Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur tvÄ olika skolor arbetar med delaktighet, samt att undersöka eventuella likheter/olikheter. Vi har intervjuat tvÄ rektorer samt tvÄ specialpedagoger pÄ tvÄ olika skolor i norra Stockholm och stÀllt frÄgor som behandlar begreppet delaktighet. De teoretiska utgÄngspunkter vi har anvÀnt oss av Àr delaktighet ur ett socialt perspektiv dÀr vi diskuterar hur den sociala gemenskapen pÄverkar elevens delaktighet i klassrummet, hur eleven pÄverkas av att flyttas mellan stora och smÄ grupper och vilka metoder skolorna vÀljer att anvÀnda sig av för att skapa en delaktighet i undervisningssituationer. Vi har Àven utgÄtt frÄn delaktighet ur ett demokratiskt perspektiv dÀr vi resonerar kring hur eleven ska fÄ göra sig hörd, att de mÄste ta egna initiativ och vÄga ta för sig i undervisningen för att kunna kÀnna en delaktighet. Att vÄga ta för sig krÀver ocksÄ en del av skolan och dess organisation, som lÀrare mÄste man försöka skapa en trygg och sÀker miljö för eleven att arbeta och utvecklas i.

Syften med detta examensarbete var att fÄ en ökad förstÄelse av elevers sociala delaktighet i grundskolan. Vi har Àven studerat vilka framgÄngsfaktorer som kan stÀrka delaktigheten utifrÄn elevhÀlsans nya mÄl. Vi genomförde en litteraturstudie med en kvalitativ ansats baserad pÄ fem vetenskapliga avhandlingar, en SOU rapport och tre vetenskapliga artiklar för att skapa oss en bild av elevers sociala delaktighet. Vid analysen av insamlad data fann vi tre huvudkategorier vilka var social inklusion, social exklusion och förebyggande arbete. Dessa kategorier analyserades utifrÄn Meads interaktionsteori och Antonovskys teori, det salutogena synsÀttet. Resultaten visade att den sociala delaktigheten inte Àr sjÀlvklar för alla elever.

Andelen Àldre i samhÀllet har ökat och dÀrmed har Àven förekomsten av demenssjukdomar tilltagit. Aktivitet Àr av stor betydelse för personer med demenssjukdom, dock pÄverkar sjukdomen ofta individens aktivitetsförmÄga och det kan bli svÄrt att utföra dagliga aktiviteter. Syftet med studien var dÀrför att kartlÀgga och beskriva arbetsterapeutiska ÄtgÀrder som frÀmjar delaktighet i dagliga aktiviteter hos personer med demenssjukdom. En litteraturstudie genomfördes, och datainsamlingen skedde bÄde genom en systematisk sökning i databaser och genom sekundÀr sökning. Sammanlagt inkluderades 14 vetenskapliga artiklar i studien.

Historiskt sett har mycket förÀndrats inom den kvinnliga sexualiteten, kvinnorna har gÄtt frÄn att inte ha nÄgra rÀttigheter alls till att under 1900-talet fÄ fler och fler rÀttigheter. HjÀrnan har stor betydelse för den sexuella lusten och mÄnga faktorer pÄverkar kvinnans lust. PÄverkande faktorer pÄ kvinnors lust och sexualliv efter att de har fött barn Àr bland annat fysiska, psykiska och hormonella. Syftet med studien Àr att beskriva kvinnors upplevelse av den sexuella lusten och sexuallivet efter att de har fött sitt första barn. Författarna har intervjuat kvinnor om deras upplevelse av sin sexuella lust samt sexuallivet nÀr barnet var 9-18 mÄnader, dÄ kvinnan förmodas ha uppnÄtt en trygghet i sin förÀldraroll.

Studiens syfte var att utifrÄn ett professions perspektiv, undersöka samverkan mellan idrottslÀrare och sjukgymnaster, i förhÄllande till idrottsundervisning för elever med funktionsnedsÀttning. Syftet var ocksÄ att belysa vilka konsekvenser denna samverkan har för elevers delaktighet i Àmnet idrott och hÀlsa enligt idrottslÀrare och sjukgymnaster.  Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem idrottslÀrare och fem sjukgymnaster. Intervjuerna transkriberades, analyserades innehÄllsmÀssigt och kategoriserades. Bearbetningen mynnade ut i 15 teman som beskriver idrottslÀrarnas respektive sjukgymnasternas subjektiva uppfattningar om idrottsundervisning för elever med funktionsnedsÀttning, om respektive profession uppdrag/förvÀntningar samt om samverkan mellan idrottslÀrare och sjukgymnast.

Sammanfattning Titel: FörskollÀrares syn pÄ smÄ barns inflytande och delaktighet i pedagogisk dokumentation - En studie ur ett maktperspektiv Författare: Therese MÄnsson Bengtsson PÄ senare Är har arbetsverktyget pedagogisk dokumentation blivit ett allt populÀrare arbetsverktyg i förskolan. Det problematiseras dock att verktyget blivit sÄ pass utspritt som det har i svenska förskolor, dÄ det av personalen krÀver ett kritiskt reflekterande förhÄllningssÀtt, för att anvÀndas pÄ det etiska sÀtt som det Äsyftar. Synliggörandet av barn och deras lÀrande kan ge en maktutövande effekt inom förskolan som institution. Syftet med studien Àr att framhÀva fyra förskollÀrares syn pÄ och Äsikter om smÄ barns inflytande och delaktighet i pedagogisk dokumentation. Syftet Àr ocksÄ att undersöka hur bÄde förskollÀrarnas syn och arbetsverktyget kan tolkas ur ett maktperspektiv.

Syftet med denna selektiva kunskapsöversikt var att belysa de faktorer som kan bidra till att Ă€ldre mĂ€nniskor kĂ€nner autonomi och möjlighet att sjĂ€lva pĂ„verka sina liv trots att de Ă€r i beroendestĂ€llning till andra för att klara sin allmĂ€nna dagliga levnad. UtifrĂ„n den valda forskningslitteraturen fokuserade vi oss pĂ„ tre teman; formella och informella omsorgsgivares betydelse för autonomi, valmöjlighet/delaktighet samt livskvalitet. Kunskapsöversikten tolkades sedan hermenutiskt. Resultatet pĂ„visade att bĂ„de informella och  formella omsorgsgivare har en stor betydelse för Ă€ldres upplevelse av autonomi, dĂ€r integritet och sjĂ€lvbestĂ€mmande var ledorden. Äldre mĂ€nniskor upplever inte delaktighet i omsorgssituationer eller handlĂ€ggningsprocessen.

Syftet var att beskriva erfarenheter frÄn förÀldrar med lÄngvarig smÀrta av hur deras delaktighet i aktiviteter med barnen pÄverkas. En kvalitativ metod valdes och totalt Ätta kvinnor mellan 37-52 Är intervjuades. Den kvalitativa innehÄllsanalysen resulterade i fyra kategorier: ?Barnen fÄr ta ansvar för aktiviteter?,? Deltar utifrÄn egna förutsÀttningar?, ?Behov av stöd frÄn andra personer? och ?Behov av att planera aktiviteter?. Resultatet visar att barnen fÄr ta ett stort ansvar för egna aktiviteter och för hushÄllsaktiviteter.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka om elevers motivation och lust till lÀrandet i Àmnet matematik ökar vid olika aktiviteter och ett varierat arbetssÀtt. Jag har gjort en studie i fyra klasser om sammanlagt 81 elever i Ärskurs ett i tvÄ olika program vid en gymnasieskola i en mellanstor kommun i Sverige. De metoder jag anvÀnde mig av för att nÄ ett resultat var enkÀtundersökning med blandade frÄgor och kvalitativa elevintervjuer. De mest centrala begreppen i detta arbete Àr motivation och aktivitet. Motivation kan i detta sammanhang definieras som elevens drivkraft till aktivitet, medan aktivitet definieras som en situation dÀr eleven arbetar med en uppgift. Fokus i detta arbete var elevers motivation för aktiviteter i skolÀmnet matematik, hur de Àr motiverade för uppgifter med olika utformning, och hur de Àr motiverade för aktiviteter i klassen, i mindre grupper eller ensamma. DÀrefter blev fokuset pÄ sambandet mellan motivation och prestation, och motivation och elevers tankar kring inlÀrning och aktivitet.

Lundborg, Heléne & Persson, Anna (2013) Man fÄr inte bestÀmma allt ? en studie av pedagogers och barns uppfattning om inflytande. Malmö: LÀrarutbildningen Malmö Högskola VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka hur arbetet med barnens inflytande i förskolan uppfattas av pedagoger och barn. I LÀroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) stÄr det att pedagogerna skall arbeta med barns delaktighet och inflytande men enligt forskning i Àmnet finner mÄnga det svÄrt att sÀrskilja begreppen och vad de stÄr för (Pramling Samuelsson & Sommer 2011; Arnér 2012; Tullgren 2003; Westlund 2011 m.fl.). Vi har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: Hur uppfattar pedagoger begreppen inflytande och delaktighet? Hur ser pedagoger pÄ arbetet med barns inflytande i den dagliga verksamheten? Vad upplever barnen att de har inflytande över pÄ förskolan? Som metod för att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer. Sammanlagt har Ätta pedagoger och femton barn intervjuats.

Bakgrund: ERAS (Enhanced Recovery After Surgery) Àr ett standardiserat multimodalt vÄrdprogram vid elektiv kolorektalkirurgi, som syftar till snabbare ÄterhÀmtning och kortare vÄrdtider genom ett tvÀrprofessionellt samarbete.  En vecka innan planerad operation trÀffar sjuksköterskan patienten för ett samtal om vÄrdförloppet. Syfte: Att identifiera och beskriva patientens upplevelse av sjuksköterskans ERAS- samtal och dess betydelse för patientens delaktighet i sin vÄrd.   Metod: Datainsamlingen skedde genom kvalitativa intervjuer. Tolv patienter, nio mÀn och tre kvinnor har intervjuats. De ljudinspelade samtalen har transkriberats ordagrant och analyserats med hjÀlp av tolkande fenomenologisk analys (Interpretative Phenomenological Analysis). Resultat: Analysarbetet resulterade i fem olika teman; bli sedd, trygghet, tillit, ansvar samt delaktighet. Alla teman relaterar till varandra och illustrerar en positiv och en negativ sida av den upplevda erfarenheten. Tillsammans bildar en helhet av upplevelsen; ERAS- samtalet och dess betydelse för patientens delaktighet. Konklusion: Resultatet visar att patienterna kÀnner sig sedda under informationssamtalet.

I samband med att musikskolorna vÀxte fram institutionaliserades en gammal undervisningstradition, som dÀrmed blev tillgÀnglig för alla. Till detta fogades olika styrdokument som verksamheten skulle följa. Musikskolorna har genom Ären kritiserats för att bedriva undervisning som inte kan kopplas till elevens egen vardag och med denna problematik som bakgrund syftade sÄledes denna uppsats till att undersöka vilka pedagogiska förhÄllningssÀtt lÀrarna byggt sin undervisning pÄ. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fem blÄslÀrare i norra Sverige. Materialet har analyserats och tolkats utifrÄn ett hermeneutisk synsÀtt.

I samband med att musikskolorna vÀxte fram institutionaliserades en gammal undervisningstradition, som dÀrmed blev tillgÀnglig för alla. Till detta fogades olika styrdokument som verksamheten skulle följa. Musikskolorna har genom Ären kritiserats för att bedriva undervisning som inte kan kopplas till elevens egen vardag och med denna problematik som bakgrund syftade sÄledes denna uppsats till att undersöka vilka pedagogiska förhÄllningssÀtt lÀrarna byggt sin undervisning pÄ. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fem blÄslÀrare i norra Sverige. Materialet har analyserats och tolkats utifrÄn ett hermeneutisk synsÀtt.

Den utgÄngspunkt vi har valt till vÄrt arbete Àr ?skolledares tankar och motiveringar till den sÀrskilda undervisningsgruppen (SUG)?. Vi ville undersöka vilka tankar som ligger bakom den organisationen som skolledarna valt kring SUG. Hur motiverar skolledarna sina organisationsval? Hur ser man pÄ inkludering/exkludering? Upplever man ett utanförskap frÄn elever i SUG? Hur ser man pÄ det specialpedagogiska uppdraget i stort? Det som har gjort att vi intresserat oss för Àmnet Àr den variation av SUG som vi mött i vÄr utbildning och under vÄr verksamhetsförlagda tid.

Syftet med studien Àr att beskriva och reflektera kring ett sprÄkstimulerande arbetssÀtt i förskolan, med fokus pÄ att tala, lÀsa och skriva. Vidare Àr syftet att observera hur ett antal barn agerar i det sprÄkstimulerande arbetet och att undersöka i vilken utstrÀckning ett sÄdant arbetssÀtt skulle kunna vara förebyggande av sprÄksvÄrigheter. I denna observationsstudie av ett sprÄkstimulerande arbetssÀtt bland femÄringar pÄ en förskola, har jag haft ett inledande samtal med en förskollÀrare och genomfört observationer av miljön och barnen, bÄde enskilt och i grupp i olika situationer. Detta för att se hur man arbetar med sprÄket i den observerade barngruppen. De teman som observerats i studien Àr: samling och samtal, lust och lek, höglÀsning, miljö, material och sprÄklekar, samt pedagogens förebyggande arbete av sprÄksvÄrigheter bland barnen.