SAMMANFATTNINGBakgrund: Att vÄrdgivaren ska gör patienten delaktig Àr nÄgot som Àr lagstadgat ochefterfrÄgas frÄn patienten. För fysioterapeuten Àr det till stor vinst om patienten kanengageras i sin behandling.Syfte: Syftet med studien var att utifrÄn ett beteendemedicinskt perspektiv, med densocialkognitiva teorin som referensram, beskriva patienters upplevelse av delaktighet imötet med fysioterapeut vid nybesök inom primÀrvÄrd.Metod: Sex patienter rekryterades som varit pÄ nybesök hos fysioterapeut.Semistrukturella intervjuer genomfördes och materialet analyserades med kvalitativinnehÄllsanalys.Resultat: De deltagande patienterna hade olika syn pÄ begreppet delaktighet och vadsom pÄverkade deras upplevelse. Fysioterapeutens förmÄga att fÄ patienten delaktigbetonades men Àven patientens egen roll, tidigare erfarenheter och samspelet mellanpatient och fysioterapeut.Diskussion: Resultatet tolkades utifrÄn social kognitiv teori. Patientens delaktighetbetraktades som ett beteende och patientens upplevelse av sin delaktighet som enkonsekvens av detta beteende. Patientens upplevelse av delaktighet pÄverkades avomgivningen och individfaktorer.Slutsats: Fysioterapeuten var central i deltagarnas upplevelse av delaktighet men Àventidsaspekter var avgörande.

Syftet med studien Àr att undersöka om pedagogledda dramalekar med matematiskt innehÄll kan stimulera till och skapa ett intresse för vidare utforskande av matematiska lekar, begrepp och anvÀndningsomrÄden hos förskolebarn i deras fria lek. I bakgrunden behandlas dramapedagogik, lek, 4-5 Äringens utveckling och matematik i förskolan. Studien utgÄr frÄn en etnografisk arbetsmetod dÀr följande forskarfrÄgor stÀlls: Kan dramalek stimulera barns lust och nyfikenhet till matematiskt tÀnkande? Hur visar det sig i sÄdana fall i deras fria lek? Datainsamlingen har skett genom fÀltobservationer vid tvÄ förskolor samt kvalitativa intervjuer med öppna frÄgor. Det empiriska materialet som visar sig i fÀltanteckningar, loggböcker och intervjuer presenteras i relation till innehÄllet i dramapassen.

En kvalitativ studie kring nÄgra lÀrares tankar kring individuell utveckling och elevers delaktighet i sin egen utveckling begrÀnsat till elever med lÀs och skrivsvÄrigheter i Ärskurs tre. för att genomföra den hÀr studien har jag valt att intervjua fyra lÀrare med behörighet att undervisa elever i Ärskurs tre i Àmnet svenska, dessa lÀrare valdes genom bekvÀmlighetsurval. LÀrarna uttrycker att de arbetar relativt lika vad gÀller IUP och elevers delaktighet men Àven att lÀrarna framhller vikten av att stödja eleverna och hjÀlpa dem pÄ olika sÀtt för att de ska nÄ mlen för lÀsning och skrivning. Resultatet diskuteras utifrÄn Vygotskijs begrepp proximala utvecklingszonen som Àr ett centralt begrepp i studien..

Efter vÄr första verksamhetsförlagda utbildning tog vi fasta pÄ uttrycket att eleverna ska tillsammans med andra (Lpf 94) ska utveckla sin förmÄga att ta initiativ, ansvar och kunna lösa problem. Syftet med vÄr studie var att undersöka vilka fördelar och nackdelar som ett styrt respektive mindre styrt grupparbetssÀtt har med avseende pÄ elevers uppfattning om delaktighet och lÀrande. Efter varje grupparbetssÀtt sÄ genomfördes en intervju med en grupprepresentant för varje grupp. Intervjusvaren visade att elevernas uppfattning Àr att de lÀrt sig mest i det mindre styrda gerupparbetssÀttet. DÀr kÀnde eleverna att de ocksÄ varit mest delaktiga..

Diskrepansen mellan vad patienten upplever som behov och sjuksköterskans tolkning av behoven finns beskrivna i studier. Skillnaden tolkas som brist pĂ„ patientens delaktighet i omvĂ„rdnaden.Ökar patientens delaktighet inom omvĂ„rdnaden ökar Ă€ven vĂ„rdens kvalitĂ©. Upplevelsen av delaktighet postoperativt har studerats i begrĂ€nsad omfattning, varför denna studie förvĂ€ntas bidra till ökad kunskap av delaktighet inom den postoperativa vĂ„rden. Syfte. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av delaktighet i postoperativ vĂ„rd efter elektiv tarmkirurgi. Metod. En kvalitativ metod med fenomenologisk ansats har anvĂ€nts i studien.

MÀnniskors jÀmlika förutsÀttningar att delta i samhÀllet har stor betydelse för folkhÀlsan. Utanförskapet Àr demokratins och största fiende och regeringens frÀmsta utmaning idag. Det finns samverkansformer och projekt som kan frÀmja en grÀnsöverskridande kommunikation och stÀrka mÀnniskors delaktighet. För att bemöta denna utmaning krÀvs aktiva och grÀnsöverskridande samverkansformer. Syftet med studien var att belysa erfarenheter och önskemÄl om samverkan mellan föreningar, nÀringsliv och kommunen som kan stÀrka mÀnniskors delaktighet.

Syftet med denna studie Àr att belysa hur socialarbetare inom försörjningsstöd arbetar. Fokus har lagts pÄ de metoder som socialarbetarna brukar anvÀnda, om dessa metoder innebÀr en delaktighet för klienten. Hypotesen för uppsatsen Àr att delaktighet skulle vara önskvÀrd för att fÄ klienten att stanna i annan varaktig försörjning. Jag ville ocksÄ undersöka om ett tydligt uppdrag frÄn organisationens ledning kan innebÀr att klienten och socialsekreteraren lÀttare uppnÄr delaktighet och med det finna en individanpassad lösning.Underlaget som har kommit fram i denna studie visar pÄ att det behövs gemensamma krafter i samhÀllet om detta fenomen skall minska. Delaktighet behövs inte bara frÄn klienter utan frÄn politiker som stiftar lagar och har visioner, kommunala och privata arbetsgivare som erbjuder arbetstillfÀllen och samarbetar med handlÀggare pÄ Arbetsförmedlingen och FörsÀkringskassan som samverkar med socialsekreterare och klient.

Delaktighet Àr ett centralt begrepp i vÄrt samhÀlle och i synnerhet inom hÀlso- och sjukvÄrden. Det Àr dÀrför av vikt att ytterligare belysa begreppet delaktighet ur ett patientperspektiv, för att fÄ en ökad förstÄelse av dess innebörd. Tidigare forskning kring delaktighet Àr gjord inom olika sammanhang, exempelvis inom akut- och hjÀrtsjukvÄrd och ofta frÄn ett sjuksköterskeperspektiv. Syftet med studien Àr att beskriva förutsÀttningar för delaktighet sÄ som detta erfars av patienter med cancersjukdom.Denna uppsats Àr en litteraturstudie med kvalitativ ansats dÀr Ätta sjÀlvbiografier har analyserats. Att ta del av mÀnniskors livsberÀttelser kan vara ett sÀtt att komma nÀra deras upplevda erfarenheter, tankar och kÀnslor.

Bakgrund: NÀr en förÀlder drabbas av cancer pÄverkas hela familjen, i synnerhet ungdomar dÄ de samtidigt befinner sig i en kÀnslomÀssig utvecklingsperiod dÀr deras identitet utvecklas och frigörelseprocessen frÄn förÀldrarna inleds. Syfte: Syftet med studien var att beskriva ungdomars upplevelser av att leva med en cancersjuk förÀlder. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie och baserades pÄ elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades enligt av Lundman och Graneheims (2008) beskrivning av innehÄllsanalys. Resultat: Resultatet presenterades i fyra kategorier och tvÄ underkategorier.

Undersökningen handlar om att lyfta fram elevers Äsikter om en bra och motiverande lÀrare och dessutom hur den lÀraren kan vÀcka deras lust eller motivation att lÀra sig det spanska sprÄket. Den teori som ligger till grund för dataanalysen Àr didaktisk Àmnesteori för motivationsarbete. I studien genomförs en enkÀtundersökning med elever i gymnasieskolan i Är 3 och en kartlÀggning av elevernas utsagor med syfte att identifiera svarsmönster i deras beskrivningar. Mot bakgrund av litteraturen i denna studie kan man konstatera att i lÀrarens dagliga, praktiska arbetsliv ligger grunden för möjliga utvecklingsÀgar till elevers motivation inom sprÄkinlÀrning. Resultatet av kartlÀggningen klargör flera faktorer hos lÀrarna, som har betydelse för elevers uppfattning om hur en sprÄk lÀrare kan vÀcka deras motivation att lÀra sig det spanska sprÄket som till ex.

Alla som arbetar inom skolans verksamhet, dÀr fritidshemmet ingÄr, ska utifrÄn lÀroplan och styrdokument verka för att alla elever ska utvecklas till demokratiska medborgare. I den hÀr studien avgrÀnsas det demokratiska uppdraget till att handla om delaktighet och inflytande i fritidshemmets verksamhet. Genom tidigare forskning sÄ tas flera faktorer upp som kan frÀmja eller hindra demokratiarbete i skolan. Elever i Ärskurs 3 frÄn tvÄ fritidshem har i gruppintervjuer delgett sina uppfattningar kring deras delaktighet och inflytande över verksamheten. I studien har 14 elever intervjuats och delgett sin bild av hur demokratiska processer fÄr utrymme och praktiseras pÄ fritidshemmet.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ erfarenheter av delaktighet i vardagliga aktiviteter hos personer med KOL. Totalt intervjuades sex kvinnor utifrÄn de kriterier att det skulle ha diagnosen KOL och ha problem med vardagliga aktiviteter. Deltagarna intervjuades med en halvstrukturerad kvalitativ intervju, dÀr de fick berÀtta om sina erfarenheter om delaktighet i vardagliga aktiviteter. Data analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys, vilket resulterades i tre olika kategorier att avstÄ aktivitet, att anpassa aktiviteter, att be om hjÀlp i aktiviteter. I resultatet visade det sig att nÄgra av deltagarna valde att avstÄ frÄn att utföra vissa vardagliga aktiviteter beroende pÄ olika funktionsnedsÀttningar som var relaterade till deras sjukdom.

Barn upplever ofta kontakt med sjukvÄrden som skrÀmmande, och det Àr viktigt för dem att ha stöd av sina förÀldrar. För att förÀldrar ska orka vara ett stöd för barnet och vara delaktig i vÄrden krÀvs ett gott samarbete mellan förÀlder och vÄrdpersonal. Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter av att förÀldrar Àr delaktiga i vÄrden av sitt barn. Studien har genomförts som en systematisk litteraturöversikt, genom att anvÀnda en metod för integrerade översikter kunde kvalitativa och kvantitativa studier integreras. Genom analys av 17 vetenskapliga artiklar skapades resultatet, vilket bestÄr av tvÄ huvudkategorier; betydelse för förÀldrar att vara delaktig i sitt barns vÄrd och vÄrdpersonalens roll i förÀldrarnas delaktighet, med underkategorier.

Bakgrund; I Sverige har patienten en laglig rÀtt att vara delaktig i sin egen vÄrd. Patienters upplevelse av delaktighet varierar dock mycket och forskning visar ocksÄ att kvaliteten vid patientdelaktighet Àr i fortsatt behov av förbÀttring. De senaste Är har det börjat vÀxa fram ett antal kvalitativa studier som belyser patientens perspektiv pÄ delaktighet inom en svensk vÄrdkontext. Detta skapar en möjlighet att syntetisera olika forskningsresultat om patienters upplevelse av delaktighet. Syfte; Studiens syfte var att syntetisera evidens frÄn publicerade studier angÄende patienters upplevelse av delaktighet i en svensk vÄrdkontext.

SammanfattningAnhörigas upplevelse av, samt eventuella rollförÀndringar genom bistÄndsprocessenHolmudd MikaelNordgren Antonsen AnnaSyftet med denna studie Àr att genom tre huvudbegrepp fÄ ökad kunskap om och förstÄelse för anhörigas upplevelser av bistÄndsprocessen samt eventuella förÀndringar i densamma. Vi har genom hela studien efterstrÀvat ett inifrÄnperspektiv dÀr samspelet mellan systemvÀrld och livsvÀrld betonas. Fokus ligger pÄ individers subjektiva upplevelser och genom detta förtroende har vi en förhoppning om att fÄ klarhet i vÄra frÄgestÀllningar.1. Upplever anhöriga delaktighet i bistÄndsbedömningsprocessen?2.