Syftet med denna studie var att undersöka hur barn i förskoleklassen ges möjligheter till delaktighet och inflytande. Fokus lades vid att ta reda pÄ om det skiljde sig mellan formuleringsarenan och realiseringsarenan utifrÄn vÄr tolkning av begreppen d.v.s. pedagogernas förhÄllningssÀtt samt vad de sÀger om delaktighet och inflytande jÀmfört med vad de faktiskt gör i den vardagliga verksamheten. Syftet var Àven att utmana begreppen delaktighet och inflytande dÄ dessa oftast anvÀnds synonymt i det svenska sprÄket och inom förskoledidaktiken. Vi anvÀnde oss av kvalitativ forskningsmetod.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger inom förskolan uppfattar barn med funktionsnedsÀttningars delaktighet i leken/samspelet med andra barn samt hur de arbetar för att öka denna delaktighet. Detta arbete har inriktat sig pÄ en kvalitativ metod dÀr intervjuer med fem pedagoger har anvÀnts för datainsamling. Enligt resultatet frÄn intervjuerna upplevde nÄgra pedagoger ett dilemma kring sitt ansvar för hela gruppen och att det tar mycket tid att gÄ pÄ möten med olika team som arbetar omkring barnet/barnen med behov av stöd. De pedagoger som var resurspersoner för barnen upplevde att det ligger mycket ansvar pÄ dem om barnet ska fÄ vara med pÄ olika planerade aktiviteter. Alla pedagoger sÄg pÄ delaktigheten som en central och otroligt viktig del men Àven att det mÄnga gÄnger kan vara svÄrt att verkligen fÄ delaktigheten att fungera.

Bakgrund: 2011 registrerades 147 135 slutenvÄrdstillfÀllen för barn. Detta betyder att förÀldrar har en stor del i vÄrden vilket gör det absolut nödvÀndigt att uppmÀrksamma deras behov och önskemÄl om delaktighet. Problem: Tidigare forskning visar att sjuksköterskor har stora krav och förvÀntningar pÄ vad förÀldradelaktigheten ska innefatta, nÄgot som kan skilja sig avsevÀrt frÄn vad förÀldrarna anser.  Syfte: Syftet var att belysa förÀldrars upplevelser av delaktighet i vÄrden av sina barn. Metod: Litteraturstudie enligt Juniarti och Evans beskrivande syntesmodell av tidigare vÄrdvetenskaplig forskning. Resultat: Syntesen gav upphov till fem teman och nio subteman: Upplevelser av förÀldraexpertis; Upplevelser av informationsutbyte (InkÀnnandet av rollen, Medicinsk information och Kontinuerlig dialog kring barnets vÄrd); Upplevelser av delaktighetens olika grader (Valfrihet, Plikt och ansvar, Exkludering och TvÄng); Upplevelser av att utföra vÄrd och omsorg (Naturlig omsorg och Professionell vÄrd); Upplevelser av stöttning.

 I uppsatsen analyseras Jack Kerouacs roman PÄ vÀg utifrÄn fem grundteman; Att vara pÄ vÀg; om resandets funktioner, Avvikelse frÄn samhÀllet, Idolisering och inflytande, Genus och kvinnosyn och Etnicitet. Analysen följs sedan av ett förslag pÄ hur man i klassrummet kan behandla dessa delar av Kerouacs roman. Utöver detta innehÄller uppsatsen ett avsnitt dÀr litteraturens roll och funktion i skolan behandlas  och ett avsnitt som behandlar vikten av en dynamisk litteraturundervisning. .

Studien handlar om elevers motivation till Àmnet biologi. En rad faktorer pÄverkar eleverna. Forskning visar att delaktighet, varierad undervisning och tidigare intresse pÄverkar helhetsbilden av Àmnet biologi. Arbetet Àr fokusera pÄ dessa tre faktorer.-Delaktighet kan innebÀra att lÀraren tar tillvara elevernas tidigare intresse och erfarenhet i Àmnet och att de fÄr delta i planeringen. Om eleverna förstÄr vad de ska lÀra sig och varför visar de en större motivation i Àmnet.-Varierad undervisning kan innehÄlla t.ex.

Bakgrund: Personcentrerad vÄrd Àr ett arbetssÀtt som nu implementeras i vÄrden. ArbetssÀttet syftar till att se hela patienten med ett holistiskt synsÀtt. Att arbeta personcentrerat betyder att patienten ges möjlighet att inkluderas i sin vÄrd. Delaktighet Àr dÀrmed ett centralt begrepp för arbetssÀttet. Att öka delaktigheten för patienter som lider av schizofreni Àr en utmaning för den psykiatriska vÄrden dÄ sjukdomsbilden gör att patienten har bristande sjukdomskÀnsla.

Bakgrund Personer med en psykisk funktionsneds?ttning och som bor p? boende med s?rskild service har l?gre energi, motivation och sj?lvf?rtroende ?n personer utan en psykisk funktionsneds?ttning. De har en l?gre delaktighet i sociala, fysiska och meningsfulla aktiviteter ?n ?vrig befolkning. St?dassistenter st?ttar personer med en psykisk funktionsneds?ttning i vardagliga aktiviteter som st?dning, handla mat, f?lja med p? l?karbes?k eller n?gon fritidsaktivitet.

Bakgrund: Delaktighet i samhÀllet Àr avgörande för den psykiska hÀlsan och Àr viktigt utifrÄn sÄvÀl ett individuellt som ett samhÀlleligt perspektiv. Tidigare studier har undersökt delaktighet i relation till funktionsnedsatta personer, och denna studie fördjupar och utreder frÄgan vidare. MÄlet med undersökningen, utförd i Göteborg, Àr att studera frÄgor som rör delaktighet i samhÀllet enligt de funktionsnedsattas egna upplevelser och erfarenheter.Metod: Kvalitativ metod har anvÀnts för att undersöka hur tjugo funktionsnedsatta personer tÀnker och resonerar kring sin egen delaktighet i samhÀllet. Detta gjordes genom semistrukturerade personliga intervjuer. Resultat: UtifrÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektiv ses funktionshindret som en orsak av de hindrande faktorer som den funktionsnedsatta möter ute i samhÀllet.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur man som Àldre invandrare ser pÄ sin tillvaro och pÄ sin delaktighet i det svenska samhÀllet. Uppsatsen avgrÀnsas till Àldre kurdisktalande invandrare med iransk bakgrund, som invandrat till Sverige sent i livet. UtifrÄn deras perspektiv vill jag undersöka hur de ser pÄ sin tillvaro och pÄ sin delaktighet i det svenska samhÀllet och vilken betydelse sprÄket har i delaktighetsprocessen. Vidare Àr uppsatsen ett försök att skildra hur de upplever att deras identitet pÄverkas av deras etniska/sociala position och vilken roll könstillhörighet kan spela i dessa sammanhang.Den teoretiska ramen i undersökningen Àr den symboliska interaktionismen och utifrÄn denna teori identifieras begreppen delaktighet, identitet, ?Àldre invandrare? och genus i uppsatsen.

Syftet med studien Àr att visa pÄ de möjligheter och begrÀnsningar vad det gÀller inlÀrning, som enskilda elever kan möta i dagen svenskundervisning. Kvantitativ metod i form av enkÀtundersökningar har anvÀnds för att undersöka studiens syfte och frÄgestÀllningar. Enligt resultatet tycks alla elever i undersökningsklassen ha möjlighet att lÀra in under svensklektionerna. En del elever visade sig dock ha betydligt fler möjligheter och bÀttre förutsÀttningar till detta Àn andra. De elever som lÀrde sig bÀst genom undervisningsformer sÄ som att lÀsa, skriva, lyssna och prata visade sig ha störst möjligheter att lÀra in.

AndningssvÄrigheter Àr det frÀmsta symptomet vid kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och orsakar Ängest och oro för den som upplever det. Antalet sjukdomsfall förvÀntas öka i framtiden. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanstÀlla kunskap kring andningssvÄrigheter hos personer med KOL. En integrerad kunskapsöversikt genomfördes och vid sökning i databaser hittades 23 studier till grund för analys. Analysarbetet genomfördes med hjÀlp av matriser och fyra frÄgestÀllningar stÀlldes mot datamaterialet.

VÄrt examensarbete bygger pÄ vetskapen om skriftsprÄkets stora betydelse i dagens informationssamhÀlle och de larmrapporter som framkommit i media om att mÄnga idag lÀmnar grundskolan med bristande lÀs- och skrivförmÄga. En anledning till det Àr att mÄnga av dessa elever tappar intresset för skolarbetet (SOU 2000:19). Som blivande pedagoger tycker vi att det Àr viktigt att försöka förstÄ vad det Àr som gör att lusten och glÀdjen för skriftsprÄksundervisningen avtar för alltför mÄnga elever De hÀr grunderna, vÄra egna erfarenheter och litteraturstudier har gett oss inspiration att genomföra den hÀr forskningsstudien. Syftet med vÄr studie har varit att undersöka elevernas uppfattningar om att skriva i skolan och vilka faktorer de anser betydelsefulla för att skapa motivation och engagemang i skrivundervisningen. För att fÄ reda pÄ elevernas tankar och kÀnslor om skrivandet i skolan har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ forskningsmetod.

MĂ„nga ungdomar med olika typer av problem kan i dagslĂ€get inte bo kvar hemma. Anledningarna till det kan ligga hos ungdomen sjĂ€lv eller hos ungdomens familj och nĂ€rsamhĂ€lle och kan dĂ„ placeras pĂ„ ett stödboende. Studiens syfte Ă€r att undersöka om ungdomar pĂ„ stödboendet Kollektivboendet (Kollbo) i Örebro upplever sig vara delaktiga i den stödjande verksamheten och hur delaktigheten ser ut. Studien Ă€r en kvalitativ undersökning baserad pĂ„ sex semistrukturerade intervjuer med ungdomar boende pĂ„ Kollbo och i deras slusslĂ€genheter. De sex pojkarna Ă€r slumpmĂ€ssigt utvalda utifrĂ„n ett antal sammanstĂ€llda kriterier.

Studiens syfte var att undersöka hur danselever vid en spetsutbildning och ett nationellt estetisk program pÄ gymnasieskolan upplever att delaktighet, prestationskrav och betyg pÄverkar deras stress och vÀlmÄende.Studien gjordes pÄ tvÄ gymnasieskolor i tvÄ mindre stÀder i Sverige. En av skolorna hade en spetsutbildning, den andra skolan hade ett nationellt estetiskt program. EnkÀterna delades ut till totalt fyra klasser, tvÄ pÄ varje skola och sammanlagt 19 elever. Den teoretiska utgÄngspunkten i studien har varit hermeneutiken. Med hjÀlp av den hermeneutiska analysmodellen har vi tolkat och bildat oss en förstÄelse för svaren som enkÀterna gett oss.Resultatet visade att dansen hade en stor betydelse för eleverna vilket innebar att dansutövandet var viktigare Àn betygsÀttningen.

Syftet med vÄr uppsats Àr att försöka beskriva socialpedagogens arbetssituation i dagen skola. De frÄgestÀllningar vi arbetat utifrÄn Àr, vilka förvÀntningar socialpedagogen, skolan och socialtjÀnsten har pÄ socialpedagogens yrkesroll, vilka former av samverkan finns mellan de olika yrkesgrupperna och vilken betydelse samverkan har för elever, socialpedagogen och de andra yrkesgrupperna. D vi utgÄr frÄn en kommun med ett pÄgÄende samverkansprojekt har vi valt att intervjua personer i projektet, som Àr relevanta för vÄrt syfte. Vi har kommit fram till att socialpedagogen skall ha kompetens i socialt arbete med ungdomar, vara duktig pÄ att samarbeta samt utgöra bryggan mellan skola och socialtjÀnst. Studien visar att de under projekttiden utvecklat sina samverkansformer vilket resulterat i en tÀtare samverkan kring elev i och nÀra riskzon.