. Idag vet vi att de psykosociala faktorerna pÄ en arbetsplats Àr av stor vikt för att fÄ en ökad produktivitet och effektivitet.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka matematiklÀrares uppfattningar om vilka styrkor och svÄrigheter elever inom autismspektrumtillstÄnd (AST) uppvisar betrÀffande problemlös-ning i matematik i Äk 6-9 och hur lÀrarna anser att undervisning kan bedrivas för att eleverna ska nÄ mÄlen inom omrÄdet i Äk 9.Teori: Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr kommunikativa processer Àr cen-trala i mÀnskligt lÀrande och utveckling (SÀljö, 2000). I det sociokulturella perspektivet Àr lÀrande en aspekt av all mÀnsklig verksamhet; i varje samtal, handling eller hÀndelse finns en möjlighet att erhÄlla nÄgonting som man kan anvÀnda sig av i framtiden. LÀrande blir i den meningen sÄledes vad individ och kollektiv tar med sig frÄn sociala situationer, genom inter-aktion mellan mÀnniskor och vad man brukar i framtiden. Initialt verkar kunskap i samspel mÀnniskor emellan och blir dÀrefter en del av den enskilde individen och hans eller hennes tÀnkande alternativt handling (ibid.).Metod: Studien utgÄr frÄn en kvalitativ forskningsansats, dÀr halvstrukturerade intervjuer har anvÀnts som datainsamlingsmetod. Intentionen med den metod som valts Àr att kunna beskri-va lÀrares egna uppfattningar om förutsÀttningar för lÀrande betrÀffande problemlösning i ma-tematik för elever med diagnos inom AST.

Under 2008 beslutade regeringen att lÀrare i grundskolan skall avge skriftliga omdömen i alla Àmnen eleven undervisats i, frÄn Ärskurs ett. Processen med att skriva omdömen skall leda fram till en mer gemensam syn pÄ lÀrande och bedömning ute pÄ skolorna. Syftet med föreliggande studie var att beskriva relationen mellan bedömning och lÀrande ur ett lÀrarperspektiv. Studien genomfördes med en deskriptiv design och fenomenografisk ansats. Data samlades in genom intervju med sex strategiskt valda grundskollÀrare.

Levnadsvillkoren för individer med utvecklingsstörning har under de senaste decennierna förÀndrats till det bÀttre. Att kÀnna sig delaktig i sitt liv och ha möjligheten att sjÀlv pÄverka livssituationen Àr viktigt för dessa mÀnniskor. Uppsatsförfattaren ville med den hÀr studien undersöka om skillnad finns i hur aspekter av delaktighet uppfattas av tvÄ grupper; individer med utvecklingsstörning och personer i deras omgivning. En enkÀtstudie genomfördes med en omarbetad version av ?The Arc?s Self-Determination Scale? (Wehmeyer, 1995).En rangkorrelation visade pÄ samband mellan vissa frÄgeomrÄden.

Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ en förstÄelse av vad elever upplever som lustfyllt i lÀrandet, frÀmst i Àmnet matematik. Skolans uppdrag Àr att tillgodose varje elevs individuella förmÄga till inlÀrning samt att vÀcka deras intresse. Undersökningar och teorier angÄende barns lÀrande pekar pÄ att en varierande undervisning med olika inslag av estetiska och laborativa metoder ökar elevens lust och motivation till lÀrande. De frÄgestÀllningar vi ansÄg vara relevanta inför vÄr undersökning Àr; hur upplever barn ett lustfyllt lÀrande (lÀrande dÀr kreativa och laborativa metoder anvÀnds)? Hur vill eleverna ha deras matematiklektion? Vilka undervisningsmetoder föredrar eleverna i matematik? I hur stor utstrÀckning anvÀnder pedagogen lustfyllt lÀrande? Undersökningar genomfördes i Ärskurs 2 och Ärskurs 4 dÀr observationer utfördes.

Syftet med denna studie Àr att studera sambandet mellanorganisatorisk rÀttvisa, delaktighet, tillit till ledning och motivationhos arbetstagare inom vuxenutbildningen. Syftet Àr Àven att undersökasambandet nÀr det kontrolleras för kön, Älder, yrke ochanstÀllningsform. För att besvara studiens syfte har data samlats invia ett standardiserat frÄgeformulÀr och dÀrefter har deskriptivstatistik tagits fram, en korrelationsanalys har utförts samt envariansanalys dÀr flera gruppers medelvÀrdesskillnader har jÀmförts.Studiens resultat visar att det finns ett signifikant positivt sambandmellan variablerna organisatorisk rÀttvisa, delaktighet och tillit tillledning. Det finns dock inget signifikant samband mellan variabelnmotivation och de övriga variablerna. Sambanden kvarstÄr somsignifikanta respektive icke signifikanta nÀr det kontrolleras för kön,Älder, yrke och anstÀllningsform.

Syftet med denna studie var att undersöka nÄgra lÀrares erfarenheter gÀllande att göra elever pÄ gymnasiesÀrskolan delaktiga i bedömningen av deras kunskapsutveckling. Metoden jag anvÀnde mig av var intervjuer. Jag utförde studien i en mellanstor svensk kommun bland sex lÀrare som arbetade pÄ gymnasiesÀrskolans nationella program. För att utröna vilka former av delaktighet som förelÄg, anvÀnde jag mig av Harts (1997) delaktighetsstege. Resultatet visade pÄ att alla lÀrare ansÄg elevers delaktighet som viktigt.

Syftet med denna studie Àr att beskriva hur personalen pÄ ett sÀrskilt boende som drivs pÄ entreprenad upplever trivsel, delaktighet och arbetsmiljö i sitt dagliga arbete. Vi valde att undersöka ett sÀrskilt boende som ligger i Mellansverige och valde sedan en kvalitativ forskningsmetod. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur upplever personalen sin arbetsmiljö pÄ ett Àldreboende som drivs pÄ entreprenad? Vad pÄverkar upplevelsen av trivsel pÄ arbetsplatsen? Upplever personalen sig delaktig i sitt arbete?Intervjuer genomfördes med sex respondenter och frÄgorna var av öppen karaktÀr. FrÄgorna var indelade i tre omrÄden, delaktighet och inflytande, trivsel och sammanhÄllning och arbetsmiljö.

Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor upplevde dagliga aktiviteter efter höftfraktur opererad med höftplastik. De som blir opererade med höftplastik fÄr rörelserestriktioner i tre mÄnader. Förutom den fysiska begrÀnsningen efter ett trauma som höftfraktur pÄverkar Àven restriktionerna aktivitetsförmÄgan pÄ olika sÀtt i vardagen. Sex kvinnor intervjuades med semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys. Detta resulterade i tre kategorier; ?aldrig mer som förr?, ?kÀnsla av att vara utelÀmnad? och ?rÀdsla och osÀkerhet gjorde att vÀrlden krympte?.

Ett arbete som handlar om att vi alla lÀr, Àr och tÀnker olika, olika gÄnger pÄ olika sÀtt allt utifrÄn vÄra olika erfarenheter och förutsÀttningar. Arbetet Àr tÀnkt att kunna anvÀndas som ett material för att börja arbeta med olika uttrycksformer samt att utveckla förstÄelse för att vi alla ibland behöver olika vÀgar och arbetssÀtt för att komma Ät ett meningsfullt och lustfyllt lÀrande..

Syftet med följande arbete har varit att vi velat undersöka vilka anpassningar i ett klassrum som krÀvs för att göra undervisningen tillgÀnglig för barn med autismspektrumstörning i grundskolans lÀgre Ärskurser, utifrÄn synsÀttet att alla i skolan ska kÀnna delaktighet och gemenskap i en inkluderande miljö. Vilka individuella anpassningar behövs kring eleven med autismspektrumstörning för att öka lÀrande och delaktighet? Vilka anpassningar behövs i klassrummet i den fysiska miljön för att den ska vara hanterbar och begriplig för barn med autismspektrumstörning? Vilka anpassningar behövs kring samspelet mellan eleverna för att öka förstÄelsen för problematiken att ha en autismspektrumstörning? Hur ser stödet ut pÄ organisationsnivÄ? Vilken samverkan behövs med personer utanför skolan för att öka elevens med autismspektrumstörning, lÀrande och delaktighet i skolan? Med hjÀlp av intervjuer, med kvalitativ ansats har vi försökt fÄ svar pÄ vÄra frÄgor av pedagoger i olika verksamheter och yrkesroller. Litteraturdelen i vÄrt arbete ger en översikt av tidigare forskning nÀr det gÀller definition av autismspektrumstörning, förutsÀttningar och konsekvenser i ett lÀrandeperspektiv samt anpassningar för att göra utbildningen tillgÀnglig. Vi har ocksÄ tagit ett specialpedagogiskt perspektiv pÄ förhÄllandet mellan elev-skola samt specialpedagogens roll i detta.