Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka nÄgra lÀrares tankar kring huruvida feminiseringen av svensk skola förÀndrat elevers beteende och lÀrares undervisningsformer, hur insatta lÀrarna Àr i biologiska och hormonella skillnader mellan könen samt hur lÀrarna uppfattar, bemöter och hanterar tvÄ olika kön i samma klass. Med hjÀlp av intervjuer med fyra lÀrare har jag sökt svar pÄ dessa frÄgestÀllningar. Resultaten visar att lÀrarna har en enhetlig bild av pojkar och flickor: pojkar Àr "brÄkstakar" och flickor Àr "hjÀlpfröknar". Det har Àven visat sig att kunskapen om medfödda könsskillnader Àr lÄg bland lÀrarna. NÄgra slutsatser Àr att elevers beteende och studieresultat Àr följder av den feminisering som de senaste decennierna Àgt rum i svensk skola, pojkar missgynnas men lÀrarna tycks inte vara medvetna om varför och pojkars beteende och trivsel skiljer sig Ät beroende om de undervisas av en manlig eller kvinnlig lÀrare..

Bakgrund:Förskolan, en arena för lustfyllt lÀrande dÀr barns vÀlbefinnande och lÀrande har högsta prioritet. Det metaforiska begreppet lustfyllt lÀrande ligger som en viktig utgÄngspunkt i lÀroplanen, Lpfö 98, dÀr leken Àr av stor betydelse. UtmÀrkande för leken Àr att den Àr spontan, lustfylld och frivillig.Syfte:Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger anvÀnder leken som ett pedagogiskt verktyg i barns lÀrande.Metod:En kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats. DÀr verktyget Àr deltagande observationer.Resultat:Denna studie visar hur nÄgra pedagoger anvÀnder sig av leken i barns lustfyllda lÀrande. Pedagogernas förhÄllningssÀtt uttrycker en respekt för barnens lek och tilltro till barns förmÄga att skapa en mening i sitt lekande och deras lÀrande.

PÄ uppdrag av Kliniskt TrÀnings- och Simulerinscentrum (KTC) kom författarna till denna studie i kontakt med Àmnet simulationstrÀning. SimulationstrÀning introducerades under 50-talet i den medicinska vÀrlden. Sedan dess har det gjorts mÄnga framsteg och förbÀttringar pÄ omrÄdet, i takt med att kraven ökar pÄ sjuksköterskans arbetsuppgifter. Syftet med den hÀr studien var att studera effekter av simulationstrÀning. Studien baseras pÄ tio vetenskapliga artiklar vilka behandlar simulationstrÀning och dess effekter.

Syftet med studien Àr att beskriva och analysera hur personer som har Àldreomsorg upplever sina möjligheter att kunna pÄverka innehÄllet i vardagen. I syftet ligger ocksÄ att kunna belysa den Àldre personens upplevelse av vardagen med utgÄngspunkt i delaktighet och meningsfullhet. I studien söker vi svar pÄ följande frÄgestÀllningar: Hur upplever Àldre personer sin vardag? Hur upplever Àldre personer sina möjligheter att göra val som rör vardagen? Hur kan Àldre personer vara delaktiga i sin vardag? Hur kommer meningsfullhet till uttryck i vardagen för Àldre?Studien har en kvalitativ ansats och studiens data Àr inhÀmtad genom nio intervjuer med Àldre som har Àldreomsorg. Respondenterna Àr Àldre personer över 65 Är som har Àldreomsorg inom hemtjÀnst och sÀrskilt boende.Resultatet av studien visar att den Àldre personen upplever sin vardag utifrÄn insikten om sina fysiska förutsÀttningar och begrÀnsningar.

Syfte: Mitt övergripande syfte med denna studie Àr att utifrÄn en deskriptiv utgÄngspunkt undersöka dels vad barn ska lÀra sig i förskolan om delaktighet och dels vad man menar med/hur man ser pÄ barns deaktighet i förskola, i styrdokument och tidigare forskning. Jag fokuserar pÄ följande tre frÄgestÀllningar, Hur förstÄs barns delaktighet i styrdokument och i förskolans arbetsplaner? Vad ska barn lÀra sig i förskolan om delaktighet? Varför ska barn göras delaktiga i dagens förskola? Teori: Mina teoretiska utgÄngspunkter Àr tvÄ: hermeneutik vars ontologi tillÄter ett antal stÄndpunkter och att vi alltid har en viss förförstÄelse av det vi vill undersöka. Argumentationsanalys - en beskrivande analys av en argumentation vill genom att dela upp den i tes och argument göra den mer överblickbar och syftar ocksÄ till att underlÀtta en bedömning av argumentationens beviskraft. Metod: Förutom argumentationsanalys (som kan betecknas som bÄde teori respektive metod), och vÀrderande argumentationsanalys, har jag valt att genom en textanalys med epistemologisk ansats frÄn hermeneutiken undersöka dessa frÄgor.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka i vilken utstrÀckning förÀldrar upplever delaktighet och samverkan i samband med sitt barns inskolning i förskolan. I förskolans uppdrag ingÄr att samverka med förÀldrar i en anda av öppenhet, ömsesidighet och respekt. Pedagoger ska ge förÀldrar möjlighet till delaktighet och inflytande, bland annat vid sitt barns inskolning (LÀroplan för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010). Forskning visar att ett bra förÀldrasamarbete Àr avgörande för barnets trygghet under inskolningsperioden. Studien utgick frÄn en kvalitativ hermeneutisk ansats dÀr verktyget self report anvÀndes.Tjugofyra förÀldrar svarade pÄ en enkÀt bestÄende av Ätta frÄgor.

Den hÀr studien handlar om hur invandrare upplever att deras handlingsutrymme och delaktighet pÄverkas av att inte behÀrska svenska sprÄket motsvarande slutnivÄn inom sfi (svenska för invandrare). Det Àr en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer med sju mÀn och kvinnor som alla invandrat till Sverige i vuxen Älder frÄn olika delar av vÀrlden. Syftet med undersökningen Àr att studera svenska sprÄkets betydelse för invandrare i Sverige som inte klarar att uppnÄ sfi:s slutnivÄ. För att ha möjlighet att sÀtta de resultat jag kommer fram till i relation till nÄgot, för att kunna göra jÀmförelser, har jag som referensgrupp intervjuat fyra personer som ocksÄ invandrat till Sverige i vuxen Älder men som alla klarat att fÄ godkÀnt slutbetyg inom sfi. Resultaten visar att det upplevda handlingsutrymmet för samtliga Àr situationsbetingat och relativt, dvs.

SAMMANFATTNINGBakgrundVid ett cancerbesked ges mycket information som kan ge psykologiska reaktioner hos patienten.  Att ge individuellt stöd, information och ett bra bemötande Ă€r viktigt för att patienten ska kĂ€nna sig trygga och delaktig i sin vĂ„rd.SyfteAtt utvĂ€rdera bröstcancerpatientens upplevelse av information, stöd, bemötande och delaktighet i samband med sitt Ă„terbesök hos kontaktsjuksköterska efter operation pĂ„ Bröstmottagning.MetodEn tvĂ€rsnittsstudie med kvantitativ ansats dĂ„ huvudfokus var patientens upplevelse av information, stöd, bemötande och delaktighet. Patienterna fick svara pĂ„ en elektronisk enkĂ€t direkt efter sitt Ă„terbesök pĂ„ mottagningen. Totalt svarade 48 patienter pĂ„ enkĂ€ten.Resultat Resultatet visade en mycket hög nöjdhetsgrad bland bröstcancerpatienter vad gĂ€ller information, stöd, bemötande och delaktighet i samband med Ă„terbesöket hos kontaktsjuksköterskan efter bröstkirurgi. Äldre kvinnor var mer nöjda med informationen jĂ€mfört med de yngre.

SammanfattningI vÄr uppsats studerar vi genom kvalitativa djupintervjuer fyra grundskolelÀrares uppfattningar om bedömning av lÀrande. Genom en fokusgruppintervju har vi ocksÄ studerat tre elevers uppfattningar om bedömning i Är nio. Vi vill undersöka vilka specifika faktorer som kan pÄverka och spela in i lÀrarens bedömning. Detta för att Skolverket (2011) i en tabell visar att 1075 elever lÀmnar grundskolan utan ett slutbetyg, trots att Lpo 94 föresprÄkar den formativa bedömningsprocessen för att fler elever ska nÄ kunskapsmÄlen i större utstrÀckning. Tidigare forskning framhÀver att bedömning Àr en stÀndig nÀrvarande del i undervisningen. MÄnga lÀrare upplever bedömningen som en av de svÄraste uppgifterna i lÀraryrket (Norgren 2008).

Det talas mycket om ?en skola för alla? i dagens samhÀlle och att alla barn ska bli integrerade i den allmÀnna skolan. Det ska göras individuella utredningar för att sÀkerstÀlla barns trygghet och göra dem delaktiga i den nya miljön i den ordinarie skolan, detta gÀller Àven för barn i behov av sÀrskilt stöd. Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ mer om de termer som ofta nÀmns i diskussionen kring ?en skola för alla? och hur de anvÀnds och beskrivs i nÄgra betydande skoldokument.

Denna studie behandlar arbetet av laborativ matematik för grundskolans senare Är. Enligt lÀroplanen och kursplanen Àr undervisningens syfte att utveckla elevers kunskaper om matematikens anvÀndning bÄde i vardagliga situationer och inom andra ÀmnesomrÄden. Undervisningen ska Àven bidra till att elever kan reflektera över matematikens anvÀndning i vardagslivet. MÄnga elever Àr idag omotiverade, uttrÄkade och har tappat lusten för att lÀra, vilket kan bero pÄ att lÀrobokstyrd undervisning domineras i grundskolans senare Är. Studien Àr ett konsumtionsinriktat arbete med litteraturstudie som metod.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur fyra gymnasielÀrare kan förhÄlla sig till undervisning i svensk grammatik. Den empiriska undersökningen genomfördes pÄ tvÄ gymnasieskolor i södra Sverige och bestod av observation vid fyra tillfÀllen av de intervjuades lektioner och fyra intervjuer med lika mÄnga gymnasielÀrare. Resultatet för denna studie visar att grammatik integreras i ordinarie svenskundervisning i varierande utstrÀckning och att pedagogerna vÀljer att ibland synliggöra grammatiken för eleverna och ibland inte. LÀrarna motiverade grammatikundervisningen utifrÄn lydelsen ?sprÄkets bruk och byggnad? i Kursplanen för Svenska A, och de menade att grammatikundervisning kan vara sprÄkutvecklande.

Inledning: Syftet med studien var att ta reda pÄ hur en metod för neuropsykiatriska utredningar upplevdes av de förÀldrar som deltagit i den. Utredningsmetoden kallas TA-C, eng. Therapeutic Assessment with Child. I den sÀtts sÀrskilt vÀrde till delaktighet och den terapeutiska potentialen.FrÄgestÀllningar: 1: Vad var förÀldrarnas anledning att söka utredning? Hur beskrev förÀldrar sig delaktiga i den neuropsykiatriska utredningen av deras barn? Hur var utredningen till hjÀlp att förstÄ sitt barn?Metod: Kvalitativ metod, semistrukturerad intervju, 10 förÀldrar som genomgÄtt en form av neuropsykiatrisk utredning för deras barn.Resultat: Resultatet visar att förÀldrarna har upplevt betydande delaktighet och förstÄelse för sitt barn, och kopplar ofta ihop begreppen, som att de har en ömsesidig pÄverkan.

Syftet med denna selektiva kunskapsöversikt var att belysa de faktorer som kan bidra till att Ă€ldre mĂ€nniskor kĂ€nner autonomi och möjlighet att sjĂ€lva pĂ„verka sina liv trots att de Ă€r i beroendestĂ€llning till andra för att klara sin allmĂ€nna dagliga levnad. UtifrĂ„n den valda forskningslitteraturen fokuserade vi oss pĂ„ tre teman; formella och informella omsorgsgivares betydelse för autonomi, valmöjlighet/delaktighet samt livskvalitet. Kunskapsöversikten tolkades sedan hermenutiskt. Resultatet pĂ„visade att bĂ„de informella och  formella omsorgsgivare har en stor betydelse för Ă€ldres upplevelse av autonomi, dĂ€r integritet och sjĂ€lvbestĂ€mmande var ledorden. Äldre mĂ€nniskor upplever inte delaktighet i omsorgssituationer eller handlĂ€ggningsprocessen.

Syftet med vÄr studie var att undersöka vilka upplevelser av inkludering elever i behov av sÀrskilt stöd i Àmnena svenska, engelska eller matematik som fÄr sin undervisning delvis förlagd i liten grupp men till största delen i helklass, hade dÄ de befann sig i helklass. Med inkludering avseddes i den hÀr studien olika dimensioner av delaktighet, nÀmligen uppgiftsorienterad delaktighet, social delaktighet samt upplevd tillhörighet (se avsnitt 3). NÄgot som vi ytterligare ville ta reda pÄ var till vilken dimension av delaktighet elevernas upplevelser av inkludering lÀttast och svÄrast kunde hÀnföras. Den metod som anvÀndes i studien var en kvalitativ forskningsintervju. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar valde vi att intervjua sex elever i Ärskurs nio.